Print Friendly

Kommunalpolitiska sympatier sommaren 2018

Av Örjan Hultåker | 17 augusti 2018

Inför upptakten till årets kommunala valrörelse är det i stort sett dött lopp mellan den borgerliga alliansen och det rödgröna blocket. Den tidigare borgerliga ledningen har nästan helt raderats ut, skriver Örjan Hultåker.

I månadsskiftet maj/juni hade de borgerliga partierna en ledning om 2,3 procentenheter men den har nu krympt till 0,2 procentenhet.

Den stora vinnaren är Sverigedemokraterna som stöds av 12,3 procent i kommunalpolitiken, en ökning om tre procentenheter sedan 2014 års kommunalval. Men Sverigedemokraternas har inte fått samma genomslag i kommunalpolitiken som i rikspolitiken där Sd har ökat med nästan åtta procentenheter sedan valet 2014.


Det kan indikera att Sd-politikerna gjort mindre väl ifrån sig i kommunerna än i riksdagen där de fått allt större uppmärksamhet som vågmästarparti. När man läser vissa tidningar kan man undra om hela valet är en folkomröstning om Sverigedemokraterna och deras inflytande.

Men skillnaden mellan Sverigedemokraternas rikspolitiska stöd och deras kommunala genomslag skulle också kunna indikera att svenskarna är mer missnöjda med det rikspolitiska etablissemanget än med de som styr ute i kommunerna.

Av de drygt 20 procent som tycker bäst om Sverigedemokraterna i rikspolitiken anser en fjärdedel att Moderaterna har den bästa kommunalpolitiken. Det är en tydlig fingervisning om att en stor andel av Sverigedemokraternas sympatisörer lutar med åt borgerligt än socialistiskt håll.

Frågan som Sverigedemokraternas ledning måste ställa sig är hur dessa sympatisplittrare skulle reagera om Sverigedemokraterna i riksdagen skulle släppa fram en socialdemokratisk statsminister eller fälla en borgerlig budget.

Även det andra ytterkantspartiet ligger i en framgångstrend. Det är 8,9 procent som tycker bäst om Vänsterpartiet i kommunalpolitiken vilket är 2,5 procentenheter mer än i kommunalvalet 2014. Vänsterpartiet kan känna segervittring.

I SKOP:s kommunala väljarbarometer behåller Socialdemokraterna (28,4 procent) sin ohotade position som största parti. Partiet har dock stadigt och successivt minskat sedan kommunalvalet 2014, ned 2,8 procentenheter.

Den största förloraren är Miljöpartiet (4,1 procent) som nästan har halverats sedan år 2014, ned 3,7 procentenheter.

Inom den borgerliga alliansen är det Centerpartiet (10,5 procent) som är den största vinnaren, upp 2,6 procentenhet sedan 2014 års kommunalval.

Till skillnad mot i rikspolitiken håller Moderaterna (22,5 procent) sin ställning i SKOP:s kommunala väljarbarometer. Partiet har ökat med måttliga 0,9 procentenhet sedan 2014 vilket skall jämföras med en tillbakagång om 4,1 procentenheter i rikspolitiken.

Liberalerna (5,6 procent) och Kristdemokraterna (3,0 procent) har båda minskat med en procentenhet sedan 2014 års kommunalval.

Som valrörelsen har inletts så är det rikspolitiken som dominerar i tidningar, radio och TV. Det kommande kommunalvalet tenderar därför i stor utsträckning att påverkas av den rikspolitiska utvecklingen även om lokala kommunpartier också får mer uppmärksamhet i valtider än annars.

I SKOP:s senaste kommunala väljarbarometer är det 4,7 procent som stöder ett parti som inte är representerat riksdagen, vilket är mer än tidigare i år.

Läget för gruppen övriga partier kan i stor utsträckning förklaras av förändringen i Göteborgs kommun. Bland personer bosatta i Göteborg är det ungefär var femte invånare som tycker bäst om Demokraterna som är ett helt nytt parti.


Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna är de partier som har störst kommunapolitiskt överskott. Det är fler som stöder de partierna i kommunalpolitiken än i rikspolitiken

Störst kommunalpolitiskt underskott har Sverigedemokraterna som ha betydligt starkare rikspolitiskt än kommunalt stöd.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare hos SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism