Print Friendly

Jonas Frycklund; Så tar man bort fackets privilegier

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SÅ TAR MAN BORT
FACKETS PRIVILEGIER
JONAS FRYCKLUND
Nästa borgerliga regerings uppdrag måste helt enkelt vara att snabbt och utan
överord ta bortfackets privilegier och därifler metodiskt och bestämt avskaffa alla
de regleringar av arbetsmarknaden som är roten till den höga arbetslösheten.
V
i har i Sverige idag ett i vår nyligen presenterade höstbok Det
samhällsproblem som ~ ekonomiska läget. Under flera decennier
överskuggar allt annat har strukturella brister byggts in i den
och som påverkar många l svenska ekonomin. Av olika skäl, exemdelar av vårt samhälle både ekonomiskt pelvis devalveringspolitiken, doldes prooch socialt. Problemet är den dåligt fun- blemen under lång tid. När sedan krisen
gerande arbetsmarknaden vilket tydliggörs främst genom den höga arbetslösheten. För närvarande finns det 640.000
människor som saknar ett riktigt jobb
och dessutom vill 360.000 öka sin
arbetstid.
Den första illusionen man måste frigöra sig ifrån är den att arbetslösheten är
ett konjunkturellt problem. Frestelsen är
stor att skylla på konjunkturen och
därmed göra problemet exogent i stället
för endogent. Enligt detta synsätt skulle
det bara vara att sitta och vänta på att tillväxten, likt manna från hinlien, dimper
ner på våra huvuden.
Problemet är mycket värre än så,
kom under böljan av 1990-talet exploderade effekterna av ganila synder. Den
arbetslöshet vi har fatt är därför strukturell och lösningarna måste sökas i strukturella reformer.
Den dramatiska utvecklingen under
de senaste åren har dessutom påskyndats
av andra samhällsförändringar. Förändringar som i sig är positiva, men som
ställer krav på att politiken anpassas till
den nya tiden. Vid sidan av väl kända förändringar som internationaliseringen och
ökad rörlighet för kapitalet, har mycket
stora förändringar skett av arbetsorganisatim1en ute i företagen.
I den traditionella socialdemokratiska
vilket vi på Industriförbundet konstaterar utjämningspolitiken ingick en strävan att
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• genom solidarisk lönepolitik låta höginJONAS FRYCKLUND är eko110111 på Industriförbundet. komsttagare subventionera låginkomsttagarnas löner. Oavsett moraliska ställ- 394 SVENSK TIDSKRIFT

ningstaganden kan man konstatera att J
denna politik inte längre är möjlig.
Tjänsteinnehållet i produktionen har
ökat, detta gäller i hög grad även in.dustrin där en stor del av den mest avancerade tjänsteproduktionen sker. Arbetskraften har blivit mer rörlig. Rörligheten
har stimulerats av uppkomsten av nya
karriärvägar, men är också en reaktion på
att fOretag och organisationer är mindre
stabila än tidigare. Få bygger sin tillvaro
på en karriär i ett enda foretag. Det går
därfor inte att hålla igen på lönerna for
högpresterande medarbetare; gör man
det byter de helt enkelt jobb eller börjar
sälja sina tjänster på konsultbasis.
Ökad flexibilitet
Inom fOretagen har flexibiliteten ökat.
Färre administrativa nivåer gör att
beslutsfattandet forskjuts nedåt i foretagen. Delegering och mindre strikta
beslutsvägar ökar ansvaret for medarbetarna. Rotationen mellan arbetsuppgifter
ökar. De nya flexibla miljöerna som har
blivit resultatet av dessa forändringar gör
det aktuellt att koppla lönen starkare till
prestation. En sådan koppling kan endast
genomforas decentraliserat.
Både de akuta problemen och de
underliggande samhällsforändringarna
gör att det b;hövs genomgripande
reformer av arbetsmarknaden. Ett
område som har aktualiserats i debatten
är arbetsrätten.
