Print Friendly

Karl-Olof Faxén; I supermaktsbalansens skugga

Av Redaktionen | 31 december 1986


1986


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

KARL-OLOF FAXEN:
I supermaktsbalansens
skugga
Ett lokalt krig kan ställa oss inför
militära konfrontationer, sådana
att endast våra egna
försvarsresurser kan rädda vår
frihet.
Att vilja upprätthålla ett starkt
försvar står således inte i
motsättning till tron att
konflikten mellan
supermakterna till sist kommer
att avgöras utan vapenmakt.
Vår försvarspolitik bör bygga
på den erfarenheten, att i tid
och rum begränsade
konventionella krig har inträffat i
skuggan av
supermaktsbalansen, och att
sådana krig i framtiden kan
komma att beröra även oss.
Docent Karl-Olof Faxen har
varit chefsekonom på Svenska
Arbetsgivareföreningen.
N
eutralitetspolitiken innebär att vi
själva bär ansvaret för vår säkerhet. Vi litar inte till en storebror
med paraply.
Neutraliteten Leder till att den offentliga debatten inte kan föras i klartext.
Personer med inblick i sekretessbelagda
frågor måste vara restriktiva i offentliga
sammanhang. Eftersom jag bara är en
vanlig tidningsläsare, må det tillåtas mig
att i det följande spekulera helt oansvarigt.
Balans i 40 år
Världen har nu i 40 år levt i skuggan av
balansen mellan USA och Sovjet. Det är
supermakternas dominans när det gäller
kärnvapen som skapat detta, inte förhållandet mellan de konventionella styrkorna.
Bägge sidor vet att ett konventionellt
krig mellan USA och Sovjet förr eller
senare måste komma att trappas upp till
kärnvapennivå, och att detta innebär
bägges undergång. Den ömsesidiga
blockeringen är total.
Har man ätit av kunskapens träd, kan
kärnvapnen inte avskaffas. Diskussionerna om kärnvapenfria zoner och rustningsbegränsningar kan fylla massmedia, men kan aldrig leda till något meningsfullt resultat.
USA och Sovjet har tillsammans total
övervikt över valje annan tredje part.
President Reagan vill dela sitt ”Star
Wars”-system med Sovjet. Detta skulle
ytterligare förstärka den gemensamma
dominansen genom att både USA och
Sovjet skulle bli skyddade mot kärnvapenangrepp från tredje part.
Att märka är att supermakterna inte
har några territoriella eller etniska tvister
mellan sig. Det finns en ganska klar uppdelning av världen i intressesfärer. Vi får
vara tacksamma för att supermakterna
inte offentligt diskuterar vilken ställning
det neutrala Sverige intar i detta system.
Kan ke är den väsentliga vinsten med
förslaget om kärnvapenfria zoner att den
typen av debatt undviks.
Småkrigens tidsålder
Den ömsesidiga fruktan för kärnvapenkonfrontation leder till att indirekta sammanstötningar måste tolereras. Det har
varit många sådana mellan Svarta Havet
och Tankinviken och ända upp i Gula
Havet. Europa har dock ansetts inta ett
så centralt läge, att inte heller indirekta
sammanstötningar har tolererats i vår
världsdel.
Alla dessa krig har varit konventionella, och inblandade små staters egna militära styrka har spelat en avgörande roll
för utgången.
Andra världskriget kommer inte att
upprepas. Vad vi än gör eller inte gör när
det gäller försvaret, kommer Sverige inte
att kunna komma ut oskadat därför att
de stridande valt att gå runt vårt territorium. Hur perifert Norden än ligger, blir
det förr eller senare nedfall från kärnvapeninsatserna.
Neutraliteten har således ingen mening, om en direkt supermaktskonfrontation skulle bli verklighet. Innan kriget är
slut, blir det tillräckligt med cesium för
att vi skall förlora all anledning tolka
neutralitetsbegreppets innebörd.
Det kan inte rimligen vara ett sådant
läge, svensk säkerhetspolitik och försvarsplanering i realiteten tar sikte på.
Debattens karaktär betingas av att de lä-
gen, då ett svenskt försvar kan komma
305
att spela en avgörande roll, förutsätter
politiska förändringar, som ansvariga
personer inte kan spekulera om offentligt.
Det saknas inte utrikespolitiska problem i vår omedelbara närhet. Tyskland
är delat och Polen är ofritt. De baltiska
folken kämpar för sitt språk och sin kultur. Dessa arv från det andra världskriget kan inte bli bestående.
För att förstå betydelsen av dessa frå-
gor för vår försvarsplanering kan man
dock inte begränsa horisonten till Europa.
Om Dengs politik fullföljs även efter
hans död, kan Kina komma att återta sin
plats som ”Mittens Rike”. Kommer det
fram en karismatisk ledare för de 13 procenten färgade väljarna, kan USA komma att bli lika starkt engagerat i Afrika
Neutraliteten har ingen mening
om en direkt supermaktskonfrontation skulle bli verklighet.
som nu i Israel. Sovjetunionen kan få
problem med sina muslimska minoriteter. Mer än hälften av befolkningen är
icke-ryssar, som med stigande bildning
måste manifestera ökat behov av språklig, religiös och kulturell identitet.
Anta att polacker och östtyskar gör
uppror i en situation, när Sovjet är försvagat genom tryck från ett starkt Kina
och från oroliga muslimer i landets södra
delar. Supermakterna är fast beslutade
att undvika direkt konfrontation. Om
Sovjet vill ta Blekinge, i syfte att hindra
amerikanerna att utnyttja detta landskap
för att hjälpa de upproriska, kan vi inte
.___
306
påräkna amerikansk hjälp för att köra
inkräktarna därifrån.
Vi får lita helt till våra egna militära
resurser. Det är inte omöjligt för oss att
