Print Friendly

Jonas Frycklund; Euron och Internet – samma andas barn

Av Redaktionen | 31 december 1998


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EURON OCH INTERNET
SAMMA ANDAS BARN
JONAS FRYCKLUND
Inte bara satsningar på informationsteknologi är avgörande för om vi ska kunna rädda det
svenska välståndet. Lika viktigt är det att Sverige deltar i det europeiska valutasamarbetet.
F
ör en del av oss är det
redan vardag. Själv gör
jag kanske tre beställningar i veckan via intemet. Jag besöker min
bank ungefår två gånger i månaden –
på intemet. Biljettema till bion och
teatern bokar jag också i uppkopplat
tillstånd. Den elektroniska handeln är
redan här.
Snart kommer vår vardag att berikas med ytterligare ett tillskott. I maj
fattas beslut och vid årsskiftet påbörjas introduktionen av den nya gemensamma valutan fOr Europa.
Euron kommer.
Ur ett liberalt perspektiv är det naturligt att bejaka den tekniska utvecklingen med dess berikande och
befriande effekter. Internationalisering, gränslöshet och intemet har
alltmer konunit att ses som altematiJONAS FR YCKLUND är civilingenjör
och arbetar so m ekonom på
In dus triförbu ndet.
vet att sträva efter. Alternativet självklart till det förtryck och den slutenhet som funnits och fortfarande finns
i icke-demokratiska stater. Men även
som alternativ till den stagnation som
har drabbat de övertunga välfärdsstatema i Europa.
Förhastade slutsatser
Det kan då vara förståeligt att vissa liberalt inriktade debattörer har dragit
förhastade slutsatser om den gemensamma valutan. Den monetära unionen har klassificerats som ett stort
tar, blir inte också konkurrens mellan
valutor den naturliga lösningen?
Även om takten ökar i samhällsoch teknikförändringen så gäller fortfarande den gamla sanningen: för
hastigt tänkt blir hastigt fel tänkt. I
själva verket kan euron och intemet
ses som samma andas barn. Och båda
bör därför bejakas av sanna utvecklingsoptimister.
Den elektroniska handeln ökar för
närvarande i en takt på 200 procent
per år. Det amerikanska företaget
Chrysler räknar med att om två år
och politiskt projekt och har genom kommer en fjärdedel av deras bilfördenna klassifikation automatiskt säljning att ske via intemet. Distrimisstänkliggjorts.
De förhastade slutsatserna har dessutom fatt näring i den utveckling
som vi alla kan observera på intemet.
Om vi blir oberoende av tid och
rum, blir vi då inte också oberoende
av olika länders valutor? Om vi kan
hanclla från USA eller byta till en
bank på Caymanöama, blir inte också en europeisk valuta obsolet? Om
den institutionella konkurrensen tillSVENSK TIDSKRIFT
butionsmarknaden står infOr en revolution som drastiskt kommer att rita
om kartan för handeln.
Förut hade vi en internationalisering som berörde ett antal stora företag. Nu har internationaliseringen
flyttat in i vardagsrummet. En virtuell internetbutik kan vem som helst
som är lite driftig sätta upp för några
tusenlappar. På nätet kan smala
nischprodukter säljas till en utspridd
19
kundkrets med låga omkostnader.
Vi far en internationalisering som
griper in på mikronivå. Det blir inte
längre några fa stora och lättanalyserade handelsflöden. Vi blir i stället del
av en helt sammanvävd marknad där
även privatpersonerna och de minsta
småforetagen ingår. World Wide Web
har fatt sitt namn just av liknelsen
med en finmaskig spindelväv.
Utrikeshandel i
vardagsrummet
Det är framfor allt mot denna bakgrund som man ska se införandet av
en ny stor valutaenhet. När utrikeshandeln blir en sak for vardagsrummet blir iden alltmer obsolet att man
måste ta med sig en sedelbunt, åka till
närmaste flygplats och växla till sig
nya sedelbuntar i de speciella små butiker som finns där.
Kan man då inte använda sitt VISA-kort när man handlar på internet?
Växlingen sker ju automatiskt.
Jo självklart, marknaden hittar alltid någon väg runt problemen. Men
det är farligt att här anlägga det lilla
landets perspektiv. En klar analys
kräver att vi ser på samma situation
från andra hållet.
Nästan valje svensk har en någorlunda rimlig uppfattning om hur
mycket en dollar är värd. Vi är också
vana vid att hantera udändska valutor. Har man denna information lagrad i hjärnan går det enkelt att som
svensk handla på amerikansk postorder.
Men hur många amerikaner vet att
en svensk krona är värd 12fi cent?
20
Att operera i en liten valuta kan
vara just det som fåller avgörandet åt
det negativa hållet. Det faktum att
den internationellt sett lilla SEBanken på kort tid har lyckats etablera sig som Europas största internetbank är en stor möjlighet. Men tänk
vilken skillnad det skulle vara om
denna bank låg inom euroområdet?
N u blir det avsevärt mycket svårare
att fortplanta det man hittills gjort inom Sveriges gränser till andra länder.
Men kan då inte svenska företag
välja att använda euron trots att vi
som land inte går med i det gemensamma valutaområdet? Jo, den möjligheten kanske kommer att finnas.
Men den blir i sådana fall lättare att
utnyttja for större företag än for m.indre. Det kanske blir så att valutagränsen flyttas från att ligga vid territorialgränsen till att ligga mitt i eller mellan företagen. De kostnader som är
forknippade med en valutagräns
kommer då inte att forsvinna utan
endast att flyttas runt.
Små fciretag som vill bölja exportera kommer alltid att dra på sig ökade
kursrisker så länge som vi har en separat valuta. Det kommer- så länge
som vi har en separat valuta – alltid
att finnas vissa företag som står på
gränsen till att bli export- eller importföretag, men som väljer att inte
ta steget på grund av risktagandet.
Man kan exemplifiera med hur situationen kan vara for ett litet företag
i USA. Jag satt och klickade på nätet
en kväll och kom fram till ett litet
amerikanskt nischforetag. Det var en
fam.ilj som hade startat ett garageforeSVENSK TIDSKRIFT
tag och det man sålde var pedagogiska produkter till fciräldrar som villlä-
ra sin barn naturvetenskap. Företaget
sålde fjärilshåvar, små mikroskop och
kem.ilådor av olika slag. Om jag nu
hade lagt in en order hade jag kanske
blivit deras forsta udändska kund.
Att operera i en stor valuta innebär
att man gradvis kan växa in i rollen
som exportör eller importör. Detta
kan ske utan något extra risktagande
och utan att man har haft någon som
helst tanke på utrikeshandel när man
startade verksamheten. Det är när fciretagande blir något man gör stegfor-steg som det blir ett realistiskt alternativ for den enkla medborgaren.
Ryckig devalveringspolitik
I Sverige har vi i så många avseenden
dragit upp skarpa gränser mellan lö-
nearbete och företagande. En likadan
skarp gräns finns mellan fciretag som
opererar på den inhemska marknaden och de som bedriver utrikeshandel. Att ta bort valutagränsen innebär
att det inte längre är så att man måste
våga hoppa över en farlig avgrund
varje gång man som företag vill bölja
exportera.
Den svenska devalveringspolitiken
har skapat en ryckighet som har missgynnat småföretag. Även de företag
som ingår i komplicerade och långvariga affärsrelationer har missgynnats. Devalveringspolitiken har både
varit kostsam i sig och bidragit till att
snedvrida industristrukturen; den har
lett till for fa små- och medelstora industriföretag och for fa kunskapsintensiva företag.
Vinsterna med den gemensanmu
valutan ska därfor inte bara mätas for
existerande foretag och existerande
strukturer. Med den gemensamma
valutan foljer omstruktureringar.
Omstruktureringar som både ger effektivitetsvinster och en mer balanserad industristruktur.
Ronald Coase visade redan i sin artikel The Nature of the Firm från 1937
varfor en fri marknadsekonomi inte
leder till att alla transaktioner sker på
marknaden. Beroende på transaktionskostnadernas storlek bildas i stället foretag som ofta kan vara stora
och som kan ses som separata planekonomier. Transaktionskostnaderna
forändras med olika teknologier och
skiljer sig från olika branscher. Ibland
är det effektivt med marknad och
ibland med foretag.
Förrädiskt budskap
Detta har inte alltid varit uppenbart.
Under en stor del av det här seklet
har det varit storskalighet som har
gällt for hela slanten. Från 1970-talet
slog det över åt andra hållet och decentralisering blev kodordet for dagen. Jan Carlzon skrev 1985 boken
Riv pyramiderna. En sympatisk tanke
och dess budskap stämde säkert in på
SAS vid den tiden. Men sett ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv är
budskapet forrädiskt. Inom vissa
branscher kan det vid en given tidpunkt vara effektivt att decentralisera, inom en annan bransch kan det
vara mer effektivt att centralisera.
Tes och antites har nu blivit till en
syntes. I vissa fall är decentraliseringen starkt driven och alla pyramider
nedmonterade. Men i andra fall är
tendensen till storskalighet och standardisering påtaglig. Företag som
Microsoft, Netscape, Adobe och
Real Networks bygger sin ställning
inte på att de har de tekniskt bästa
produkterna utan på att de har lyckats med att etablera sig som standardlösningar. Alla väljer att använda det
alla andra väljer. På samma sätt är det
med valutor.
En del överentusiastiska nyliberaler
1 Sverige och USA har grovt missuppfattat det här med konkurrens
mellan valutor. En verklig konkurrens mellan privata valutor leder till
att man rar samma valutaenhet. En
konstlad konkurrens mellan olika
länders monopolvalutor hindrar just
en sådan spontan process. Att ha olika enheter hindrar handeln och kan
dessutom vara ett egenvärde for nationalstatens makthavare eftersom det
ökar kontrollmöjligheterna. Det blir
lättare att låsa in människor, kapital
och andra skattebaser om man har
olika valutaenheter.
Man kan spekulera i vad som skulle ha hänt om vi hade haft det skotska
systemet med fritt konkurrerande valutor i Europas olika länder. Mycket
talar for att en gemensam valutaenhet
då hade växt fram spontant for länge
sedan. Att nu skapa euron kan då ses
som en sentida anpassning till marknadslösningen. Men frågan om konkurrerande valutor utan centralbankskoppling är av tämligen akadeSVEN S K TIDSKR.IFT
misk natur. De två realpolitiska alternativ som står till buds är antingen ett
fortsatt centralbankssystem i Sverige
eller ett på europeisk nivå.
Ett europeiskt system ger ett antal
mätbara positiva ekonomiska effekter. Men framfor allt står ett europeiskt system mer i samklang med den
nu påböljade och mer genomgripande strukturomvandlingen. Att vara
med på det tåget kan ge dramatiskt
mycket större välfärdseffekter än vad
som kan forutses med nuvarande
ekonometriska modeller.
Sverige är ett mycket datormoget
land. Vi står väl rustade med vår ticliga avreglering av telemarknaden. Vi
är tillsammans med Finland främst i
Europa vad gäller antal datorer, antal
internetanslutningar och antalet mobiltelefoner per invånare.
Omritade kartor
När industrins strukturer och handelns kartor ritas blir tiden den avgö-
rande faktorn. Om vi lyckas behålla
ett forsprång i Europa kan vi utnyttja
det till att kapa åt oss marknadsandelar. Detta sätter fingret på betydelsen
av att vi snabbt tar till oss den nya informationsteknologin. Det är en
uppgift for foretag, politiker, skolor
och medborgare. Uppgiften ska vi
naturligtvis ta tag i oberoende av hur
det blir med den gemensamma valutan. Men otvetydigt leder analysen
fram till att inte bara informationsteknologin utan även euron är en
nyckelfaktor for att vi ska vinna slaget om det svenska välståndet.
21

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner