Print Friendly

Johan Andersson Sundeen, emil Uddhammar; Påhitt eller vedertagen beskrivning

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Detta är väl bara ett symptom på den
allmänna förvirring som ligger i att föregivet konservativa personer anammar den
konununitära lära som är ett ypperligt
exempel på värderelativistisk multikultu- J
ralism. Om Uddhammars och Andersson
Sundeens utfall är något att döma efter
tycks den komn1Unitära rörelsen under
stridsropet ”Kontext är rätt!” vilja upphöja samhällsutvecklingen som sådan till
moralens domare – oavsett om den producerat ett huvudjägarsamhälle på
Borneo eller den skotska upplysningen.
*Detfinns ny/ibera/er som attSer komtiga saker. E11 17-åriugjag
träffade ansdg atr samhället var ottddigt eftersom det ”” flum
illtemel. Me11 skall vi hJIIa deba11e11 pd de11 11ivd11 ka11 jag sid till·
baka med e11 livs levaude konservativ som rycker att mmr skall
göra EU till kejsardöme med påve,., som kejsare.
Johan Andersson Sundeert & Emil Uddhammar svararJonas Nilsson direkt:
PÅHITT ELLER VEDERTAGEN
BESKRIVNING?
I
uppfostrande anda går Jonas
Nilsson till storn1s mot vår artikel
i föregående nununer av Svensk
Tidskrift. Vårt alster var ett försök
att på kort utrymn1e resonera kring bakgrunden till den kommunitära rörelsens
framväxt, paralleller mellan detta synsätt
och pågående forskningstrender inom
samhällsvetenskapen samt den liberala
kritik som riktats mot konununitärerna.
Det senare av dessa syften har uppenbarligen fatt Nilssons kroppsvätskor att
koka. Han utbrister koleriskt att vi skulle
göra oss skyldiga till påhitt, då vi hävdar
att utrerade liberaler menar att politikens
legitima verkningsområde bör inskränkas
till upprätthållandet av ett minimalt
regelverk, att individuella rättigheter är
av större betydelse än ansvar, deltagande
och tillhörighet och att värdeladdade
ställningstaganden strider mot en frihetlig
politik.
Detta är nu inget vi suttit på kammaren och fantiserat ihop i iver att
utkämpa något idemässigt sandlådekrig,
utan en redogörelse byggd på vedertagna
beskrivningar av debatten mellan kommunitärer och liberaler. Jean L Cohen
och Andrew Arato skriver i Civil Society
and Political Theory (The MIT Press,
1992) att diskussionen mellan liberaler
och konununitärer handlar om ”frågan
om hur friheten bäst realiseras i den
moderna världen. Vad som diskuteras är
om frihetens ide skall förstås huvudsakligen utifrån perspektiv som betonar
SVENSK TIDSKRIFT
265
individuella rättigheter eller gemenskapens delade värden”- Författama skriver
vidare ”liberala teoretiker ser respekten
för individuella rättigheter och principen
om politisk neutralitet som grunden till
legitimitet i konstitutionella demokratier.” Likartade beskrivningar ges i exempelvis Philip Pettits The Common Mind
(Oxford University Press, 1993) och i
Robert Putnams Making Democracy Work
(Princeton University Press, 1993).
Låt oss också påpeka att det är en
väsentlig skillnad mellan vår formulering
att ”fixeringen vid individuella rättigheter
och individuell frihet leder till ett negligerande av ansvar, deltagande och tillhö-
righet” och Nilssons tolkning att vi skulle
hävda att utrerade liberaler motsätter sig
ansvar, deltagande och tillhörighet. Att
inte tillräckligt uppmärksamma och att
motsätta sig är faktiskt två tämligen olikartade företeelser.
Nilsson säger sig ha läst några böcker,
kanske borde han läsa några till innan han
nästa gång far ut på sitt ideologiska
korståg?
266 SVENSK TIDSKR.IFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner