Print Friendly

Lars F Tobisson; Moderat grundsyn

Av Redaktionen | 31 december 1978


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LARS F TOBISSON:
Moderat grundsyn
En kommille inom Moderata Samlingspartiet
har nyligen presenterat ettförslag till idepolitiskt program, som efter remissbehandling
skallläggasfram för partistämman i höst.
Texten anknyter till partiets tidigare grundsatser men utgör i många avseenden något
helt nytt, skriver partisekreterare Lars F Tobisson, vilkenfungerat som huvudsekreterare
i kommitten. Frågan om förslaget är konservativt eller liberalt besvaras med att det är
moderat.
”Moderata Samlingspartiet vill forma samhället så att den enskilde medborgaren
kan åt sig bygga en tillvaro präglad av frihet, oberoende och trygghet. Det sker genom en politik, som vidgar människornas
valfrihet och som främjar samverkan, rättvisa och ansvar. Moderata Samlingspartiets viktigaste uppgift är att värna och vidareutveckla vårt öppna och fria samhälle.”
Så inleds det förslag till idepolitiskt program
för Moderata Samlingspartiet som blev färdigt i slutet av 1977 och nu diskuteras ute i
partiorganisationen. Ingressen eller
”preambeln” – är ett försök att i ett nötskal
sammantränga kärnan i den moderata ideologin.
Bakom arbetet på att formulera moderata
grundsatser ligger ett beslut vid partistämman 1975 i Norrköping. Det gick i sin tur
tillbaka på flera motioner, som krävde att
partiets arbete i ökad utsträckning skulle
inriktas på idepolitiska frågeställningar. Partistyrelsen förordade i sitt yttrande över motionerna en övergång till ett system med skilda ide- och handlingsprogram. Det principiella avsnitt som nu inleder partiprogrammet
skulle då omarbetas till ett grundläggande
dokument för partiets samhällsanalys och
för dess långsiktiga strävanden. Till ett så-
dant ideprogram skulle sedan fogas ett
handlingsprogram, som i allt väsentligt borde vara utformat som de sakpolitiska avsnitten i nuvarande partiprogram och som kunde fortlöpande ses över.
För att fullgöra detta uppdrag tillsatte partistyrelsen i december 1975 en idepolitisk
programkommitte, under ledning av partiordföranden Gösta Bohman. Själv har jag
funge1·at som huvudsekreterare och Carl
Bildt som sekreterare. Övriga ledamöter är
Anders Arfwedson, Astrid Kristensson, Inger Lindquist, Stig Strömholm, Mats Svegfors
och Per UnekeL
Direktiven
I direktiven ägnades stort utrymme åt utvecklingen inom det socialdemokratiska partiet. Där påtalades dess medvetna satsning
på den offentliga sektorn, på planhushållning och på utbyggnad av den egna maktapparaten. ”Gradvis kommer ett samhälle uppbyggt av och kring starka socialdemokratiskt
styrda kollektiv, större delen av dem utanför
demokratisk kontroll, att växa fram . Det blir
ett samhälle där koncentration och centralisering kommer att drivas så långt att de enskilda individerna lätt uppfattar sig som meningslösa kuggar i ett stort maskineri, som
de kan varken överblicka eller motverka.”
Programkommittens uppgift angavs vara
att formulera ett klart ideologiskt alternativ
till den kollektivistiska framtidspolitik som
skisserades i socialdemokraternas nya partiprogram, ett alternativ där individens frihetslängtan, ansvarstagande och trygghet
för sig och de sina sattes i centrum.
Det kan tyckas, att utgångspunkterna för
programarbetet i alltför hög grad präglades
av att socialdemokraterna innehaft regeringsmakten i över fyrtio år. Den borgerliga
valsegern 1976 har på intet sätt gjort uppgiften mindre angelägen. Det finns en påtaglig
risk att det dagliga arbetet med att regera
landet fördunklar de långsiktiga målen för
våra strävanden. Vi får inte stelna i vårt tänkande, vi måste driva vidare utvecklingen av
63
ideer och synsätt som kan vara ·aktuella i ett
ständigt föränderligt samhälle. Från den
synpunkten kan det idepolitiska programarbetet sägas ha varit viktigare för oss i regeringsställning än vad det skulle ha varit om
vi fortsatt som oppositionsparti.
Enligt direktiven skulle programkommitten söka stimulera en bred idepolitisk debatt inom partiet. Vi började med au medverka vid tillkomsten av Carl Bildts debattbok ”Framtid i frihet”, som publicerades
strax efter valet hösten 1976. Samtidigt inleddes i Medborgarskolans regi en studieverksamhet i partiföreningarna kring studiecirkeln ”Det öppna samhället”. Sedan denna
grund hade lagts, genomfördes under våren
1977 inom partiorganisationen ett s k samråd. Därifrån redovisades synpunkter i svar
från över 300 föreningar, vilka utgjort ett
viktigt underlag för programarbetet.
De tidigare ideprogrammen
En annan given utgångspunkt var en genomgång av partiets tidigare idepolitiska
principprogram. Sådana har antagits i samband med bildandet av Allmänna Valmansförbundet 1904 samt därefter av partistämmor 1920, 1934, 1956 och 1969. Den senaste
gången hade det formen av en inledning till
ett större program, medan föregångarna var
fristående programförklaringar.
Allmänna Valmansförbundets program
1904 var kortfattat. Det bar tydliga spår av
den situation i vilken organisationen tillkom.
Första hälften bestod av en argumentation
för nödvändigheten av att bilda en sammanslutning överhuvudtaget. Den andra
64
hälften angav organisationens mål, vilka genomgående hade en negativ och defensiv utformning. Förbundets huvuduppgift sades
bli att motsätta sig tidens socialistiska och radikala strävan. Den punkt som uttrycktes
mest positivt och offensivt handlade om det
direkta skatteväsendets behöriga ordnande
till trygghet och rättvisa för den enskilde.
Detta första principprogram innehöll ingen klar bekännelse till konservatismen som
ide. Den kom i 1920 års program: ”Den
svenska högern känner sitt ansvar för det
Sverige, som vi ärvt av fädren och som vi en
gång skall lämna i arv till kommande släktled. Den anser all utveckling böra bygga på
det beståendes grund. Den är i denna mening samhällsbevarande.” Men samtidigt betonades att partiet var reformvänligt. Hö-
gern sade sig erkänna att det svenska samhället hade mycket att lära, mycket att förbättra.
samarbete framhölls. För första gången
förelåg tydligen ett behov av att uttrycka
stöd för den historiskt givna monarkin. En
annan nyhet var uttalandet att den kommunala självstyrelsen måste bevaras och stärkas,
centraldirigering och statligt förmynderskap
motarbetas.
Den idepolitiska inledningen till 1969 års
partiprogram var kortare än sina föregångare. Den kan beskrivas som ett koncentrat av
vad som slagits fast redan 1956 men med vissa tidsbetonade tillägg. För första gången dyker u-landsproblemen och miljöfrågorna
upp i partiets principprogram.
Det har sitt intresse att på detta sätt blicka
tillbaka på partiets idemässiga utveckling så-
dan den kan avläsas i de formella programförklaringarna. Början var ganska intressebetonad. Under mellankrigstiden preciserades den konservativa åskådningen. Efter
andra världskriget har principprogrammet
vidgats till att beröra nya samhällsområden
samtidigt som de liberala inslagen, vilka allNya inslag tid funnits, fått ett allt större utrymme.
1934 års program fick sin speciella prägel av
den ekonomiska kris, som landet då var på
väg att arbeta sig ur, men var i övrigt mest en
omformulering av vad som antagits 1920.
Drygt 20 år och ett världskrig senare bedömdes det angeläget med större förändringar.
Man stod förstås fast vid att Högerpartiet
var ett på konservatismens ide grundat
framstegsparti, man betonade de kristna
värdena och den nationella samhörigheten.
Äganderätt, arbete samt hem och familj var
fortfarande hörnstenar i samhällsbyggnaden. Men nya inslag hade tillkommit. Vikten
av nordiskt, europeiskt och internationellt
~—-
Programförslaget
Även om det nu framlagda programförslaget företer många anknytningar bakåt, är
det ändå i många avseenden något helt nytt.
Till att börja med är det betydligt längre –
17 stencilsidor. Ansatsen är också bredare.
Mot bakgrund av den aktuella samhällsutvecklingen identifieras vissa problem för
framtiden. Med utgångspunkt i grundläggande moderata värderingar anges hur kursen bör läggas ut. Medlen för att nå partiets
mål blir det sedan handlingsprogrammets
sak att beskriva.
Programförslaget konstaterar inledningsvis, att den snabba samhällsomdaningen under de senaste hundra åren inneburit stora
framsteg i materiellt avseende. Det har också
skett en andlig och politisk frigörelse. Dock
praktiseras demokratin som statsform och
den personliga friheten som högsta värde
bara i ett litet antal av världens länder.
I vårt land är den demokratiska samhällsformen i stort sett oomtvistad. Men vi kan
skönja vissa aktuella utvecklingslinjer, som
skapar nya problem. Textförslaget pekar på
koncentrationen till allt större enheter, på
det tilltagande motståndet mot förändringar, på den offentliga sektorns snabba tillväxt
och därav följande svårstyrdhet samt på tendensen till sammanvävning mellan de stora
organisationerna och den offentliga makten.
Allt detta framstår som ett hot mot samhällets mångfald och öppenhet samt mot den
enskildes möjligheter att göra sina intressen
och sin vilja gällande.
65
au förena socialismens ekonomiska pnnCJper med ett fritt samhälle. Men denna lära
hamnar ofrånkomligen i en självmotsägelse.
Antingen är den demokratisk, och då kan
den aldrig förverkliga socialismens tankar
om ett totalkollektiviserat samhälle. Eller
också är den socialistisk, och då ät· den ett
hot mot vårt fria och öppna samhälle.
Vi övergår sedan till att ange vissa riktlinjer för hur framtidens problem skall mötas.
Utgångspunkten måste enligt vår mening
vara en social marknadsekonomi. Inom denna skall tendenser till maktkoncentration
och byråkratisering bekämpas. Detsamma
gäller för den offentliga sektorn, där också
medborgarnas kontrollmöjligheter behöver
förstärkas. Vi förordar åtgärder för att slå
vakt om rättssamhället och människornas
trygghet. Värdet av att hushålla med knappa
resurser betonas, och det främjas genom ett
spritt personligt ägande och genom ökat
medinflytande för de anställda i arbetslivet.
I slutavsnittet vidgar vi åter blicken och lå-
ter den svepa utanför landets gränser. Det
Programförfattarnas uppfattning och genomgående temat är där det trängande
grundvärderingarna i den moderata ideologin kan bäst beskrivas genom att räkna upp
ett antal underrubriker: frihet och samverkan, demokrati för att värna friheten , det
öppna samhället, rätt och rättvisa, gemenskap samt ägande och ekonomisk frihet.
Ett särskilt avsnitt – så kort som ämnet
för0änar – ägnas det socialistiska alternativet. Vi konstaterar, att det överallt där saken
prövats visat sig svårt att förena socialism
med demokrati. Vad som kallas den demokratiska socialismen är ett erkännande av
kommunismens misslyckande och ett försök
behovet av internationell samverkan på det
nordiska, det europeiska men också på det
globala planet.
Konservativt eller liberalt?
Hur skall man då besvara den oundvikliga
frågan huruvida detta är konservatism eller
till äventyrs liberalism? Det enda rimliga svaret måste bli att det är ingendera men att där
finns starka inslag av bådadera. Det konservativa kommer främst fram i betonandet av
kontinuiteten i samhällsförändringen, i kra- 66
vet att värna de kulturvärden vi ärvt och att
bevara den naturmiljö vi inte har rätten att
beröva våra efterkommande. Liberala drag
är den höga värderingen av frihet och inriktningen på alt begränsa det offentligas makt.
Men detta är inget nytt. Redan 1920 års program talade om ”färre lagar men goda”,
”statsverksamhetens begränsning och förvaltningens förenkling” samt ”ett fritt nä-
ringsliv, fritt från förkvävande statstvång”.
Kortfattat kan kanske programförslaget
beskrivas som en syntes mellan å ena sidan
konservativa principer och metoder för det
politiska arbetet, å andra sidan liberala värderingar på främst det ekonomiska områ-
det. Äldre tankegods har smälts samman
med nyare ideströmningar i något som gör
anspråk på att vara just vad rubriken anger:
en moderat grundsyn. Att denna är i högsta
grad framåtriktad framgår av den avslutande appellen:
”Vi väljer själva vår framtid. Och idag står
alternativen för framtiden klarare mot
varandra än på länge. Det är valet mellan
å den ena sidan det kollektivistiska förmyndarsamhället, med dess centralisering
och genomreglering av samhällslivet, å
den andra sidan det öppna samhället med
dess fria ekonomi och fria medborgare.
Moderata Samlingspartiet vill använda
den offentliga makten till att värna och
vidga friheten för alla och en var i vårt
svenska samhälle. Vi vill forma en politik
för en framtid i frihet.”

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism