Print Friendly

Jörgen Ekelund; Den österrikiska skolan

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LITTERATUR
JÖRGEN EKLUND:
DEN ÖSTERRIKISKA SKOLAN
ohan Hakelius ger i boken Den ~
Österrikiska skolan
tande notbok behandlar den österrikiska metodlärans olika delar. Den
Introduktion till humanistisk national- l
ekonomi, Timbro, en inträngande
bild av den österrikiska skolan
läsare som har en relativt ringrostig
vetenskapsteoretiska begreppsapparat blir
här rejält omruskad. Man bör dock inte
inom nationalekonomin. Makroekono- avskräckas. Trots aprioriorism, subjektimiska aggregat som tillväxt, BNP, infla- vism och Verstehen så är Hakelius sluttion och arbetslöshet far här stå åt sidan satser relativt glasklara.
rill formån for entreprenörskap, konkurrens och dynamik. Begrepp som går som
en röd tråd genom den österrikiska
skolan. Det är en relativt djuplodande
analys for att vara en pocketbok på cirka
250 sidor. Få områden lämnas oberörda
och därigenom lyckas Hakelius relativt
väl fanga komplexiteten i österrikarnas
bidrag till nationalekonomisk teori.
Egna bedömningar
Fylliga citat från bla Hayek, von Mises,
Schumpeter och de kanske mer okända
Menger och Böhm-Bawerk gör att
boken skapar ett relativt stort utrymme
for läsaren att göra egna bedömningar av
hållbarheten i argumenten.
Hakelius slår inledningsvis an en filosofisk ton när han med hjälp av en omfatDen österrikiska skolat~ – Introduktion till humanistisk
nationalekonomi, av Johan Hakelius, Timbro 1995.
Marginalnytteteorin
”Vatten-diamant paradoxen” syftar till att
forklara marginalnyttateorin som Karl
Menger, vilken anses vara grundaren av
den österrikiska skolan, formulerade.
Varfor värderas en diamant högre i
monetära termer jämfort med ett glas
vatten som spontant kan forväntas bidra
till större nytta. Svaret ges av marginalnyttateorin som pekar på värdet av att
individen tillfors ytterligare en enhet av
någonting. Det kan röra sig om ytterligare ett glas vatten. Slutsatsen enligt
Hakelius är att värdet på varje vara avgörs
av varje individs subjektiva bedömning.
Vad den subjektiva bedömningen
grundar sig på låter Hakelius dock vara
osagt.
Huvudpoängen, enligt Hakelius, i
genomgången av den österrikiska metodläran är att det inte finns någonting som
400 SVENSK TIDSKRIFT
kan sägas vara objektivt inom samhällsvetenskapen. Vi har med mänskliga individer att göra med en egen vilja, som styr
deras agerande. Detta leder fram till det
sk ”handlingsaxiomet”. Ett näm1st teleologiskt tankesätt som framfor allt von
Mises drev hårt. Det är en relativt omfattande metodgenomgång där jag dock
saknar en avslutande diskussion.
Ett av de mest intressanta kapitlen rör
mikroekonomi, d v s studiet av hur olika
marknader fungerar. Hakelius lyfter i
boken fram österrikamas fokus på individen som den centrala aktören i markandsspelet. Här avhandlas entreprenörskap, dynamik, förväntningar och konkurrens. Begrepp som är starkt forknippade med den österrikiska skolan och
som Hakelius på ett medryckande sätt
redogör for. Det är framfor allt inom
mikroteorin som den österrikiska skolan
har lämnat sina främsta bidrag till nationalekonomin. Det fick aldrig något riktigt gehör inom den mer publikvänliga
delen av nationalekonomin – makroteonn.
Hakelius ger sig dock i kast i med
makroteorin med instrument hämtade
från den österrikiska skolan. Han finner
något överraskande en länk mellan J.M
Keynes och de österrikiska ekonomerna.
Det är Keynes som i ett brev ifrågasätter
om nationalekonomin kan och skalljämföras med naturvetenskapen. Keynes
skriver att om naturvetenskaperna skulle
fungera som samhällsvetenskaperna skulle
det vara ”som om äpplets fall till marken
berodde på äpplets motiv”.
Den alltid lika aktuella konjunkturte- ”Det är Keynes som i ett
brev ifrågasätter om natio- . nalekonomin kan och skall
jämföras med naturvetenskapen. Keynes skriver att
om naturvetenskaperna
skulle fungera som samhällsvetenskaperna skulle
det vara ”som om äpplets
fall till marken berodde på
äpplets motiv”.
”ovanligt, nämligen en österrikisk analys.
Det är den amerikanska ekonomen
Wainhouse som testat Hayeks konjukturteori på den amerikanska konjukturcykeln mellan 1959-1981.
Sambanden är dock inte helt klara,
men det måste medges att det stimulerar
till fortsatt analys. Det är framfor allt relativprisförändringar som gör en nyfiken
att närmare granska Hayek, och for all del
den österrikiska skolans gärningar och
vad de kan tillfora konjukturteori.
Bokens digra notbok och många citat
gör att den lämpar sig väl for den som vill
ta en överblick över den österrikiska skolans gärningar. Den som fOrväntar sig en
mer inträngande genomgång av respektive ekonom blir nog besviken. Boken
skall ses som en djuplodande introduktion, där huvuddragen av den österrikiska
skolan blir väl beslyst. Boken innehåller
även ett appendix med forslag på uppsatsänmen samt information om vart man
kan vända sig for att rekvirera ytterligare
material som rör den österrikiska skolan.
orin berikas i Hakelius bok med något Arrikelforfattare11 är Eko11omisk-politisk reporter på
Fin(mstidningen.
SVENSK TIDSKRIFT 401

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner