Lars F Tobisson; Framåt eller bakåt längs den enda vägen
1993
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
fRAMÅT ELLERBAKÅT LÄNGS
DEN ENDAVÄGEN?
LARS F. TOBISSON
När Carl Bildtjör två år sedan presenterade denförsta regeringiförklaringen, betonade han att
den tog sikte på mer än bara detjust påbörjade riksmötet. Dess räckvidd stannade inte ens vid
denframföriiggande treåriga mandatperioden. Den nya borgerliga regeringen hade ett uppdrag,
som sträckte sig längre än så.
F
öratttalamedregeringsförklaringens egna ord:
”Vår politik utformas med
siktet inställt på 1990-talet i
dess helhet. Vi kan inte omedelbart
genomföra allt som vi anser önskvärt
och riktigt. Men vi lovar att sätta in all
vår gemensamma kraft för att under
1990-talet genomföra den förnyelse av
Sverige och svensk politik som krävs.”
Från första början framstod uppgiften
således som mycket omfattande. Under
de två år som sedan har förflutit har
mycket hunnit uträttas. Åtskilligt annat
håller på att genomföras. Men ändå
återstår det mesta att göra.
Denkaraktäristiken gällernaturligtvis
i hög grad det ekonomiska saneringsarbetet. Redan före 1991 års val hade vi
LARS F. TOBISSON är riksdagsledamot och
or4forande i den moderata riksdagsgruppen
moderater betonat att det skulle bli både
mödosamt och tidskrävande att- för att
åter tala med regeringsförklaringens ord
– ”återupprätta Sverige som tillväxtoch företagarnation med en stark och
växande ekonomi”.
Epidemiska prisimpulser
När nu aktiviteten i den svenska
ekonomin äntligen ökar, framstår det
som utomordentligt angeläget att hålla
fast vid och genomföra det femåriga
besparingsprogram för statsutgifterna
som riksdagen antogivåras. Detkommer
att uppfattas som mycket krävande av
oss politiker- även av dem som verkar
i kommuner och landsting- men det är
likafullt ofrånkomligt, om de offentliga
finanserna skall bringas under kontroll.
Det är nu populärt att dödförklara
inflationen som politiskt problem. Inget
kan vara mera förhastat eller lättsinnigt.
SVENSK TIDSKRIFT 323
Inflationen måste ständigt bekämpas –
det duger inte att lägga ned vapnen, tills
den åter hunnit växa sig stark. Den
försvagade kronkursen ger upphov till
prisimpulserfrån utlandet, somkornmer
att göra sig påminda, när den inhemska
efterfrågan ökar. Dessa måste hindras
från att sprida sig med epidemisk kraft.
skattepolitiken är strategisk i detta
sammanhang. Sedan nu regeringen lagt
fram sina forslag beträffande småforekommunalskatterna! Somrnarens meningsutbyte om gänstebeskattningenden s.k. pigdebatten – har understrukit
skattekilarnas betydelse. Man kan
naturligtvis åstadkornrna en del med nya
avdrag och andra finjusteringar. Men
problemen tenderar då att dyka upp
någon annanstans. Grundläggande ärdet
hårda skattetrycket, och det mest
effektiva är då art angripa detta direkt.
tagarbeskattningen och flyttskatten, har Reformera arbetsrätten
de flesta av de rena tokerierna på detta Sänkta skatter betyder mycket for
område åtgärdats. Men det gäller att – möjligheterna till nya jobb, där de
for att fortsätta att tala militärspråk – verkligen behövs. Därtill är det viktigt
forsvara tagenterräng. Krisuppgörelserna att öka flexibiliteten i arbetslivet. Det
förra hösten har en bestående betydelse skall ske på huvudsakligen två vägar.
idetattsocialdemokraterna kundefonnås Dels är det angeläget att ta till stånd en
attmedverka tilllångtgående besparingar. decentraliseringavlönebildningen, vilket
Men de medförde också besvärande medger en bättre avkänning mot
fordröjningar i genomslaget av vissa marknadens krav. Detta är dock i allt
skattelättnader, t ex på kapitalbe- väsentligt en uppgift för arbetsskattningens område. Och socialdemo- marknadens parter. På det politiska
kraterna skulle naturligtvis inget hellre system.etvilardenandrahuvuduppgiften,
önska än att helt stoppa dem, likaväl som nämligen att i grunden reformera
de trängtar efter att ta riva upp de arbetsrätten. De förändringarforframför
sänkningar som redan hunnit träda i allt småföretagsamhetens del som
kraft. regeringen aviserat kan bara vara en
Huvuduppgiften på skatteområdet första början, om möjligheterna for
blir i fortsättningen att fullfölja sänk- friställda och nytillträdande på arbetsningenavskattetrycketnermotdenivåer marknaden att ta meningsfull sysselsom förekornmer i övriga Europa, och sättning skall kunna förbättras.
det handlar då främst om bredbasiga
skatter som den allmänna momsen och Framgångsrika privatiseringar
löneskatterna, for att inte tala om En annan verksamhet, där förra höstens
324 SVENSK TIDSKRirT
krisuppgörelser kom att verka försenande, är privatiseringen av offentliga
kontrollerade företag. Försäljningarna
av SSAB och Celsius har krönts med
framgång, som understryks av att de
lockat många medborgare att börja spara
i aktier. Men mycket större uppgifter
väntar. Vid sidan av Proeardia och
kreditinstituten finns de fd affärsverk
som nu behöver ra sin soliditet forstärkt
for att klara sig på avreglerade och
konkurrensutsatta marknader. Man kan
säga att staten genom att for några år
sedan kräva extra kapitalinbetalningar
från t.ex. Vattenfall och Telia tog ut
forsäljningslikviden i forskott-nu gäller
det att hämta in riskkapitalet från den
investerande allmänheten också!
Hand i hand med det ekonorruska
saneringsarbetet går ansträngningarna att
lotsa in Sverige i det europeiska
samarbetet. Förhoppningsvis skall EESavtalet vara i kraft och medlemskapsforhandlingarna avslutade långtföre
nästa val, men därefter återstår att vinna
en majoritet for vårt inträde i EG och,
inte minst, attbygga upp den organisation
som krävs for att på bästa sätt dra nytta av
integrationens fördelar. Även om
socialdemokraterna vill skjuta på sitt
ställningstagande, konunerEuropafrågan
utan rvivel att bli det viktigaste politiska
avgörandet under 1990-talet.
Mycket återstår att göra for att
forverkliga valfrihetsrevolutionen i
välfärdspolitiken. Vad beträffarskola och
högre utbildning samt bostadspolitiken
håller en bra grundstruktur på att läggas
fast. Men’. det tar tid, innan de nya
möjligheterna hunnit utnyttjas till fullo
i praktiken. Påbostadsområdetforutsätter
sålunda en spridning av ägandet i större
skala genom försäljning av kommunalt
ägda bostäder att landets ekonomi
stabiliseras.
Förbättrat folkhälsotillstånd
Inomsocialförsäkringssektorn har tyvärr
fordröjningar uppträtt, mycket till följd
av den ekonomiska krisen. För barnfamiljerna är det inte vårdnadsbidraget
som får den största betydelsen fdn
valfrihetssynpunkt utan rätten till
skatteavdrag for barntillsynskostnader.
Det är önskvärt att den byggs ut till att
omfatta åldrar över dem där vårdnadsbidrag utgår.
Det är glädjande att notera den
forbättringi svenska folkets hälsotillstånd
– eller åtminstone i frånvarofrekvensen
– som inträtt sedan reglerna for sjukpenningändrats. Likaledes ärdet positivt
att vårdköerna avsevärt nedbringats som
en följd av vårdgarantins införande. Men
vad beträffar sjukvårdens organisation
återstår den väsentliga uppgiften att
etablera valfrihet for de vårdsökande
genom övergång till en allmän sjukvårdsförsäkring, som också möjliggör
landstingens avskaffande.
SVENSK TIDSKRIFT 325
Omläggningen av arbetslöshetsforsäkringen har bara hunnit påbörjas.
Den nuvarande indelningen i arbetslöshetskassor efter fackliga gränslinjer är
starkt otidsenlig, så mycket mera som
ersättningen praktiskt taget helt
finansieras av staten. Här krävs det en
allmän forsäkring som ger ett grundskydd, ovanpå vilket sedan kompletterande trygghetslösningar kan ordnas via
kollektivavtal eller på annat sätt.
Fördröjda pensioniförändringar
Enligt den forsta regeringsförklaringen
skulle ett forslag till pensionsreform
föreläggas riksdagen’ hösten 1992. Av
det skälet tillsattes en arbetsgrupp under
statsrådet Bo Könberg, som fick några
månader på sig att bearbeta resultatet av
pensionsberedningens arbete. Nu skriver
vi hösten 1993, och ännu är forslaget
inte klart. MenATP-systemetsbräcklighet gör att saken brådskar. Senast direkt
efter nästa års val måste vi ta en
omläggning mot ett större samband
mellan avgifter och förmåner. Det
forutsätter att avgift inte längre tas ut på
inkomstdelar över pensionstaket, utan
att detta utrymme skall kunna utnyt~as
av den enskilde for att betala for
kompletterande forsäkringslösningar.
