Print Friendly

Kommissionens skatteparadis

Av Christofer Fjellner | 1 december 2017


EU får inte sällan oförtjänt kritik, men tidvis gör samarbetet det allt för enkelt för sina belackare. Som när Kommissionen tar på sig uppgiften att utbilda alla unionens barn i beskattningens sköna konst, och läxan är att lyckan ligger i höga skatter. Christofer Fjellner är inte lika övertygad.

EU får inte sällan oförtjänt kritik. Svepande beskyllningar om att det ena eller det andra är “EU:s fel”. Men man hör inte ofta någon säga att något är “riksdagens fel”. Då är beskyllningarna mer precisa, det är “Socialdemokraternas fel” eller det “ansvariga statsrådets fel”. Men när EU-kommissionen lanserar ett interaktivt strategispel för att uppmuntra till höjda skatter i medlemsstaterna, ja då förtjänar faktiskt EU-kommissionen kritik. I spelet iklär du dig rollen som statsminister för det fiktiva EU-landet Taxlandia och har som uppgift att vända en krisande ekonomi och stärka det lilla landets konkurrenskraft. I EU-kommissionens värld görs det genom höjda skatter och ökade offentliga utgifter. Syftet må vara hur vällovligt som helst – att utbilda unga om skatter – men det är inte EU-kommissionens sak att ägna sig åt opinionsbildning av det här slaget. Och det blir inte bättre av att de har fel i sak.

Myndigheter och offentliga organisationer ska inte ägna sig åt opinionsbildning. Det är knappast EU-kommissionens uppgift att bilda opinion på ett sätt värdig en intresseorganisation med hjärtat till vänster. Det blir inte bättre av att Taxlandia är del av en större projekt “Taxedu” – Tax and Education – som riktar sig till barn och ungdomar och är utformat för att lärare ska kunna använda sig av materialet i sin undervisning. EU-kommissionen är inte ensam om att missta sin roll och sina uppgifter. Hemma i Sverige svämmar Almedalen över av offentliga aktörer som ägnar sig åt lobbyingkampanjer och påverkansarbete av olika slag. Tidigare i höstas gav sig statligt ägda Systembolaget ut i debatten om gårdsförsäljning genom ett öppet brev till riksdagens ledamöter och helsidesannonser i landets tidningar där förslaget sågades längs med fotknölarna.

Det är förvisso bra om medborgarna har kunskap om hur skattesystemen är utformade, hur mycket de betalar i skatt och vad får för pengarna. Det är ofta svårgenomtränglig materia med ett sammelsurium av skatter, arbetsgivaravgifter, momssatser och punktskatter. Hur många vet exempelvis att den som tjänar 30 000 kronor i månaden – genomsnittslönen i Sverige – betalar 53 procent i skatt? Men att sakligt informera om skattesystemets utformning och tillhörande skattesatser är inte detsamma som att bilda opinion för högre skatter.

Det blir extra olyckligt när EU-kommissionens opinionsbildning dessutom är fel i sak. Det är knappast genom att höja skatten som ett krisande land stärker sin konkurrenskraft och tar sig ur ekonomiska bekymmer. Eurokrisen som EU-kommissionen rimligtvis borde vara hyfsat välbekant med hanterades inte bäst av länderna som ökade skattetrycket. Tvärtom var det länderna som gjorde de ofta smärtsamma men nödvändiga nedskärningarna och strukturella reformerna som klarade krisen bäst och som snabbast kom på rätt köl igen.

Sist men inte minst är det viktigt att påminna om att skattepolitiken är och ska förbli en medlemsstatskompetens. I spåren av britternas beslut att lämna EU pågår det en livlig debatt om Europas framtid och vilket slags EU vi ska ha ska i framtiden. I den diskussionen har frågan om att ge EU beskattningsrätt fått nytt liv. Det finns principiella skäl kring suveränitet som gör att rätten att beskatta medborgarna även fortsättningsvis bör vara knuten till de enskilda medlemsstaterna. Men det faktum att medlemsstaterna måste vara enhälligt överens om hur mycket de ska betala i EU-avgift är också viktig, för att det är en av få saker som håller tillbaka kostnaderna på europeisk nivå. De som vill att EU också ska få beskattningsrätt vill slippa ta omvägen via regeringar och folkvalda i medlemsstaterna. Det är de som direkt måste möta medborgarna och förklara nyttan med EU-avgiften. Att EU-kommissionen i det läget lanserar ett spel som handlar om att driva in skatter är försiktigt uttryck märkligt. Om EU-kommissionen prompt anser att det ingår i dess uppgifter att lansera hemsidor och spel borde de åtminstone handla om sådant som EU har beslutanderätt över.

Nej, inga skatter ska höjas i Taxlandia eller något annat land heller för den delen. Och EU-kommissionen ska definitivt inte uppmuntra till högre skatter eller antyda att det stärker Europas konkurrenskraft. Nej, snarare än att utveckla datorspel borde EU-kommissionen lägga allt sitt krut på de riktiga utmaningar och problem som EU står inför. Det handlar om strukturreformer som stärker konkurrenskraften och skapar förutsättningar för tillväxt och jobb, fördjupning av den inre marknaden för varor, tjänster, människor och kapital, att hantera flyktingkrisen, möta ett allt mer aggressivt Ryssland och förebygga att fler terrordåd äger rum på europeisk mark.

Christofer Fjellner är europaparlamentariker för Moderaterna

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner