Print Friendly

Jonas Hellman; Det är tusen olika blommor som skall blomma

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.


DET ÄR TUSEN OLIKA
BLOMMOR SOM SKALL BLOMMA
JONAS HELLMAN
Den svenska skoldebatten är perspektivlös. Detfåtal böcker som skrivits i
ämnet myrmar nästan alltid ut i att läroplanens urspnmgliga intentioner
måsteföljas. Och när utomståendeför ovanlighetens skullframför några
uppfattningar om hur skolan borde föräl!dras, aifärdas de som ovetande.
S
vårigheten är inte att lyckas A liga partierna genomforde sina konkurvinna forståelse for att det ””<!” rensreformer, medan de inte foränbehövs konkurrens inom drades alls när vi satt vid makten forra
utbildningsområdet. Detta insåg l gången, frågade hon retoriskt.
jag när jag for en tid sedan besökte en Svårigheten är inte att vinna forståelse
konferens for socialdemokratiska skolpo- for att det behövs konkurrens inom
litiker på Djurö utanfor Stockholm.
Deltagare efter deltagare lättade sitt ‘hjärta
och forklarade hur bra det är med konkurrens.
– Är vi alla här inne överens om att
konkurrens är bra for skolan, frågade
skolstyrelsens ordforande i Klippan, Åke
Lindroth, på ett av seminarierna. Gärna
for min del, tillade han efter att ingen
hade opponerat sig, men det är ju vissa
problem med ideologin.
Tjia Torpe, ordforande for grundskolestyrelsen i Stockl10lms stad, gjorde ett
engagerat inlägg infor alla konferensdeltagarna om behovet av självrannsakan.
Hur kan det korrm1a sig att skolorna har l
utvecklats så mycket efter att de borger- l
……………………………………
JONAS HELLMAN iir ledarskribent i Sve11ska Dagbladet
utbildningsområdet, utan att vinna forstå-
else for att skolor skall ra lov att vara olika
– vilket i sin tur är en forutsättning for
att konkurrensen skall leda. till utveckling.
Halvbra svensk skola
Om man översätter förhållandena
”skolbranschen” till restaurangbranschen
är det som om socialdemokraterna forordar konkurrens enbart mellan olika
McDonalds-restauranger, medan de borgerliga partierna även vill tillåta Big
Burger och Clock. Restauranger med
någon annan inriktning diskuteras över
huvud taget inte.
Ekonomen Sven W iberg vid
Göteborgs stadskansli har under en treårsperiod studerat reformsträvandena
mom det amerikanska skolväsendet.
SVENSK TiDSKRJFT 329
–~—- . – .,p.- .. ..,__ –
l
l
l
Hans erfarenheter finns återgivna i boken
Riv skolan, börja lära! – rtformrörelser i
USA (SNS Förlag, 1995).
Enligt Wiberg är den svenska skolan
halvbra, men lider av idebrist. Den amerikanska skolan är halvdålig, men l
sprudlar i gengäld av forändringsforslag.
Elitsatsningar forekommer inte bara i
olika idrottsgrenar, utan även i de teoretiska ämnena. Professor Henry Levin vid
standforduniversitetet har utvecklat en
pedagogik som kallas ”accelererad inlärning”. I stället for att elever som har svårt
att hänga med tillåts att halka efter ges de
extra doser av undervisning for att hinna
ikapp den övriga klassen.
Liksom i Sverige är lärarnas arbetsvillkor strikt reglerade i USA. Men
insikten om att detta måste forändras
tycks vara mer spridd. 1994 hade 24 delstater infort olika belöningssystem for
duktiga lärare.
Endast tio procent av de amerikanska
skolorna är friskolor. Men forsök har
gjorts att inrätta mer fristående skolor
inom det offentliga skolväsendet. 1991
inrättade delstaten Minnesota åtta
charter-skolor. Som framgår av uttrycket
tecknar delstaten kontrakt med någon –
t ex en lärare – som under en begränsad
tidsperiod forbinder sig att ta över och
driva skolan. Huvudmannen slipper att
1
underkasta sig detaljerade undervisningsplaner, kollektivavtal for lärarna mm,
men har i stället kravet på sig att eleverna
skall uppnå tydligt specificerade studieresultat.
I delstaten Massachusetts bedrivs ett
liknande projekt som går ut på att privata
entreprenörer mot en ekonomisk ersätt- ”Det spelar
ingen roll om de
är drogmissbrukare eller kriminella, alla föräldrar försöker att
välja den bästa
skolan åt sina
barn, som rektor
Leslie Moore
uttryckte sig
”ning tar ta på sig ansvaret for att effektivisera skolor. ”Contracting out” kallas
detta.
Det kanske mest vlSlonära forändringsprojektet är det s k Edisonprojektet. Finansm.annen och mcdicmogulen Christopher Whittle har satsat
åtskilliga miljoner dollar på att utveckla
en helt ny skola – från forskolan till
gymnasienivån. Ny teknik skall
användas, skoldagarna skall forlängas,
utvärderingen skall forbättras, foräldrarna
skall tvingas att skriva kontrakt med
skolan där de forbinder sig att se till att
deras barn läser läxorna osv.
Sven Wiberg har forstås besökt östra
Harlems skoldistrikt i New York, som
har blivit känt for sina forsök med valfrihet bland elever som har sociala problem. Distriktets skolor har delats upp i
mindre enheter och foräldrarna tvingas
att välja vilken skola som deras barn skall
gå i.
Valfriheten har ökat både foräldrarnas,
elevernas och skolpersonalens engage- 330 SVENSK TIDSKRIFf
DET ÄR. TUSEN BLOMMOR. ..
mang. ”Det spelar ingen roll om dc är
drogmissbrukare eller kriminella, alla föräldrar försöker att välja den bästa skolan
åt sina barn”, som rektor Leslie Moore
uttryckte sig när hon på en inbjudan av
försäkringsbolaget Skandia besökte
Stockholm i somras.
”The East Harlem Story” finns mer
utförligt återberättad i boken Liberating
Schools- Education in the Inner City (Cato
Institute 1991, redigerad av David Boaz).
Enligt den tidigare rektom Sy Fliegel,
som har författat kapitlet om östra
Harlem, ökade andelen av skoldistriktets
elever som hade tillfredsställande läskunskaper för sin ålder från 15,9 procent
1973 till 64,8 procent 1988.
Låg iffektivitet
Ovanstående experiment är spännande,
men de utgör undantag. l de flesta amerikanska skolor lunkar undervisningen på
ungefår som i de svenska kommunala
skolorna. Effektiviteten är låg och det
sker ingen ordentlig utvärdering av vad
eleverna lär sig.
De verkligt revolutionerande skolreformerna finns än så länge bara på papper.
Ett exempel är den ”megachange” av
utbildningssystemet som Seymour Papert
förutspår i boken The Children’s Machine
– Rethinking School in the Age of the
Computer (Basic Books, 1992).
Papert är övertygad om att barn kan
lära sig både mer och fortare med hjälp av
datateknik än med hjälp av klassrumsundervisning. Datorn kan vara mer pedagogisk än en lärare, den kan ständigt ge svar
på användarens frågor och den kan
anpassa undervisningen efter individen.
Redan 1 dag hävdar Papert att det
skulle vara möjligt att utveckla något som
han kallar för en ”kunskapsmaskin”.
Kunskapsmaskinen kan plocka fram i
princip all kunskap som finns i hela
världen. Den kan utnyttja all teknik som
i dag finns i form av TV, video, datagrafik, CD-ROM mm till presentationen. Enkelt uttryckt – den perfekta
utbildningsmaskinen.