Även här rör vi oss således mot en
klarare uppdelning i obligatorisk
grundtrygghet och frivillig påbyggnad
med varierande uppläggning. Över
huvud taget finns det anledning att låta
individen bygga upp egna tillgångar i
form av skydd mot inkomstbortfall, som
kan medforasvidskifteniyrkeskarriären.
Inte minst en ökande frekvens av
arbetsbyten över gränserna i framtiden
gör nationella enhetslösningar otillräckliga.
Räcker med en public-service-kanal
I ytterligare andra avseenden måste ett
pågående forbättringsarbete drivas
vidare. Förmiljövårdensdelärdetviktigt
att fa till stånd den ekonomiska tillväxt
som medger fortsatta framsteg här
hemma och inte minst i våra östra och
södra grannländer. Kampen mot
brottsligheten kan ytterligare intensifieras. Och efter de stora steg som redan
tagits mot frihet i etern återstår det att
dra ner på det statliga engagemanget.
Varforskall det finnas två offentliga TVkanaler som tävlar med privata konkurrenter om att erbjuda ett allmänt utbud
av underhållning, nyheter och sport?
Det borde räcka med en public-servicekanal, som tillhandahåller de smala
program som annars inte far något
utrymme.
På detta sätt kan man fortsätta att
räkna upp reformer- stora som små –
som väntar på att bli utförda. Ytterst
handlar det om att hämta in den
eftersläpning gentemot omvärlden som
socialdemokratisk skattepolitik och
326 SvEN sK TJ os KRIFT
regleringsiver medfört. Det handlar om
att frigöra den arbetslust och foretagaranda som finns hos medborgarna.
Vad som behövs är mindre, inte mer,
politisk inblandning i människors liv.
Vägen mot en framtid i frihet ligger
utstakad. Valet gäller om vi skall rycka
framåt mot ökad välfård i vid mening.
Eller om vi skall fårdas bakåt på den enda
vägen, med fortsatt stagnation och mer
av politisk styrning och därmed ofrihet
som följd.
SVEN SK T IOS KRI FT 327
DEN ENDAVÄGEN?
LARS F. TOBISSON
När Carl Bildtjör två år sedan presenterade denförsta regeringiförklaringen, betonade han att
den tog sikte på mer än bara detjust påbörjade riksmötet. Dess räckvidd stannade inte ens vid
denframföriiggande treåriga mandatperioden. Den nya borgerliga regeringen hade ett uppdrag,
som sträckte sig längre än så.
F
öratttalamedregeringsförklaringens egna ord:
”Vår politik utformas med
siktet inställt på 1990-talet i
dess helhet. Vi kan inte omedelbart
genomföra allt som vi anser önskvärt
och riktigt. Men vi lovar att sätta in all
vår gemensamma kraft för att under
1990-talet genomföra den förnyelse av
Sverige och svensk politik som krävs.”
Från första början framstod uppgiften
således som mycket omfattande. Under
de två år som sedan har förflutit har
mycket hunnit uträttas. Åtskilligt annat
håller på att genomföras. Men ändå
återstår det mesta att göra.
Denkaraktäristiken gällernaturligtvis
i hög grad det ekonomiska saneringsarbetet. Redan före 1991 års val hade vi
LARS F. TOBISSON är riksdagsledamot och
or4forande i den moderata riksdagsgruppen
moderater betonat att det skulle bli både
mödosamt och tidskrävande att- för att
åter tala med regeringsförklaringens ord
– ”återupprätta Sverige som tillväxtoch företagarnation med en stark och
växande ekonomi”.
Epidemiska prisimpulser
När nu aktiviteten i den svenska
ekonomin äntligen ökar, framstår det
som utomordentligt angeläget att hålla
fast vid och genomföra det femåriga
besparingsprogram för statsutgifterna
som riksdagen antogivåras. Detkommer
att uppfattas som mycket krävande av
oss politiker- även av dem som verkar
i kommuner och landsting- men det är
likafullt ofrånkomligt, om de offentliga
finanserna skall bringas under kontroll.
Det är nu populärt att dödförklara
inflationen som politiskt problem. Inget
kan vara mera förhastat eller lättsinnigt.
SVENSK TIDSKRIFT 323
Inflationen måste ständigt bekämpas –
det duger inte att lägga ned vapnen, tills
den åter hunnit växa sig stark. Den
försvagade kronkursen ger upphov till
prisimpulserfrån utlandet, somkornmer
att göra sig påminda, när den inhemska
efterfrågan ökar. Dessa måste hindras
från att sprida sig med epidemisk kraft.
skattepolitiken är strategisk i detta
sammanhang. Sedan nu regeringen lagt
fram sina forslag beträffande småforekommunalskatterna! Somrnarens meningsutbyte om gänstebeskattningenden s.k. pigdebatten – har understrukit
skattekilarnas betydelse. Man kan
naturligtvis åstadkornrna en del med nya
avdrag och andra finjusteringar. Men
problemen tenderar då att dyka upp
någon annanstans. Grundläggande ärdet
hårda skattetrycket, och det mest
effektiva är då art angripa detta direkt.
tagarbeskattningen och flyttskatten, har Reformera arbetsrätten
de flesta av de rena tokerierna på detta Sänkta skatter betyder mycket for
område åtgärdats. Men det gäller att – möjligheterna till nya jobb, där de
for att fortsätta att tala militärspråk – verkligen behövs. Därtill är det viktigt
forsvara tagenterräng. Krisuppgörelserna att öka flexibiliteten i arbetslivet. Det
förra hösten har en bestående betydelse skall ske på huvudsakligen två vägar.
idetattsocialdemokraterna kundefonnås Dels är det angeläget att ta till stånd en
attmedverka tilllångtgående besparingar. decentraliseringavlönebildningen, vilket
Men de medförde också besvärande medger en bättre avkänning mot
fordröjningar i genomslaget av vissa marknadens krav. Detta är dock i allt
skattelättnader, t ex på kapitalbe- väsentligt en uppgift för arbetsskattningens område. Och socialdemo- marknadens parter. På det politiska
kraterna skulle naturligtvis inget hellre system.etvilardenandrahuvuduppgiften,
önska än att helt stoppa dem, likaväl som nämligen att i grunden reformera
de trängtar efter att ta riva upp de arbetsrätten. De förändringarforframför
sänkningar som redan hunnit träda i allt småföretagsamhetens del som
kraft. regeringen aviserat kan bara vara en
Huvuduppgiften på skatteområdet första början, om möjligheterna for
blir i fortsättningen att fullfölja sänk- friställda och nytillträdande på arbetsningenavskattetrycketnermotdenivåer marknaden att ta meningsfull sysselsom förekornmer i övriga Europa, och sättning skall kunna förbättras.
det handlar då främst om bredbasiga
skatter som den allmänna momsen och Framgångsrika privatiseringar
löneskatterna, for att inte tala om En annan verksamhet, där förra höstens
324 SVENSK TIDSKRirT
krisuppgörelser kom att verka försenande, är privatiseringen av offentliga
kontrollerade företag. Försäljningarna
av SSAB och Celsius har krönts med
framgång, som understryks av att de
lockat många medborgare att börja spara
i aktier. Men mycket större uppgifter
väntar. Vid sidan av Proeardia och
kreditinstituten finns de fd affärsverk
som nu behöver ra sin soliditet forstärkt
for att klara sig på avreglerade och
konkurrensutsatta marknader. Man kan
säga att staten genom att for några år
sedan kräva extra kapitalinbetalningar
från t.ex. Vattenfall och Telia tog ut
forsäljningslikviden i forskott-nu gäller
det att hämta in riskkapitalet från den
investerande allmänheten också!
Hand i hand med det ekonorruska
saneringsarbetet går ansträngningarna att
lotsa in Sverige i det europeiska
samarbetet. Förhoppningsvis skall EESavtalet vara i kraft och medlemskapsforhandlingarna avslutade långtföre
nästa val, men därefter återstår att vinna
en majoritet for vårt inträde i EG och,
inte minst, attbygga upp den organisation
som krävs for att på bästa sätt dra nytta av
integrationens fördelar. Även om
socialdemokraterna vill skjuta på sitt
ställningstagande, konunerEuropafrågan
utan rvivel att bli det viktigaste politiska
avgörandet under 1990-talet.
Mycket återstår att göra for att
forverkliga valfrihetsrevolutionen i
välfärdspolitiken. Vad beträffarskola och
högre utbildning samt bostadspolitiken
håller en bra grundstruktur på att läggas
fast. Men’. det tar tid, innan de nya
möjligheterna hunnit utnyttjas till fullo
i praktiken. Påbostadsområdetforutsätter
sålunda en spridning av ägandet i större
skala genom försäljning av kommunalt
ägda bostäder att landets ekonomi
stabiliseras.
Förbättrat folkhälsotillstånd
Inomsocialförsäkringssektorn har tyvärr
fordröjningar uppträtt, mycket till följd
av den ekonomiska krisen. För barnfamiljerna är det inte vårdnadsbidraget
som får den största betydelsen fdn
valfrihetssynpunkt utan rätten till
skatteavdrag for barntillsynskostnader.
Det är önskvärt att den byggs ut till att
omfatta åldrar över dem där vårdnadsbidrag utgår.
Det är glädjande att notera den
forbättringi svenska folkets hälsotillstånd
– eller åtminstone i frånvarofrekvensen
– som inträtt sedan reglerna for sjukpenningändrats. Likaledes ärdet positivt
att vårdköerna avsevärt nedbringats som
en följd av vårdgarantins införande. Men
vad beträffar sjukvårdens organisation
återstår den väsentliga uppgiften att
etablera valfrihet for de vårdsökande
genom övergång till en allmän sjukvårdsförsäkring, som också möjliggör
landstingens avskaffande.
SVENSK TIDSKRIFT 325
Omläggningen av arbetslöshetsforsäkringen har bara hunnit påbörjas.
Den nuvarande indelningen i arbetslöshetskassor efter fackliga gränslinjer är
starkt otidsenlig, så mycket mera som
ersättningen praktiskt taget helt
finansieras av staten. Här krävs det en
allmän forsäkring som ger ett grundskydd, ovanpå vilket sedan kompletterande trygghetslösningar kan ordnas via
kollektivavtal eller på annat sätt.
Fördröjda pensioniförändringar
Enligt den forsta regeringsförklaringen
skulle ett forslag till pensionsreform
föreläggas riksdagen’ hösten 1992. Av
det skälet tillsattes en arbetsgrupp under
statsrådet Bo Könberg, som fick några
månader på sig att bearbeta resultatet av
pensionsberedningens arbete. Nu skriver
vi hösten 1993, och ännu är forslaget
inte klart. MenATP-systemetsbräcklighet gör att saken brådskar. Senast direkt
efter nästa års val måste vi ta en
omläggning mot ett större samband
mellan avgifter och förmåner. Det
forutsätter att avgift inte längre tas ut på
inkomstdelar över pensionstaket, utan
att detta utrymme skall kunna utnyt~as
av den enskilde for att betala for
kompletterande forsäkringslösningar.
Även här rör vi oss således mot en
klarare uppdelning i obligatorisk
grundtrygghet och frivillig påbyggnad
med varierande uppläggning. Över
huvud taget finns det anledning att låta
individen bygga upp egna tillgångar i
form av skydd mot inkomstbortfall, som
kan medforasvidskifteniyrkeskarriären.
Inte minst en ökande frekvens av
arbetsbyten över gränserna i framtiden
gör nationella enhetslösningar otillräckliga.
Räcker med en public-service-kanal
I ytterligare andra avseenden måste ett
pågående forbättringsarbete drivas
vidare. Förmiljövårdensdelärdetviktigt
att fa till stånd den ekonomiska tillväxt
som medger fortsatta framsteg här
hemma och inte minst i våra östra och
södra grannländer. Kampen mot
brottsligheten kan ytterligare intensifieras. Och efter de stora steg som redan
tagits mot frihet i etern återstår det att
dra ner på det statliga engagemanget.
Varforskall det finnas två offentliga TVkanaler som tävlar med privata konkurrenter om att erbjuda ett allmänt utbud
av underhållning, nyheter och sport?
Det borde räcka med en public-servicekanal, som tillhandahåller de smala
program som annars inte far något
utrymme.
På detta sätt kan man fortsätta att
räkna upp reformer- stora som små –
som väntar på att bli utförda. Ytterst
handlar det om att hämta in den
eftersläpning gentemot omvärlden som
socialdemokratisk skattepolitik och
326 SvEN sK TJ os KRIFT
regleringsiver medfört. Det handlar om
att frigöra den arbetslust och foretagaranda som finns hos medborgarna.
Vad som behövs är mindre, inte mer,
politisk inblandning i människors liv.
Vägen mot en framtid i frihet ligger
utstakad. Valet gäller om vi skall rycka
framåt mot ökad välfård i vid mening.
Eller om vi skall fårdas bakåt på den enda
vägen, med fortsatt stagnation och mer
av politisk styrning och därmed ofrihet
som följd.
SVEN SK T IOS KRI FT 327