Regler som forsvårar uppsägmngar
och begränsar provanställningar bidrar till
ökade kostnader for foretagen, eftersom
konsekvenserna av felaktiga anställningsbeslut blir större. Företagen forsöker
därfor minska sina risker genom att vänta
längre med att tillsätta vakanser och
genom att ställa högre krav på de arbetssökande. Detta drabbar ungdomar, vars
arbetslöshet ligger mer än dubbelt så högt
som for arbetskraften i dess helhet. På
motsvarande sätt missgynnas invandrare
av arbetsrätten. I april 1995 var den
öppna arbetslösheten for utländska medborgare 28 procent; motsvarande siffra
for svenskar var drygt sju procent.
Tidsbegränsade anställningsavtal
Arbetsrätten kan lindras genom längre
provanställningstider. För närvarande har
vi den kortaste provanställningstiden i
EU – sex månader. Ett argument som
har luftats är åsikten att en arbetsgivare
som inte klarar av att utvärdera en
anställd på sex månader är inkompetent
for sin uppgift. Detta argument missar
dock att ett viktigt skäl for att ha tidsbegränsade anställningsavtal är foretagens
osäkerhet om det framtida personalbehovet. Särskilt i en osäker konjunkturuppgång kan sysselsättningen öka snabbare om det finns möjlighet att använda
tidsbegränsade anställnlngsavtal på exempelvis 24 månader.
En annan åtgärd är att göra turordningsreglerna vid uppsägning mindre
strikta. Som det är nu gäller principen
sist-in-forst-ut om inte arbetsgivaren kan
nå en uppgörelse med fackforeningen.
Förutom att den regleringen ger fackforeningen en särställning i lagen, blir
effekten att vissa foretags överlevnad sätts
på spel. Sent anställd personal kan besitta
specifik kompetens som behövs for fortsatt verksamhet. Turordningsreglerna
SVENSK TIDSKRI FT 395
bör därfor justeras så att arbetsgivaren tar l
undanta en större andel av personalen
från turordningskretsen.
Problematisk lönebildning
Men justeringar i arbetsrätten räcker inte
for att lösa arbetslöshetsproblemet. De
stora problemen ligger inte på arbetsrättens område utan snarare i lönebildrungen.
Lönebildningen har i sin helhet varit
inflationsdrivande under 1970- och
1980-talen. Men problemen med lönebildningen ligger i minst lika hög grad i
den stela lönestruktur som har blivit
resultatet. Lönespridningen har minskat i
Sverige sedan slutet av sextiotalet, medan
utvecklingen i USA har varit den motsatta. Den amerikanske ekonomen Paul
Krugman menar att den ökade lönespridningen i USA troligtvis kan forklaras med
den teknologiska utvecklingen.
Dels har den allt mer sofistikerade teknologin gett fordelar for dem som är
utbildade att behärska den, dels ger informationssamhället ökade inkomstmöjligheter for s k ”superstjärnor” inom olika
yrken. Dessutom skapar den teknologiska
utvecklingen temporära bristsituationer
på viss arbetskraft, som därigenom kan
pressa upp sina löner.
Samma typ av teknologiska forändringar finns naturligtvis även i Sverige.
skillnaden är att hos oss har den ökade
lönespridningen hållits tillbaka. Detta
skulle kunna ses som att den svenska
modellen gett just den effekt som var
avsedd från början. Modellens föresprå-
kare kan dock knappast glädjas åt resulstigande arbetslösheten. En for liten
lönespridning ökar arbetslösheten. Detta
genom att det blir svårt for lågproduktiva
att sälja sin arbetskraft till de löner (inklusive sociala avgifter) som forhandlats fram
i kollektivavtalen. Dessutom kan det ske
en negativ påverkan genom att den låga
lönespridningen uppåt minskar incitamenten for kompetensutveckling.
Bristande kompetensutveckling bland
medarbetarna hindrar utvecklingen av
näringslivet och är for närvarande särskilt
besvärligt for småforetagen.
Lösningen som därfor på allvar löser problemen är införande av individuella
anställningsavtal. Systemet med individuella anställningsavtal och individuell
lönesättning fungerar for akademiker och
många tjänstemän. För arbetare gäller
dock fortfarande kollektivavtalsprincipen. Individuella anställningsavtal
skapar en fungerande konkurrens på
arbetsmarknaden. På motsvarande sätt
som på andra marknader kommer köpare
och säljare av arbetskraft att komma överens om ett pris.
För människor som har svårt att
belägga sin kompetens eller lämplighet
for ett jobb, ökar möjligheterna att till en
lägre lön ta ett jobb där man kan visa upp
sin forn1åga. Ungdomar, långtidsarbetslösa och invandrare stärker därmed sm
ställning på arbetsmarknaden.
Ett ökat användande av individuella
tatet, eftersom det ackompanjerats av den l anställningsavtal behöver inte innebära
396 SVENSK TIDSKRIFT
S Å TAR MAN BORT …
att kollektivavtalen försvinner. De indivi- nadspolitiken fareslog våren 1995 att
duella anställningsavtalen måste dock
gälla fore kollektivavtal. Med andra ord
ska en anställd inte kunna tvingas in i ett
kollektivavtal mot sin vilja.
För att undvika detta är det lämpligt
att de individuella anställningsavtalen
skyddas i en separat lagstiftning som dessutom skapar utryrnn1e for forfattningskommentarer och kan utgöra bas for ett
grundskydd av arbetsrättsliga regler.
Förändringar i trygghetssystemen
En kompletterande åtgärd är att öka lagskyddet for uppdragsavtal. I nuvarande
lagstiftning kan ett uppdragsavtal mellan
ett företag och en ensamföretagare under
vissa forutsättningar klassificeras som ett
anställningsavtal. Detta kan ske om foretaget är den dominerande uppdragsgivaren for ensamforetagaren. Skriftliga
uppdragsavtal mellan två företag bör inte
i efterhand kunna klassificeras som
anställningsavtal.
För att få en fungerande arbetsmarknad behövs dessutom kompletterande åtgärder i trygghetssystemen.
Arbetslöshetsförsäkringen, socialbidragen
och andra bidragssystem skapar alternativa försörjningsmöjligheter som gör det
olönsamt for många att ta riktiga jobb.
Ekonomer brukar använda begreppet
reservationslöner for att beskriva att
exempelvis bidragssystemen skapar ett
lönegolv som den arbetssökande kräver
som minimum for att acceptera ett
arbete. Det är därfor viktigt att göra
åtstramningar i dessa system.
Tre utländska arbetsmarknadsforskare
som utvärderat den svenska arbetsmarkersättningsnivån i a-kassan skulle sänkas
till 60 procent. Ett for svenska forhållanden mer lättsmält forslag skulle vara att
införa en successiv nedtrappning av akasseersättningen. Ju längre man är
arbetslös desto lägre blir ersättningen. Ett
forslag med denna innebörd har lagts
fram av den tyska förbundsregeringen.
I den s k tillväxtpropositionen fareslår
regeringen vissa mindre skärpningar med
innebörden att endast forvärvsarbete ska
kunna kvalificera till ersättning från
arbetslöshetskassa. skärpningen gäller
dock bara for kvalificering till den forsta
ersättningsperioden. Den som väl blivit
arbetslös kan även fortsättningsvis åter- .
kvalificera sig genom deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Detta ger en
rundgång från öppen arbetslöshet till
arbetsmarknadspolitisk åtgärd och tillbaka
till arbetslöshet. Denna utlåsningseffekt är
en viktig förklaring till den ökade långtidsarbetslösheten. En återgång till de
regler som gällde fore 1986 skulle lösa
problemet.
De strukturella forändringar av arbetsmarknadens funktionssätt som föreslagits
här innebär inte att fackföreningarna har
spelat ut sin roll. Tvärtom kan fackföreningarna i framtiden bli mycket viktiga
for att stötta individerna i ett allt mer rörligt arbetsliv. Men detta kräver att fackfåreningarna blir mer av serviceorganisationer till sina medlemmar och mindre av
kampanj- och konfliktorgan.
Fackföreningarnas verksamhet kommer
med andra ord att bli mer efterfrågestyrd,
precis som andra föreningar.
SVENSK TIDSKRIFT 397

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner