Jörgen Eklund; Arbetarnas Bildningsförbund


1978


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Debatt
Jörgen Eklund:
Arbetarnas Bildningsförbund
I Svensk Tidskrift, organ för moderata samlingspartiet, fanns i nummer åtta för 1977
en ledarkommentar införd som direkt gäller
Arbetarnas bildningsförbunds (ABF) verksamhet. Ledaren i Svensk Tidskrift är ett
gott exempel på vilken nivå företrädare för
de nuvarande regeringspartierna vill föra
debatten om den svenska folkbildningens
framtida villkor, en nivå som kännetecknas
av våldsamma rallarsvingar utan rejäl faktaunderbyggnad. ABF har ingen anledning
att söka polemik på sådana villkor. Men då
den aktuella ledaren innehåller många och
grova förvanskningar om ABF och våra
medlemsorganisationers verksamhet finns
det or ak att rätta dessa.
Samhällsbidrag
Svensk Tidskrift: ”Barnatro eller bedrägeri”
(rubrik för ledaren) samt ”storartade politiska lurendrejerier”.
Fakta: Rubriken och citatet ur ledaren syftar
helt klart på att ABF utnyttjar samhällsbidrag otillbörligt.
För det första gäller alltid i förhand bestämda regler för samhällsbidrag – från
kommuner, landsting och stat – till studieförbundens verksamhet. För det andra utövar de anslagsgivande myndigheterna en
kontinuerlig kontroll över att bidragen används enligt gällande regler.
Trots att närmare tre miljoner människor
är med i studieförbundens cirkelverksamhet
har bara mycket marginella avvikelser
konstaterats under en följd av år. Att avvikelserna skulle bottna i bedrägligt uppsåt eller medvetet skoj har inte dokumenterats.
ABF, och andra studieförbund, har istället
alltid visat stark vilja att följa gällande regler
och komma till rätta med avvikel er.
Medlemsantalet
Svensk Tidskrift: ABF försöker tillgodoräkna
sig sina medlemmar mångdubbelt vid beräkning av statsanslag.
Fakta: Två exempel finns där anslagen fördelas med viss hänsyn till studieförbundens
medlemsorganisationer och dem tillhöriga
medlemmar. l båda fallen har besluten om
denna fördelningsprincip fattats av anslagsgivande myndighet, varför det varit nödvändigt för ABF att redovisa dessa uppgifter om
gällande regler skulle följas. Det gäller även
för övriga studieförbund som har en liknande medlemsstruktur.
Det ena exemplet gäller anslag till kulturprogram som förmedlas genom Förmedlingsbyrån för kulturprogram. Här har riksdagen tidigare beslutat att anslagen ska inriktas på verksamhet inom föreningslivet.
Det andra exemplet gäller den fördelning av
anslag till u-landsinformation som SIDA genomför. Här har SIDA klart angett att informationen ska inriktas mot föreningslivet.
Övriga statsanslag som fördelas till studieförbunden ges enligt andra principer.
Medlemskap
Svensk Tidskrift: Till ABF är man kollektivansluten genom medlemskapet i en riksorganisation, som är medlem.
….__
86
Fakta: Inom ABF kan endast organisationer
på motsvarande organisationsnivå vinna inträde. Centralt har ABF därför bara riksorganisationer som medlemmar. Ingen enskild person kan bli medlem i ABF. Som enskilda personer har medlemmar i anslutna
organisationer vare sig rättigheter eller skyldigheter gentemot ABF.
Svensk Tidskrift: Tillhör man flera ABF-anslutna organisationer får man betala avgift
till ABF flera gånger.
Fakta: Eftersom individuellt medlemskap inte förekommer inom ABF, och inte heller
inom något annat studieförbund, betalar enskilda medlemmar i anslutna organisationer
heller ingen avgift till ABF.
Svensk Tidskrift: ABF har 41 anslutna riksorganisationer, ibland över medlemmarnas
huvuden.
Fakta: Det står varje organisation fritt att efter egen prövning söka medlemskap i ABF.
Precis som andra organisationer kräver ABF
att dess stadgar respekteras, men det ankommer alltid på den sökande organisationen att
pröva om detta kan uppfyllas. Både i stadgar
och förslag till handlingsprogram klargörs
ABF:s ideologiska särart mycket tydligt. l
nuläget har ABF 42 anslutna riksorganisationer. Samma form för anslutning gäller i
ytterligare åtta studieförbund.
Ingen tvångsanslutning
Svensk Tidskrift: Är man LO-medlem är man
tvångsansluten till SAP.
Fakta: Varken LO eller dess fackförbund tilllämpar denna princip. Lokalt verksamma
fackliga organisationer kan efter egen prövning besluta om kollektiv anslutning till lokalt verksamma SAP-organisationer. Enskilda medlemmar har möjlighet och rätt att reservera sig mot sådana beslut. Av alla LOmedlemmar är cirka en tredjedel kollektivt
anslutna till SAP.
Svensk Tidskrift: Är man HSB-medlem är
man tvångsansluten till Hyresgästernas riksförbund.
Fakta: HSB och Hyresgästernas riksförbund
är av gemensamt ursprung och samverkar
mycket nära inom en rad områden. HSBmedlemmar som innehar HSB-lägenhet är
därför enligt beslut som fattats av båda organisationerna också medlemmar i båda organisationerna. HSB-medlemmar som inte önskar detta dubbla medlemskap i Hyresgästernas riksförbund kan anmäla detta, och är
därmed automatiskt bara medlem i HSB.
HSB-medlemmar som inte har HSB-lägenhet måste däremot söka medlemskap i Hyresgästernas riksförbund individuellt.
Handikapporganisationerna
Svensk Tidskrift: Sammanlagt har 15 handikapporganisationer anslutits till ABF.
Fakta: Ingen organisation, varken inom handikapp- eller andra områden, har anslutits
till ABF. Varje medlemsorganisation har
själv valt medlemskapet inom ABF, man har
själva enligt de regler som gäller inom den
87
egna organisationen beslutat sig för anslut- För oss inom ABF är syftet med Svensk
ningen till ABF. Tidskrifts ledare helt klart att så långt som
Svensk Tidskrift: Den socialdemokratiska
maktapparaten har skaffat sig monopol på
det frivilliga studiearbetet bland de handikappade. Detta monopol utnyttjas till järnhård indoktrinering i de lokala studiecirklarna på ABF-lokalerna liksom i handikapporganisationernas egna vilohem och fritidsgårdar.
Fakta: studiematerialen och studieverksamheten inom handikapporganisationerna utformas och leds av dem själva. ABF svarar
för administration, förmedling av samhällsbidrag, lokalanskaffning och utbildning av
studieorganisatörer och cirkelledare. I övrigt erbjuder ABF sitt allmänna utbud av
studiecirklar – t ex språk och estetiska ämnen – till handikapporganisationernas medlemmar på samma villkor som till vilken
medborgare som helst. De enskilda medlemmarna i dessa organisationer har full frihet
att för egen del väUa annat studieförbund än
ABF för sina studier. Så sker också.
möjligt skada ABF:s verksamhet. Indirekt
riktar man skarp kritik mot olika samhällsmyndigheter och organisationer anslutna till
ABF. Till de senare hör ett stort antal av landets handikapporganisationer där tusentals
människor lägger ned ett omfattande och
uppoffrande arbete för att ta till vara de
handikappades intressen inom olika områ-
den. För oss som dagligen konfronteras med
de enorma problem handikapporganisationerna och deras medlemmar ställs inför,
känns det generande att behöva konstatera
vilken avgrundsdjup okunskap man fortfarande har att överbrygga.
I en moderat rörelse som är mer intresserad av dimbildningar om förmenta maktapparater än den egna omgivande verkligheten, som är mer intresserad av att hugga och
slå än seriös sakdebatt – ja, där måste det
kanske vara så här för att tilltron till de egna
argumenten inte snabbt ska förflyktigas.
I en rörelse där man alltid utgår från att
arbetarrörelsen och ABF är ett hot, som nu
senast vid Medborgarskolans årsmöte i Östergötland (ÖC 77-l 0-24), låter det inte otroligt. Kanske måste det vara så – inom ABF
ställer vi inte upp på de villkoren.
