Print Friendly

Karl Magnus Johansson; Socialdemokratisk myt och moderat motmyt

Av Redaktionen | 31 december 2003


2003


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

”Faran, om den blott alldrig så
litet förställer sig, kan plocka hjertat
ur hans bröst, utan att han tar ett
steg till sitt skydd. Visar den sig åter
öppet och hotande, så kan man lita
på att han, mer än mången, äger
rådighet och krafter att undvika eller
trotsa den.”
Detta kan givetvis läsas som ett
förebud om Runebergs egen patriotiska diktning, som den kommer till
uttryck i ”Fänrik Ståls sägner” och
den finska nationalhymnen. De
handlar ju om ett folk som strider
mot en övermakt och som agerar lojalt mot sin egen, och när Runeberg
skrev dem gjorde han det som en i
hög grad lojal kejsarens undersåte.
Här finns endast en skenbar motsä-
gelse. Runeberg skildrar ett nederlag, men han är på intet vis en revanschist – han är legalist och lojalist.
storfurstendömet hade svurit trohetsed mot en ny härskare som
bekräftat landets lagar och författningar, och i denna nya ordning
hade man att söka sig nya vägar.
Runeberg uppträdde närmast som
”statsintellektuell”, och den stat han
verkade i var inte Sverige, så god
svenska han än skrev, utan det ryska
riket. Någon upprorsman var han ej.
När polackerna revolterade, drack
han självhärskarens skål. Finnarna,
hans folk, skulle uppföra sig som den
bästa eleven i klassen: imperiet var
deras skyddsmakt, inom storfurstendömet hade de att förverkliga
och befästa sin frihet.
Denna Runebergs konservatism
har inte alla svenskar velat se; alltså
har man omtolkat honom, innan till
slut man bar ner honom i magasinen. soldaterna i 1808-09 års krig
slogs inte för Sverige utan för sin
konung; efter nederlaget var han inte
längre deras. Runebergs spydighet
mot svenska diktarkolleger kan
säkert ses i detta ljus, liksom det förhållandet att han i det gustavianska
Sverige känner sig hemma men inte
i det bernadotteska. Det ”gammalmodiga” draget hos honom röjs i
stort som smått. Han kan prisa ”det
mänskligt stora och ädla” och knyta
det till adeln som princip. Genom
DOKTORSAVHANDliNG
Socialdemol<ratisl< myt
och moderat motmyt
Av Karl Magnus Johansson
Konflikten i Europapolitiken är i själva verket en spegling
av konflikten mellan välfärdsstatens förvarare och dess
kritiker framgår av en färsk doktorsavhandling.
D
EN NATIONELLA drömträdgården. Den stora
berättelsen om den
egna nationen i
svensk och brittisk
Europadebatt är titeln på statsvetaren Jacob Westbergs avhandling.
Disputationen ägde rum på nationaldagen; en händelse som ser ut
som en tanke med hänsyn till
avhandlingens tema. Utomordentligt skicklig opponent var norrmannen Iver B. Neumann. Själv var jag
ledamot i betygsnämnden.
Ett grundkrav på en doktorsavhandling är att den skall lämna ett
vetenskapligt bidrag. Det kan ske
genom framtagande av ny kunskap
adelskapet bevaras bragder från förgången tid ”i ättens individuella lif”.
Ätten kan degenerera, men minnet
blir kvar- inte som monument utan
som en påminnelse genom det som
alltjämt existerar. ”Adelskapet är till
sin ide en nations pantheon, som
försvarar de hädangångne store icke
i bilder af sten, utan i lefvande bilder af samma kött och samma blod.”
(Helsingfors Morgonblad 1833).
Adlad blev nu inte Runeberg, och
han fick varken professur eller biskopsstoL Men i dagens Finland, som
fortfarande vill vara bäst i klassen,
lever mycket av Runebergs anda
kvar.
Anders Björnsson (andersbjornsson@telia.com) är frilansskribent.
BOKFAKTA
Johan Ludvig Runeberg, Samlade skrifter av
Under redaktion av Lars Hulden och Barbro
Ståhle Sjönell. Åttonde delen II. Uppsatser
och avhandlingar på svenska. Journalistik.
Utgiven av Pia Forssell. Stockholm 2003.
(Svenska Vitterhetssamfundet XVI).
samt utveckling av teori och metod.
Westbergs avhandling är knappast
nydanande i något av dessa avseenden. Teoretiskt rör det sig om välbekanta resonemang om europeisk
integration, europeisering och identitet. Metoden är textanalytisk.
Empiriskt är det på det hela taget
väl kända förhållanden – främst
svensk Europapolitik genom åren –
som redovisas. Kravet på originalitet kan tillgodoses genom att nya
perspektiv och tolkningar anläggs,
något som också görs i avhandlingen och då främst genom identitetspolitiken. Till grund för detta
ligger författarens syntetiserande
ambition. På ett förtjänstfullt sätt
fogar han samman kunskap från
olika områden.
Avhandlingen är skriven på ett
överskådligt och engagerat sätt. Den
lSvenskTidskrift lzoo3, nr si m
0:::
L.1.J
~
u
:O
al
är uppslagsrik och stimulerar till
ytterligare forskning; ett icke ovä-
sentligt bidrag. Särskilt icke-svenska
läsare skulle ha mycket att lära av
avhandlingen. Det är därför att
beklaga att den, med undantag för
en kort ”Summary”, är skriven på
svenska och inte på engelska. En
översättning eller i varje fall en sammanfattande engelskspråkig artikel
skulle vara på sin plats.
Vad handlar då avhandlingen
om? Egentligen om ganska mycket
och det är därför inte möjligt att
göra den full rättvisa på detta
begränsade utrymme. Förvisso är
bredden ett tecken på att en tydligare avgränsning hade varit önskvärd. Ett kapitel handlar, översiktligt, om brittisk Europapolitik. Även
om det är lätt att fatta sympati för
författarens försvar för detta kapitel,
att ha något att spegla svensk Europapolitik emot, instämmer jag med
opponentens omdöme att detta
kapitel inte har en ”naturlig plats” i
avhandlingen. Den syftar ambitiöst
nog och ytterst till att besvara frå-
gan om förhållandet mellan ett
lands, i detta fall Sveriges, Europa- ”Ur politikens synvinkel är
det inte avgörande om en
identiteter är klistriga som flugpapper och töjbara som gummiband”.
Ofta framställs identiteter närmast
som om de vore ristade i sten och
mer eller mindre opåverkbara.
Westberg visar här prov på ett öppet
förhållningssätt och det hedrar
honom. Även om identiteter är motståndskraftiga så är de över tid faktiskt påverkbara, eller ”töjbara” som
Westberg väljer att se det. Enskilda
personer kan vara betydelsefulla.
Från Quentin Skinner lånas
uttrycket ”innovativa ideologer”.
Gösta Bohman anförs med rätta
som exempel på en sådan. Av
avhandlingen får vi emellertid inte
veta hur och under vilka omständigheter en viss identitet inte längre
töjs utan helt överges. Här ligger
förmodligen den allra största teoretiska potentialen för ny forskning,
som inte bör förbise denna avhandling.
Myt är ett annat nyckelbegrepp i
avhandlingen. En myt behöver inte
alls vara lögnaktig. Ur politikens
synvinkel är det inte avgörande om
en myt är sann eller osann utan att
den görs trovärdig. Genom lyckosam
opinionsbildning kan en identitet och en myt få en hegemonisk
karaktär. Det innebär att en viss
föreställning blir så starkt inbäddad i den politiska retoriken, det
myt är sann eller osann utan vill säga i ”berättelsen”, och i
folks medvetande att den inte
att den görs trovärdig.”
politik och grundläggande identitetsföreställningar. De båda sammanhängande, djupt rotade identiteterna avser folkhemmet och neutraliteten. Därmed kommer svenskarnas historia, kulturellt och politiskt, i förgrunden. I centrum för
uppmärksamheten står dock de politiska eliterna.
NATIONELLA IDENTITETER
Avhandlingen kretsar alltså kring
identiteter och identitetspolitik Författaren konstaterar fyndigt ”att
blir ifrågasatt.
Myten om folkhemmet, ursprungligen en konservativ tankegång, har tjänat socialdemokratin väl
i dess ambitioner att behålla makten
och att bygga välfärdsstaten. Det i
grunden nationella välfärdsstatsprojektet har, i förening med neutralitetspolitiken, skapat en nationell
identitet som blivit svår att ompröva.
Inte minst på det välfärdspolitiska
området har det funnits, och finns
alltjämt, en stark föreställning om
Sverige som ett avvikande föregångsland. Folkhemmet Sverige har
helt enkelt betraktats som annorID lSvensk Tidskrift l2003, nr si
lunda än det förment katolska och
konservativa Europa.
EUROPA HOTAR VÄLFÄRDEN
Ett särdeles tydligt uttryck för denna
föreställda svenska identitet är det
tal som den dåvarande statsministern Tage Erlander höll på Metallindustriarbetareförbundets kongress i
Stockholm den 22 augusti 1961.
Talet berör skilda motiv och målsättningar och då med utgångspunkt
i avvikande värdegrunder:
”Vi har här i landet kunna föra
en politik som i vissa avseenden varit
vägröjande också internationellt sett
och som också flertalet människor i
vårt land velat ge sin anslutning. Det
är icke att förvåna om vi känner tveksamhet att ansluta oss till internationella avtal som kan tänkas avsevärt
inskränka våra möjligheter att fullfölja denna politik. Låt mig ta ett
exempel. Låt oss anta att vi på 1930-
talet hade haft ett avtal som underordnade de enskilda ländernas politik ett övernationellt europeiskt
organ. Hade vi då haft möjlighet att
driva den krispolitik som blev av
ofantlig betydelse för den svenska
ekonomin och för den svenska
demokratin och där vi internationellt
sett utan tvekan varit ett föregångsland? I länderna på Europas kontinent förde man på den tiden en helt
annan politik av traditionellt konservativt snitt. Det fanns en majoritet i Europa för en politik av det slag
som den svenska högern till alllycka
inte fann gehör för i vårt land.”
Erlander fruktade uppenbarligen
att Sverige skulle tvingas anpassa de
politiska ambitionerna i mer konservativ riktning i händelse av att
landet inträdde i Europeiska ekonomiska gemenskapen.
Bilden, eller tankefiguren, av Sverige som ett modelland löper som en
röd tråd genom socialdemokratisk
argumentation om förhållandet till
Europaintegrationen. Denna föreställning återkom exempelvis i det
socialdemokratiska 90-talsprogrammet. Liksom i Erlanders Metalltal
framhölls där de oförenliga eller i
varje fall svårförenliga politiska
ambitionerna.
Vad gäller myterna om folkhemmet och neutraliteten har socialdemokraterna haft tolkningsföreträdet,
eller problemformuleringsprivilegiet. Följaktligen har den svenska
högern varit tvungen att förhålla sig
till dessa ”berättelser”. Att ifrågasätta
dessa har varit förenat med betydande politiska risker. Socialdemokraterna har framträtt som folkhemmets och fosterlandets främsta
beskyddare. För högern, ursprungligen nationalstatens väktare, blev
det angeläget att formulera en motmyt för att ”återerövra det fosterland
som Per Albin och hans efterträdare
så framgångsrikt erövrat från en
annan tids borgerlighet” (s. 213).
Som Westberg övertygande visar
innefattar högerns motoffensiv en
europeiseringsstrategi. Fram träder
en bild av moderaterna som ”Europatankens bärare och ombud”. En
framgångsrik europeiseringsstrategi
förutsätter en resonansbotten, det
vill säga att konceptet väcker genklang i opinionen. Språket och dess
egendynamik har stor, om inte avgö-
rande, betydelse i en sådan politisk
strategi. Det är en slutsats som även
följer av denna studie.
Partiteori lyser med sin frånvaro.
Det finns exempelvis en litteratur,
också av svenska statsvetare, om förhållandet mellan partistrategi och
utrikespolitik. Denna litteratur
borde tveklöst ha kommit till
användning. En grundtanke i denna
forskning är att graden av politiskt
samförstånd är särskilt hög i utrikesoch säkerhetspolitiken. Europafrå-
gan brukar rymmas inom dessa
områden. Intressant är emellertid att
Europapolitiken i betydande
utsträckning handlar om ”inrikespolitik”, som ekonomisk politik och
välfärdspolitik. Därför kommer traditionella skiljelinjer till uttryck i
partipolitiken.
Identitetsföreställningar o m moderata motbilden, motmyten och
motoffensiven är sammanvävd med
en europeisk identitet. Målet är förändringen av Sverige. Medlen är den
politiska makten och den europeiska
integrationen. Som myter och iden- ” På det välfärdspolitiska
både folkhemmet och neutraliteten
har varit kontroversiella. Westberg
berör partistrategi då han undersö-
ker huruvida identitetsföreställningarna varit ”omstridda” i svensk
partipolitik. Fallen är EECdebatten 1961-62, den så kallade öppna ansökan 1967, förhandlingarna om frihandelsavtalet 1970-71, Europadebatten
1985, samt omprövningen i
medlemskapsfrågan 1990-91 .
Källmaterialet innefattar anfö-
randen (bland annat av Gösta
Bohman), inlägg i riksdagsdebatter, propositioner och motioområdet har det funnits, och
finns alltjämt, en stark föreställning om Sverige som ett
avvikande föregångsland .”
ner men inga intervjuer. Sannolikt
hade intervjuer gjort det möjligt att
närmare precisera de politiska övervägandena.
INTRESSE ELLER IDEER?
Studien väcker forskningsvärda frå-
gor. Hur och när politiserar ett politiskt parti grundläggande identitetsföreställningar i ett land? Vilken roll
spelar partiets egen ideologi, eller
identitet? Vi lär förvisso aldrig kunna
avgöra om handlandet vägleds av
ideer eller intressen . Snarare om
både-och, mer-eller-mindre. Identiteter och intressen hänger samman.
Moderaterna har självfallet
intresse av att erövra regeringsmakten för att därmed förändra Sverige
i enlighet med sin ideologi. Den
titetsteman inverkar folkhemmet
och neutraliteten fortfarande på förutsättningarna för att kunna få till
stånd en genomgripande förändring
av Sverige. Ur moderaternas synvinkel återstår det mycket att göra. Den
moderata drömträdgården ter sig
alltjämt avlägsen.
Karl Magnus Johansson
(karl.magnus.johansson@sh.se) är docent i
statsvetenskap vid södertörns högskola.
BOKFAKTA
Jacob Westberg
Den nationella drömträdgården. Den stora
berättelsen om den egna nationen i svensk
och brittisk Europadebatt
Stockholm studies in Politics 94, 2003
Ibland är det långt mellan Dover och Calais
”One had heard rumours from afar of the utterly debased and selfindulgent nature of the French intellectuallife these days, but I have to
say that, like stout Cortez upon a peak in Darien, I hadn’t remotely
appreciated the breathtaking scale of the problem until coming upon
this unbelievably stupid, ill-written, completely disorganised and monstrously rambling tome.”
Bernard-Henri Levys bok om Jean-Paul Sartre har bemötts med förväntad vördnad av dem som gillar franska fluffigheter, men Philip
Hensher inleder sin recension i engelska Spectator på detta sätt.
lSvensk Tidskrift l2003, nr s III

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism