Jonas Frycklund; Japan mot nya höjder
1998
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
de det lättare att överse med östtysk mer brutala drag – de som inte ville DDR avvecklades som stat av det
kantighet och regimens mindre sym- spela med längre lämnades inte alltid folk som alltfor länge tvingats leva inpatiska sidor. Flera av de som fore- i fred. Trots det fanns stödet och vii- nanfor dess murar.
kommer i boken mötte även stasis jan till samarbete kvar – ända tills
JONAS FR YCKLUND :
Japan mot nya höjde r?
u mer man tränger in i ett annat lands samhällssystem desto
mer komplicerat blir det. Detta
gäller inte minst ett land med
126 miljoner invånare och
världens andra största ekonomi.
Ta det här med den senaste asiatiska
krisen. Är den inte det ultimata beviset på att statsdirigerad näringspolitik
ala MITI är misslyckad när det nu går
så dåligt for Japan? Som sagt det är
mer komplicerat. För det forsta kan
man konstatera attJapans faretagsstöd
är relativt begränsat i jämforelse med
genomsnittet for OECD-länderna.
Det stöd som ändå har funnits har
dessutom i forsta hand gått till stagnerande sektorer och foretag. I detta
hänseende är Japan knappast unikt. I
stället verkar det vara ett mönster som
går igen internationellt. De gamla foretagen har upparbetade kanaler till
politikerna. De kan ställa krav på stöd
när det börjar gå dåligt och det finns
risk for impopulära avskedanden av
personal.
Misslyckade satsningar
Den beryktade högteknologipolitiken i Japan är med andra inte så omfattande i forhållande till helheten.
Japans närings- och handelsdepartement MITI lyckades länge blåsa upp
och forstora statliga projekt som den
femte generationens dator. Dessa projekt
var misslyckade. Men eftersom de
statliga högteknologisatsningarna inte
var så stora så kan de inte forklara vare sig framgångar eller misslyckanden
for den totala ekonomin.
Vill man ta en lättläst ingångsport
till kunskap om Japans ekonomi kan
man med fordel läsa Olle Rossander
och Kjell Fornanders bok.
Den japanska ekonomin är extremt
tvådelad. Dels finns en effektiv indusDen lyckosamma krisen -japans väg tillbaka, Olle Rossander & Kjell
Fornander, Aff<irsvärlden Förlag, 1998.
36 SV ENSK TID SKRIFT
trisektor som nästan helt kan forklara
landets starka efterkrigstillväxt. Vi talar här om en konkurrensutsatt sektor
som agerar på en global marknad.
Dels finns en kraftigt skyddad och
reglerad inhemsk sektor. Eller rättare
sagt fanns. Här ingår livsmedelsproduktion, detaljhandel, byggindustri
och finanssektor. Dessa delar av ekonomin har länge burit på en börda av
ineffektivitet och därmed dålig service och höga priser for konsumenterna.
Utdragen avreglering
Allt detta håller nu på att ändras.
Japan har slagit in på avregleringens
väg. Telemarknaden har fOrst avreglerats och genomgår nu en privatiseringsfas. Järnvägsmonopolet har
styckats upp och privatiserats, med
mycket goda resultat. Detaljhandeln
har avreglerats, vilket nu snabbt ändrar strukturen på varudistributionen.
Avregleringen har varit en utdragen process och ingen ska inbilla sig
att avreglering är enkel. Särskilt inom
bank- och finanssektorn kan det vara
komplicerat eftersom man måste under hela 1990-talet. Författarna
bygga upp nya typer av institutioner hävdar att den akuta krisen i Asien
och regelsystem för att säkra en ef- därför är av begränsat intresse för
fektiv marknad. Japan. Japan har enligt detta synsätt
Japan har levt under krisens tecken redan i hög utsträckning gått igenom
sitt reningsbad. Landet och framför
allt dess industri skulle därmed nu ha
en inneboende styrka som kommer
att visa sig när dammet lagt sig. Vi far
väl se.
CECILIA KINOSTRANO:
Historiskt om Kennedy
I
oktober 1962 inträffade vad
som i efterhand har beskrivits
som den händelse som varit
närmast att förorsaka tredje
världskriget. Under dessa
tretton dagar, mera kända som
Kubakrisen, balanserade USA och
Sovjet på gränsen mot vad som skulle
kunnat bli ett kärnvapenkrig.
Händelsen var den mest akuta och direkta konfrontationen mellan USA
och Sovjet.
Boken The Kennedy Tapes består till
största delen av de avskrifter av hemliga bandupptagningar som gjordes
under president Kennedy’s sammanträden med sina rådgivare i ovala
rummet under de knappa två veckor
som det tog att lösa problemet med
de sovjetiska baserna på Kuba.
Den amerikanska administrationen
hade redan tidigare gjort klart att man
inte skulle komma att acceptera sovjetisk närvaro i sitt närområde, inte
heller skulle man acceptera att aggresswner mot USA förekom
Latinamerika. Därför var det en
mycket beslutsam president som den
16 oktober 1962 sammankallade sina
rådgivare för att hitta en lösning på
det sovjetiska hotet på Kuba.
Sovjet hade vid ett upprepat antal
tillfållen försäkrat USA om att ligga
lågt och inte ändra den befintliga
maktstrukturen. Den sovjetiska utrikesministern Andrei Grornyko meddelade Kennedy under ett möte i
början av krisen att Sovjet inte skulle
agera förrän möjligtvis efter det amerikanska valet i november 1962. Efter
The Kennedy Tapes, Ernest R . May och Philip R. Zelikow, 1997.
SVENSK TID SKRIFT
valet, menade Gromyko, att det skulle bli nödvändigt att göra upp om situationen i Berlin. Han liknade den
amerikanska närvaron i Berlin vid en
rutten tand som måste ryckas bort.
Gromyko klagade även på USAs aggressioner mot Kuba och syftade på
Grisbukten ett par år tidigare.
Kennedy och Krustjev hade mötts i
Wien. Och dessa möten färgade
Kennedys bild av den sovjetiska ledaren. Enligt den brittiske premiärministern Harold Macmillan var presidenten fullkomligt överväldigad av
den sovjetiska ledarens hänsynslöshet
och barbari. Kennedys avsmak för
Krustjev lyser igenom många av diskussionerna och så gör även hans personliga syn på det hot som kommunisterna utgjorde mot säkerheten i
Europa.
Kennedy och hans rådgivare hade
initialt inställningen att detta problem
löses enklast genom militära medel.
Antingen genom en invasion eller ge- 37
kantighet och regimens mindre sym- spela med längre lämnades inte alltid folk som alltfor länge tvingats leva inpatiska sidor. Flera av de som fore- i fred. Trots det fanns stödet och vii- nanfor dess murar.
kommer i boken mötte även stasis jan till samarbete kvar – ända tills
JONAS FR YCKLUND :
Japan mot nya höjde r?
u mer man tränger in i ett annat lands samhällssystem desto
mer komplicerat blir det. Detta
gäller inte minst ett land med
126 miljoner invånare och
världens andra största ekonomi.
Ta det här med den senaste asiatiska
krisen. Är den inte det ultimata beviset på att statsdirigerad näringspolitik
ala MITI är misslyckad när det nu går
så dåligt for Japan? Som sagt det är
mer komplicerat. För det forsta kan
man konstatera attJapans faretagsstöd
är relativt begränsat i jämforelse med
genomsnittet for OECD-länderna.
Det stöd som ändå har funnits har
dessutom i forsta hand gått till stagnerande sektorer och foretag. I detta
hänseende är Japan knappast unikt. I
stället verkar det vara ett mönster som
går igen internationellt. De gamla foretagen har upparbetade kanaler till
politikerna. De kan ställa krav på stöd
när det börjar gå dåligt och det finns
risk for impopulära avskedanden av
personal.
Misslyckade satsningar
Den beryktade högteknologipolitiken i Japan är med andra inte så omfattande i forhållande till helheten.
Japans närings- och handelsdepartement MITI lyckades länge blåsa upp
och forstora statliga projekt som den
femte generationens dator. Dessa projekt
var misslyckade. Men eftersom de
statliga högteknologisatsningarna inte
var så stora så kan de inte forklara vare sig framgångar eller misslyckanden
for den totala ekonomin.
Vill man ta en lättläst ingångsport
till kunskap om Japans ekonomi kan
man med fordel läsa Olle Rossander
och Kjell Fornanders bok.
Den japanska ekonomin är extremt
tvådelad. Dels finns en effektiv indusDen lyckosamma krisen -japans väg tillbaka, Olle Rossander & Kjell
Fornander, Aff<irsvärlden Förlag, 1998.
36 SV ENSK TID SKRIFT
trisektor som nästan helt kan forklara
landets starka efterkrigstillväxt. Vi talar här om en konkurrensutsatt sektor
som agerar på en global marknad.
Dels finns en kraftigt skyddad och
reglerad inhemsk sektor. Eller rättare
sagt fanns. Här ingår livsmedelsproduktion, detaljhandel, byggindustri
och finanssektor. Dessa delar av ekonomin har länge burit på en börda av
ineffektivitet och därmed dålig service och höga priser for konsumenterna.
Utdragen avreglering
Allt detta håller nu på att ändras.
Japan har slagit in på avregleringens
väg. Telemarknaden har fOrst avreglerats och genomgår nu en privatiseringsfas. Järnvägsmonopolet har
styckats upp och privatiserats, med
mycket goda resultat. Detaljhandeln
har avreglerats, vilket nu snabbt ändrar strukturen på varudistributionen.
Avregleringen har varit en utdragen process och ingen ska inbilla sig
att avreglering är enkel. Särskilt inom
bank- och finanssektorn kan det vara
komplicerat eftersom man måste under hela 1990-talet. Författarna
bygga upp nya typer av institutioner hävdar att den akuta krisen i Asien
och regelsystem för att säkra en ef- därför är av begränsat intresse för
fektiv marknad. Japan. Japan har enligt detta synsätt
Japan har levt under krisens tecken redan i hög utsträckning gått igenom
sitt reningsbad. Landet och framför
allt dess industri skulle därmed nu ha
en inneboende styrka som kommer
att visa sig när dammet lagt sig. Vi far
väl se.
CECILIA KINOSTRANO:
Historiskt om Kennedy
I
oktober 1962 inträffade vad
som i efterhand har beskrivits
som den händelse som varit
närmast att förorsaka tredje
världskriget. Under dessa
tretton dagar, mera kända som
Kubakrisen, balanserade USA och
Sovjet på gränsen mot vad som skulle
kunnat bli ett kärnvapenkrig.
Händelsen var den mest akuta och direkta konfrontationen mellan USA
och Sovjet.
Boken The Kennedy Tapes består till
största delen av de avskrifter av hemliga bandupptagningar som gjordes
under president Kennedy’s sammanträden med sina rådgivare i ovala
rummet under de knappa två veckor
som det tog att lösa problemet med
de sovjetiska baserna på Kuba.
Den amerikanska administrationen
hade redan tidigare gjort klart att man
inte skulle komma att acceptera sovjetisk närvaro i sitt närområde, inte
heller skulle man acceptera att aggresswner mot USA förekom
Latinamerika. Därför var det en
mycket beslutsam president som den
16 oktober 1962 sammankallade sina
rådgivare för att hitta en lösning på
det sovjetiska hotet på Kuba.
Sovjet hade vid ett upprepat antal
tillfållen försäkrat USA om att ligga
lågt och inte ändra den befintliga
maktstrukturen. Den sovjetiska utrikesministern Andrei Grornyko meddelade Kennedy under ett möte i
början av krisen att Sovjet inte skulle
agera förrän möjligtvis efter det amerikanska valet i november 1962. Efter
The Kennedy Tapes, Ernest R . May och Philip R. Zelikow, 1997.
SVENSK TID SKRIFT
valet, menade Gromyko, att det skulle bli nödvändigt att göra upp om situationen i Berlin. Han liknade den
amerikanska närvaron i Berlin vid en
rutten tand som måste ryckas bort.
Gromyko klagade även på USAs aggressioner mot Kuba och syftade på
Grisbukten ett par år tidigare.
Kennedy och Krustjev hade mötts i
Wien. Och dessa möten färgade
Kennedys bild av den sovjetiska ledaren. Enligt den brittiske premiärministern Harold Macmillan var presidenten fullkomligt överväldigad av
den sovjetiska ledarens hänsynslöshet
och barbari. Kennedys avsmak för
Krustjev lyser igenom många av diskussionerna och så gör även hans personliga syn på det hot som kommunisterna utgjorde mot säkerheten i
Europa.
Kennedy och hans rådgivare hade
initialt inställningen att detta problem
löses enklast genom militära medel.
Antingen genom en invasion eller ge- 37