Redaktionell kommentar:
Jörgen Eklund, pressombudsman i ABF, an- medlemskap i ABF. Det framgår av vår
vänder i sitt bemötande en taktik, som socialdemokrater ofta utnyttjar, när de skall försvara ABF mot kritiken för dubbelspel.
Först framställer han saken så att vi beskyller ABF för att otillbörligt utnyttja samhällsbidrag genom att inte följa gällande regler.
Det gör vi inte. Vi kritiserar inte ABF för
ekonomiskt bedrägeri utan för ”politiskt lurendrejeri”.
Kärnan i vår kritik är att ABF tröts sin socialdemokratiska programförklaring av år
1973 fortsätter att försöka arbeta som en vid
sidan av partipolitiken stående folkbildningsorganisation samtidigt som ABF i praktiken allt fastare integreras i den socialdemokratiska maktapparaten såsom dess vid sidan
av SAP och LO viktigaste partipolitiska
kamporganisation.
Ett avslöjande och obestridligt bevis för
detta ABF:s partipolitiska engagemang är
att ABF framträder offentligt tillsammans
med SAP och LO såsom huvudorganisatör
av demonstrationer mot regeringen, tex på
temat: ”Folkets väl går före storfinansens”.
För att visa hur ABF uppträder i denna roll
återger vi en annon i orrköpings Tidningar från i höstas. Den talar för sig själv!
ABF:s ”medlemmar”
Den för ABF känsligaste punkten, frågan
om organisationens sätt att räkna medlemmar, försöker Eklund slingra sig ifrån. Vi
har sagt att ”till ABF är man kollektivansluten genom medlemskapet i en riksorganisation, som är medlem”. Eklund låtsas att vi
därmed påstått att man kan ha individuellt
noggrant valda formulering att vi icke påstår
detta. Men vi påstår att ABF betraktar medlemmar i anslutna riksorganisationer såsom
tillhörande ABF:s verksamhetsunderlag.
Hur kan ABF eljest i sina annonser till dessa
medlemmar tala om ”Ditt studieförbund”.
Han säger vidare att ”som enskilda personer har medleminar i anslutna organisationer vare sig rättigheter eller skyldigheter
gentemot ABF”. Detta är ju bara att leka
med ord. Varje medlem i en riksorganisation ansluten till ABF är tvungen att bidraga
till ABF:s verksamhet – sålunda även till
dess partipolitiska demonstrationer – genom att en del av den egna medlemsavgiften
till den anslutna organisationen slussas över
till ABF. Detta sker i form av riksorganisationens medlemsavgift till ABF. Eftersom den
avgiften beräknas efter medlemsantalet i
den anslutna organisationen föreligger en
direkt ekonomisk anknytning mellan det
kollektiva medlemskapet i ABF via en ansluten riksorganisation och finansieringen av
ABF:s verksamhet.
De borgerliga väljarnas bidrag
Enda sättet för borgerliga väljare som är
medlemmar i tex Konsum, Hyresgästernas
Rikförbund, Pensionärernas Riksorganisation eller De Handikappades Riksorganisation (eller MS-förbundet, Psoriasisförbundet, RF för njursjuka, RF mot allergi, RF
mot reumatism etc etc) att slippa bidraga till
ABF och därmed till socialdemokraternas
propaganda är att utträda ur respektive organisation. Det kan vara skäl att överväga
Folkets wäl går före
storfinansens
– ett arrangemang om ekonomisk
demokrati och sysselsättning.
Lördag 12 nowemller
i Norrköping.
DEMONSIRATION
kl. 9.30 Samling: Folkets Hus-gården
kl. 10.00 Avmarsch till Vasaparken
via Drottninggatan, Kristinaplatsen. S:t Olofs och Mjölby
musikkårer medverkar. Appellmöte i Vasaparken med riksdagsman KJELL OLOF FELDT och Byggnads ordf. BERTIL
WHINBERG Mötet avslutas c:a 11.30.
LÄNSIONFIIENS
i Folkborgen, Folkets Park,
Norrköping med början kl. 13.
Talare:
IJELL OLOF FILDI
BIIII..UG
IAMIATFIST
i Folkets Hus på lördagskvällen med början
kl. 20.
Vi hälsar alla välkomna till
en politisk manifestation
i Norrköping på lördag.
89
90
det, inte minst med tanke på att en borgerlig
väljare tvingas bidraga till ABF genom varje
medlemsorganisation i ABF, i vilken han har
personligt medlemskap.
ABF är av naturliga skäl mycket angeläget
om att trolla bort denna de kollektivanslutnas skyldighet att betala bidrag och försöker
på alla sätt komma ifrån att dessa kollektivanslutna skulle ha något slags medlemskap i
ABF – utom då det gäller att värva dem till
studiecirklarna. Då heter det – som sagt –
”Ditt studieförbund”. Orsaken till detta dubbelspel är uppenbarligen att det kan finnas
folk i de anslutna riksorganisationerna som
inte ville ha med ABF att göra, än mindre
betala dess socialistiska propaganda.
Men detta hindrar inte ABF att i andra situationer, nämligen när det gäller bidrag
från det allmänna, del må nu gälla stat eller .
kommun, åberopa det stora samlade medlemsantalet i de anslutna organisationerna.
Då adderar man glatt samman medlemmarna i alla dessa anslutna organisationer – de
medlemmar, som man eljest frånkänner alla
rättigheter och skyldigheter gentemot ABF
– och presenterar denna enorma härskara
som mått på ABF:s styrka, insatser och anslagsbehov. Skaran blir så stor, fn mellan 6
och 7 miljoner ”medlemmar”, därför att så
många av dem räknas flera gånger. Är man
med i LO, kollektivansluten till SAP och
dessutom tillhör Konsum och Hyresgästernas Riksförbund räknas man med 4 gånger.
Är man därtill med i PRO och De Handikappades Riksförbund räknas man alltså 6 gånger.
En lönsam beräkningsgrund
Eklund medger två fall, där anslagen ”fördelas med viss hänsyn till studieförbundens
medlemsorganisationer och dem tillhöriga
medlemmar”. Den skenbart goda debattmoralen bakom detta medgivande förringas avsevärt i värde av hans försök att skylla på
myndigheterna. Han säger att ”i båda fallen
har besluten om denna fördelningsprincip
fattats av anslagsgivande myndighet, varför
det varit nödvändigt för ABF att redovisa
dessa uppgifter om gällande regler skulle
följas”. Stackars ABF!
Rätta förhållandet är i det ena fallet att
ABF hos vederbörande myndighet – Förmedlingsbyrån för kulturprogram – själv
föreslagit att antalet medlemmar i organisationer anslutna till studieförbund skulle vara
den huvudsakliga grunden för anslagsberäkningar. Trots våldsamma protester från de
andra studieförbunden lyckades ABF, efter
votering i förmedlingsbyråns styrelse, för
budgetåret 1974-75 genomdriva att l/3 av
anslagen skulle fördelas efter denna helt
orimliga och gentemot andra studieförbund
uppenbart diskriminerande beräkningsgrund. Hur det gått till i det andra fallet,
nämligen hos SIDA, behöver man inte fundera länge över.
ABF:s socialistiska program
Man kan, slutligen, undra hur många av de
människor, som sig själva ovetandes blivit
lyckliggjorda genom att räknas med i medlemsunderlaget för ABF:s anslagskrav, som
känner till ABF:s program.
Förvandlingen av ABF från en enligt programmet partipolitiskt oberoende studieorganisation till ett socialdemokratiskt propagandaredskap, skedde nämligen 1973. Då
fastslogs i nya grundsatser för ABF att ”ABF
vill genom en fri och frivillig bildningsverksamhet grundad på jämlikhetens, solidarite- 91
tarrörelsens grundläggande värderingar …”
Visste t ex Psoriasisförbundets medlemmar om det, när ABF blev deras studieförbund genom att ett arbetsutskott på tre personer, utan förbundets hörande, anslöt sig
till ABF. Och vad säger de och andra medtens och demokratins principer främja en lemmar i till ABF anslutna organisationer
samhällsomdaning i överensstämmelse med arbe- om den här publicerade annonsen?
.l
l