skapa tillräckliga styrkor för att lösa en
sådan uppgift i ett läge, när Sovjet är
försvagat av inre och yttre problem runt
om.
Man kan fantisera fram många andra
lägen av snarlik typ. De är ungefär lika
osannolika som invasionen av Norge den
9 april 1940 tedde sig sju år tidigare.
Realistiska uppgifter
De närmaste 20 åren kan komma att leda
till att Europas särställning i spänningsfältet mellan supermakterna förloras och
att begränsade krig i Europa blir möjliga.
Det första kravet på ett svenskt försvar blir då (som nu) att kunna mobilisera en tekniskt kvalificerad neutralitetsvakt, som skyddar vatten och luft. Även
Mer än hälften av Sovjetunionens
befolkning är icke-ryssar.
om vi i dagsläget har ett stycke kvar till
detta mål, är målet realistiskt och uppnåeligt.
Det andra kravet är att kunna genomföra begränsade armeoperationer i lägen,
som inte utvecklas till direkt konfrontation mellan supermakterna. Varken i
Norrbotten eller i Blekinge skall det gå
att upprätta stödområden för operationer
över Atlanten eller södra Östersjön.
Också detta är ett realistiskt och uppnå-
eligt mål inom ramen för vad ett litet land
kan åstadkomma.
Erfarenheten visar att i skuggan av
kärnvapenbalansen har begränsade förslgutningar varit möjliga – låt vara utanför Europa – och att små staters egna
militära resurser därvid spelat avgörande
roll.
Ingen idebalans
Katarina den Stora lade fast att expansionsinriktningen är söderut. Indiska
oceanen är mer intressant än Ö~tersjön.
Stalin predihde att periferin i Asien
och Afrika måste erövras innan ” kapitalismens kärnländer” kan angripas.
Afghanistan kan bli en förövning till SydAzerbaidjan, inom nuvarande Iran. Men
den kommunistiska revolutionen i Kina
kom som en överraskning, som det sovjetiska utrikespolitiska tänkandet ännu
inte hämtat sig från. Och att erövra den
amerikanska kontinenten ligger för överskådlig tid utanför Sovjets militära möjligheter, trots att landet använder 12-16
procent av sin samlade produktion för
rustningar mot 3-7 procent i väst.
Ur amerikansk synpunkt finns det ingen anledning söka konfrontation med
Sovjet. Balansen gäller endast det rent
militära området, inte kultur och ideer.
De västerländska ideerna sipprar oemotståndligt in i Sovjet, hur mycket statsledningen än gör för att hindra det. Även i
Sovjet vill människorna ha rättssäkerhet, möjlighet att själva fatta beslut,
identitet och integritet.
Frihet är emellertid ett kulturellt förvärvat begrepp, som det tagit många
hundra år att utveckla i Europa väster
om järnridån. En sovjetisk lärobok inleder studiet av nationalekonomi med att
kommunismen skall järnföras med livegenskapen, inte med den västeuropeiska liberalismen. Den slog aldrig rot i
Ryssland före 1917.
Marknadsekonomin kan inte införas
över en natt. Den bygger i väsentlig grad
på kommersiell erfarenhet, tradition och
intuition, som det inte går att överföra
genom internatkurser. Gorbatjov är hänvisad till att skynda långsamt, trots att
det finns pådrivare, som låter publicera
sitt manifest i en känd liberal tidning i
väst.
Ideinflytandet från öst till väst är praktiskt taget obefintligt. Det finns inget socialistiskt alternativ till den liberala nationalekonomin. Det finns ingen global
ideströmning som vill inskränka människornas frihet i kulturella, religiösa eller
andra hänseenden.
Den väsentliga motsättningen mellan
supermakterna gäller således ideer, inte
territorier eller etniska grupper. Utgången bestäms av ideerna, inte av förmågan
att utveckla nya vapensystem.
Varför starkt försvar?
Förhoppningsvis kommer den 40 år gamla stabiliteten att bestå ytterligare 20 år.
Förhoppningsvis kommer detta att innebära fred i Europa, även om krigen fortsätter längs andra delar av Sovjetunionens gränsmarker, och kanske blossar
upp i Centralamerika och Afrika.
Den förskjutning av supermakternas
intressen till andra delar av världen, som
kan väntas, kan dock komma att innebä-
ra att lokala krig blir möjliga även i Europa. Att de västerländska ideerna kommer att segra till sist betyder inte att
307
friheten fortlöpande är tryggad för de europeer, som nu äger den.
Det finns starka potentiella konflikthärdar i vår omedelbara närhet. Ett lokalt krig kan ställa oss inför militära konfrontationer, sådana att endast våra egna
försvarsresurser kan rädda vår frihet.
Att vilja upprätthålla ett starkt försvar
står således inte i motsättning till tron att
konflikten meJlan supermakterna till sist
kommer att avgöras utan vapenmakt.
Vår försvarspolitik bör bygga på den erfarenheten, att i tid och rum begränsade
konventioneJla krig har inträffat i skuggan av supermaktsbalansen, och att så-
dana krig i framtiden kan komma att beröra även oss.
En annan sak är att offentliga deklarationer måste utgå från att försvarets uppDen väsentliga motsättningen
mellan supermakterna gäller ideer, inte territorier eller etniska
grupper.
gift är att stödja vår neutralitet vid en
direkt konfrontation mellan supermakterna. En sådan motivering stör nämligen ingendera parten. Vi kan inte bygga
en officiell doktrin på att balansläget rubbas genom en kombination av kinesisk
expansion, tyska enhetssträvanden, etniska konflikter inom Sovjetunionen och
uppror i Polen.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner