Print Friendly

Klas Östman; Neutrala mellan gott och ont

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Neutrala mellan
gott och ont
l av Klas Östman
B
öR TERRORDÅD MOT muslimer begripas, snarare än bestraffas? Är det viktigare att förstå
grogrunden för antimuslimska stämningar
än att ropa efter vedergällning? Jo, givetvis
är tänkande människors främsta plikt att inte
möta våld med våld, utan att föra en nyanserad diskussion om huruvida muslimer har gjort sig förtjänta av att
hatas. Visst är det beklagligt att oskyldiga dödas, men
hur många har inte dödats i islams namn
genom historien?
Om inte muslimerna ändrar sin överlägsna
attityd gentemot andra trosanhängare och
ger upp sina anspråk på att upprätta ett de
rättrognas herravälde över alla andra folk,
då kommer de att tvingas utstå konsekvenserna. Vi svenskar får inte heller låta oss förledas till ensidiga sympatiyttringar för de
muslimer som drabbas av den utbredda
folkliga vreden – det vore ett hån mot de
miljoner som förtrycks av islamska regimer världen över.
BYTER MAN ”muslimer” mot ”amerikaner” i
de två ovanstående styckena blir det en text
som med smärre variationer kunde ha stått- ja,
redan har stått dussintals gånger – i de flesta
av landets största tidningar efter terrordåden i
New York. Byter man till ”judar” istället kunde
den ha stått i något av nazisternas propagandablad på
30-talet. Vilket är en god indikation på den intellektuella och moraliska halten i de flesta försök att ”anlägga ett
bredare perspektiv” på massakrerna.
Det är bra att orientera sig inom den världsbild som
terroristerna har. Men det är inte detsamma som att
bekräfta den och därmed antyda att offren i World Trade
Center varit medskyldiga till sin egen död. För åtskilliga
av våra flitigaste antiamerikaner har katastrofen främst
blivit ett tillfälle att försöka gräva upp tredje ståndpunkten och kålsuparteorin från historiens dyngbacke
och putsa av dem så att de kan göra tjänst på nytt.
Begreppet ”terror” skall nu användas för att beskriva
också USA:s handlande, enligt ett beprövat propagandafJ lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 41
recept. Såväl andra världskriget som Gulfkriget och glohaliseringen bör ses som amerikanska förbrytelser. Vi har
till och med återsett den rent dementa föreställningen att
amerikanerna kan lastas för Pol Pots massmord.
U
sA:s POLITIK HAR inte varit liljevit i alla avseenden.
Det är inget lands. Dock har den varit bättre för
mänskligheten än någon annan nations; Ann-Sofie Dahl
visar i sin artikel i detta nummer av Svensk Tidskrift
varför vi kan ha höga förväntningar också på George W.
Bushs internationella politik under de svåra tider som
väntar världssamfundet.
Hundratusentals människor världen över har nyss
förlorat anhöriga och vänner, men livet går ändå vidare
och världen stannar inte, även om vi ibland nog skulle
vilja det. Det är både obarmhärtigt och hoppingivande.
Den längsta artikeln i detta nummer handlar inte om
terror, utan om den svenska högerns försummade
historia. Begreppet konservatism, exempelvis, förtjänar
nog en mer kvalificerad analys än vad en i media flitigt
förekommande professor i praktisk filosofi lyckades
åstadkomma i Dagens Nyheter nyligen: konservatism=lika med försvar för det bestående=försvar för
välfärdsstaten, som ju är det för ögonblicket bestående.
En dylik tankekedja brukar man väl småle överseende
åt, när gymnasielever trevar sig fram bland begreppen?
S
AM~~ PROFESSOR TIL~HÖR också (vilket manifest~?-
rats 1 annu en DN-artikel) dem som talar om amenkansk ”terror” och anser sig ”stå vid sidan om” konflikten
mellan demokratierna och dem som spränger skyskrapor.
Hans prestationer är således en utmärkt illustration till
giltigheten i den gamla observationen att moralfilosofi är
svårt, eftersom man brukar tvingas göra moraliska antaganden för att kunna dra moraliska slutsatser. Även om
slutledningarna är logiskt felfria blir slutsatserna inte
mer giltiga än de inledande antagandena. Datorer kan
ju också de komma till befängda slutsatser med hjälp av
perfekt logik, enligt den gamla GIGO-regeln: Garbage
In, Garbage Out. Och GIGO är en utmärkt sammanfattning av det som sagts av tredjeståndpunktarna efter den
11 september 200l.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner