Klas Östman; Hästar och homosexuella


2004


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

0:::
w
::.:::
u
:Q
C!)
HISTORIA
Hästar och homosexuella
Av Klas Östman
På mitt redaktörsbord ligger några skrifter som var på
sitt sätt skulle förtjäna en mer utförlig diskussion, men
läget är som bekant inte sådant att vi kan vänta till dess
mer utrymme finns.
E
N AV DEM är en pamflett
av Carl-Johan Westholm,
som frågar sig om svenska företag behöver
skämmas för sina insatser
som samhällsaktörer. Att Westholm
alls funnit sig tvungen att motivera
varför frågan ska besvaras nekande
måste ses som en tråkig bekräftelse
på att marknadsekonomins vänner
inte har haft någon vidare fart på
opinionsbildningen under senare år.
Jens Rydströms Sinners and Citizens är ett verk av ett helt annat slag.
Det är en omarbetning för internationell publik av författarens epokgörande doktorsavhandling om
(manlig) homosexualitet och tidelag
i Sverige mellan 1880 och 1950.
Svensk Tidskrifts läsare kunde ta del
av några frågeställningar ur avhandlingen i en stor artikel av Rydström i
nr 6-2001 (att det numrets omslag
pryddes av en symbol för den internationella gayrörelsen, det rosa lilla
lambdatecknet, torde ha varit en
sorts premiär för tidskriften).
Viktigast, utanför specialistkretsar, är att Jens Rydströms skildring
påminner om att den homosexuella
rättighetskampen först och främst
varit en frihetsstrid. I dag, med en
EUROPA
Fullt så bra som vi tror
är vi inte
Av Clara Du Rietz
Vi svenskar är nästan alltid bäst om vi får säga det själva.
Och det är den bilden som rapporteras hem av våra utrikeskorrespondenter. Men den är inte riktigt sann visar
Emily von Sydow.
B
RYSSEL)OURNALISTEN
Emily von Sydow tänker
och reflekterar mer än de
flesta andra som rapporterar från Bryssel. Hon
ser mer än många andra och hon är
mindre svensk fan club i sin bedömning av det svenska. I sin senaste bok
om hur vi svenskar och då i första
hand vår regering klarar spelet i Bryssellär vi oss en del som sällan annars
når den svenska publiken. I ”Från
ordförandeskap till utanförskap” får
vi en rätt osvensk uppdatering av hur
våra svenska politiker och tjänsteman
rör sig på den politiska EU-arenan.
~~~ l Svensk Tidskrift l2004, nr 61
HET-rörelse som äntrat maktens
boningar och har en tröttsamt stark
ställning i massmedia, kan det kanske understundom glömmas bort
hur hårt förtrycket av medborgare
med viss erotisk läggning varit till
rätt nyligen. Rydströms bok har
också styrkan att vara empiriskt synnerligen välgrundad. Här möter
klassisk, mödosam historisk källforskning den moderna queerteorin,
och resultatet blir mycket långt ifrån
de postmoderna dunkelheter som
Sverige brukar ta på sig rollen
som Bror Duktig. Så var även fallet
inför det svenska ED-ordförandeskapet 200 l. Vi skulle ha de bästa
mötena och ingenting sparades för
att få de korrekta formerna. Von
Sydow har fångat en trovärdig bild
av hur det såg ut for att ställa allt i
ordning, i alla fall de praktiska detaljerna. Hon kommenterar samtidigt
hur tunt det var innehållsmässigt.
Och hur besk eftersmak toppmötet
fick, både på grund av kravallerna i
Göteborg, men även med tanke på
bristen på substans. Hon hejar inte
på det svenska laget utan berättar
hur det var.
Göran Persson fick en storhetsperiod, han fick dansa med de stora
elefanterna. Men vad hände sedan?
Vi gick in en folkomröstning om
euron som etablissemanget förlorade. Vad har vi hört från Persson ur
annars präglar en del verk på detta
nu så populära fält.
Två pikanta poänger finns med
den nya utgåvan. Dels har den förlagts av det synnerligen prestigefyllda
University of Chicago Press och mottagits med stor entusiasm i det internationella forskarsamfundet Vilket
torde ge Jens Rydström ett särskilt
nöje, med tanke på att hans doktorsdisputation blivit omtalad därför att
en av betygsnämndens ledamöter,
den vildsinta juristprofessorn Madeleine Leijonhufvud, framförde lika
häftig som för de församlade historikerna förbryllande kritik.
Dels är kopplingen mellan
homosexualitet och tidelag ett
bärande tema i Rydströms undersökning. Orsaken till det är helt
enkelt att de två företeelserna på
olika sätt och under mycket lång tid
förknippades med varandra- speciellt i Sverige. Kan förklaringen till
jämställdhetsminister Orbacks förgripliga hästuttalande alltså möjligen vara att han samvetsgrant läst på
i Sinners and Citizens?
ett ED-perspektiv sedan dess? Enligt
von Sydow, inte mycket alls. Bilden
av politiskt utanförskap som eftermäle till folkomröstningen är slå-
ende. Von Sydow har en beskrivning
av verkligheten som jag som arbetar
i Bryssel bättre känner igen än de
mer glättiga man blir van vid.
Von Sydow förlorar dock en del
av sin distans när hon tar itu med
Margot Wallström. Eller snarare inte.
Hon beskrivs som hjälte och framgångsrik kommissionär som på ett
modernt och svenskt sätt driver sitt
kabinett. Wallström är duktig på att
kommunicera och hennes ledarskap
så modernt att hennes kabinett har
den högsta nativiteten i hela kommissionen. Margot är en av oss, hon
är outbildad, låter barnen leka på
kontoret och kan uppträda barfota.
Tyvärr ställer von Sydow inte samma
frågor om Margot Wallström som
Från förföljelsen av homosexuella under 1900-talet tilllänsstyrelsernas organisation 1635- 1735 kan
steget förefalla långt, men Björn
Askers I konungens stad och ställe
har den stadiga förankringen i källorna gemensam med Sinners and
Citizens. Asker har utfört ett pionjärarbete på ett av de många områ-
den där den historiska kunskapen är
mycket mer bristfällig än intresserade
lekmän nog föreställer sig. Redan
själva tillkomsten av 1635 års omtalade landshövdingeinstruktion är ett
exempel på hur etablerade sanningar
vid närmare granskning ofta visar sig
vara rätt illa underbyggda. Instruktionen anges ofta som Axel Oxenstiernas verk, menAsker argumenterar
övertygande för att kanslerns del i
dess tillkomst troligen var rätt liten.
Författaren undersöker landshövdingarnas roll, liksom länsförvaltningens organisation, arkivbildning och ställning i förvaltningsprocessen, samt knyter detta till den
internationella teoretiska debatten
om den tidigmoderna statsmakten
när hon sammanfattade ordförandeskapet; vad hände med substansen? Vad har egentligen åstadkommits?
Det nämns i förbigående att hon
inte fått igenom sin hjärtelagstiftning, kemikaliedirektivet Likaså
nämns det att hon varken lyckats
med Kyotoavtalet eller att stoppa
bekämpningsmedlet Paraquat. Men
det ligger ingen kritik i det, det är
snarare en känsla av att det är ett så
svårt område att det är någon
annans fel eller möjligen strukturernas.
Sammanfattningsvis konstaterar
von Sydow att även om vi svenskar
haft inflytande i miljöpolitiken och
för att få ett öppnare EU så förlorar
vi nu i inflytande. Få svenskar behärskar det politiska spelet och då är det
svårt att påverka. Med avståndet från
den gemensamma valutan blir gapet
på ett mycket insiktsfullt sätt. Bokens
främsta förtjänst torde dock vara att
den för lång tid framöver kommer
att tjäna som stadig språngbräda för
vidare forskning. Och det är väl definitionen på den slitna termen standardverk. Tillsammans med några
andra nya verk, som Mats Hallenbergs Kungen, fogdarna och riket,
alstrar Askers och Rydströms böcker
misstanken att historieforskningen
faktiskt inte var bättre förr.
Klas Östman (klas.ostman@chello.se)
är redaktör för Svensk Tidskrift.
BOKFAKTA
Carl-Johan Westholm,
Ska Näringslivet skämmas?
Timbro 2004
Jens Rydström, Sinners and Citizens:
Bestialily and Homosexuality in Sweden
1880 -1950.
The University of Chicago Press, 2003.
Björn Asker, I konungens stad och ställe:
Länsstyrelser iarbete 1635 -1735.
Arkivvetenskapliga studier 7. stiftelsen för
utgivande av Arkivvetenskapliga studier, 2004.
allt större mellan dem och oss. Svenska tjänstemän i systemet verkar bara
hålla sig kvar om de redan har bott
länge utomlands eller är gifta med
en utlänning, det vill säga inte längre
så svenska.
Jag tror det är en viktig poäng
och en viktig läxa, det är inte så att vi
svenskar är alltings centrum. Det
svenska laget är inte betjänt av en
okritisk hejarklack. När man deltar i
Europamästerskapet måste man
anpassa taktiken och spelsystemet
efter de andra lagen. Inte låtsas som
om man redan är världsbäst.
Clara Du Rietz (clara.durietz@moderat.se) arbetar i Europaparlamentet
BOKFAKTA
Från ordförandeskap till utanförskap
Emily von Sydow
SNS Förlag 2004
OJ
Q:
(”)
:;:s;;
m
;a
jSvensk Tidskrift l2oo4, nr 61 ~~