Men Seymour Papert har inte enbart
synpunkter på skolornas pedagogiska
metoder. Skälet till att utbildningsmetoderna inte har utvecklas är, skriver han,
att skolväsendet är organiserat på ett liknande sätt som den sovjetiska komrnandoekonomin. Den förre presidenten
George Bush’s plan att genom hårdare
krav och mer centrala direktiv försöka
skapa ”världens bästa skola” ger Papert
inte mycket för.
Än mer revolutionär är nästan Lewis J
Perelman i boken Schools Out- A Radical
New Formula for the Revitalization of
America’s Education System. I denna
hävdar han bl a att klassrummet och den
traditionelle läraren kommer att vara lika
lite efterfrågade av morgondagens inlärningsföretag som hästen och släpkärran är
av moderna transportföretag.
Inga legitimationer
Perelmans ideer innebär förändringar på
nästan alla områden. Men han lyfter särskilt fram ett förslag som han tror kan
sätta fart på utvecklingen: avskaffa kraven
på statliga legitimationer för att få praktisera vissa yrken!
Fast anställd lärare kan man i Sverige
nästan bara bli om man har examen från
SVENSK TIDSKR.IFT 331
en lärarhögskola. Enligt Perelrnan bör
anställningar inte ske efter hur utbildningen har gått till, utan efter vem som är
bäst på att utfora arbetsuppgifterna.
Om kraven på att ha speciella utbildningar for att ra bli läkare, ingenjörer,
advokater osv avskaffas kommer arbetsgivarna att rikta sina blickar på den faktiska
kompetensen. Det kommer att utvecklas
effektiva tester for att ta reda på vilka
sökande till olika anställningar som är
bäst. Så småningom konuner det troligen
även att utvecklas alternativa och mer
effektiva utbildningsmetoder.
Perspektivlösa svenska böcker
En sprängexpert använder inte tonvis
med sprängmedel for att spränga ett
höghus, skriver Perelrnan. Han sätter in
insatser på strategiska punkter och låter
gravitationen göra resten av arbetet. Att
avskaffa legitimationskraven for att ra
utöva olika yrken hävdar Perelman är en
sådan strategisk åtgärd for att forändra
utbildningssystemet.
Idemässigt ligger den amerikanska
utbildningsdebatten långt fore den
svenska. De flesta svenska böcker om
skolan som har publicerats under de
senaste åren är helt perspektivlösa. Ofta
utmynnar de i kravet att läroplanens
ursprungliga intentioner skall forverkligas.
En bok som skiljer ut sig är dock Sven
Rydenfelts Skola med sång och glädje
(Timbro, 1990). Rydenfelt forordar bl a
att dagens stordriftsskolor skall ersättas av
små villaskolor. På så sätt hoppas han att
kunna skapa mer harmoniska inlärningsmiljöer.
Värd att uppmärksamma är även en
stencilrapport som Lennart Swahn i
Växjö har skrivit – Alternative Leaming
Systerns. På 32 sidor presenterar Swahn
ett forslag till hur man kan forändra
skolan så att elevernas inlärningshastighet
ökar fem till tio gånger samtidigt som
kostnaderna halveras. Nyckeln är att man
skall utnyttja den moderna teknikens
möjligheter for att lära eleverna de kunskaper som de behöver i de teoretiska
ämnena. Eftersom inlärningen konuner
att gå mycket fortare konuner eleverna
att ra tid över till repetition och till att
handleda yngre kamrater.
Självfallet konuner Lennart Swahns
rapport, om den över huvud taget uppmärksammas, helt att avfårdas av det
svenska utbildningsetablissemanget.
Visserligen har han en gång i tiden varit
lärare, men under sin tid i Världsbanken
och på andra ställen har han glömt bort
hur skolan egentligen fungerar, konuner
det att heta.
Sannolikt är en av Lennart Swahns
stora fortjänster just att han inte bara har
levt i skolans värld. För att kunna se
igenom de gamla utbildningsmetodernas
brister krävs det nog att man har andra
erfarenheter också.
332 SVENSK TiDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner