Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Jobbapokalyps eller renässans?

Av Waldemar Ingdahl | 22 maj 2015

Debatten om automatiseringens roll i samhället befinner sig idag i ett dödläge mellan dem som avfärdar att det finns en problematik för arbetsmarknaden och dem som förutspår att alla jobb snart kommer att ta slut. Trenderna mellan extremerna är fortfarande öppna för att påverkas.

Det talas om en återindustrialisering, där de tillverkningsjobb som flyttade ut nu flyttar tillbaka till Sverige. Frågan är om det blir jobb för människor eller robotar? The International Federation of Robotics uppskattar att runt 225.000 industrirobotar såldes i världen under förra året. Det är en ökning på 27 procent mot 2013, ett nytt rekord. Dagens minusräntor som gör investeringar i robotar billigare spelar roll, men också att dagens tekniska utveckling alltmer riktas in på hur maskiner ska kommunicera med maskiner utan människor inblandade.

Direkt lönearbete att kunna försörja sig på har blivit ovanligare, nu har omkring 35 procent av Sveriges totala befolkning ett. År 1975 tillbringade män 14 procent av sin livstid i lönearbete. Sedan dess arbetar fler kvinnor, men för varje år har tiden i lönearbete sjunkit och är nu nere 9,5 procent av den sammanlagda livstiden. Många arbeten har blivit mer komplicerade och kräver längre studier med både vidareutbildning och omskolning senare i livet. Dessutom vill fler ha mer fritid och befolkningen som helhet blir äldre.

Det sena 1900-talets Sverige var mycket effektivt på att odla mat, därför sysselsätter nu jordbruket bara 2 procent av befolkningen. Det tidiga 2000-talets Sverige är genom datorerna mycket effektivt på att behandla rutininformation, då påverkas tjänstemännen. Globaliseringen betyder att världen blir mer jämspelt genom innovation och ny teknik. Ericsson har fler anställda i Indien än något annat land, inklusive Sverige där företaget varslar anställda.

Synen på automatiseringen påverkas av det allmänna ekonomiska läget. När tekniken på 90-talet tog kontoret från skrivmaskinen till datorn försvann många jobb, men ekonomin gick bra och de ersattes av nya arbeten. Den tekniska utvecklingen skapade ofta dessa nya arbeten.

Tjänstesektorn kan bidra med många jobb, men trenden verkar främst peka mot att det blir ett mindre antal väldigt högutbildade yrken och ett mycket större antal arbetsplatser i jobb som inte kräver en högre utbildning. Här har Svenska Automationsgruppen en viktig uppgift att peka ut att tillverkningsindustrin har fördelen att skapa jobb som är mer jämnt fördelade över olika utbildningsnivåer.

Automatiseringen kan hjälpa till att omvandla arbetsmarknaden när den kommer i kontakt med den nya delningsekonomin. Allt fler byter, hyra, swoppar och lånar varor och tjänster av varandra. Problemet är att hitta någon att dela med, på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Internet, sociala medier och att vi nu är ständigt uppkopplade genom smartphones har ändrat förutsättningarna.

Arbetslivet rör sig mot projektformen och att efterfråga plattformar som tillhandahåller system för kontroll, trygghet och betalning. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft blir allt svårare att räkna ut i förväg på alltmer föränderliga marknader. Projektarbetena borde vara goda nyheter för fackföreningar som Unionen, om den kan ta steget över till att bli yrkesföreningar som erbjuder medlemmarna service.

I projektformen formuleras en uppgift, ett arbetslag samlas för ändamål och arbetar tillsammans precis så länge som behövs för att slutföra uppgiften. Denna projektbaserade affärsstruktur är ett alternativ till företagsmodellen, där kapitalet används för att bygga upp en verksamhet, som sedan hyr arbetstagare för långsiktiga, tillsvidare jobb som kan pågå i åratal. Projektformen skiljer sig från modellen att pussla ihop arbetsdagen med korta timvikariat, med uppgifter som är hanterbara för en person på kort tid.

Det är slutet för en parentes i historien där fokus låg på att sänka kostnader genom billigare och mer effektiv produktion genom stora investeringar i maskiner, fabriker och kontor där anställda utförde rutinarbeten. Vinsterna kommer från att vara innovativ och erbjuda ett anpassat och unikt värde.

Jobb-apokalyps eller renässans för arbetet? Ska robotar och IT handla om att sänka kostnader och få människan att springa ikapp med maskinen? Kan tekniken istället utformas som billiga, lättprogrammerade hjälpredor för att förstärka förmågan hos enskilda människor som kan springa tillsammans med tekniken?

I Industri 4.0, det koncept som bl.a. Tysklands förbundskansler Angela Merkel ställt sig bakom, sker tillverkningen i system där den mänskliga arbetaren har överblick och kan kommunicera med maskinerna utan svåra programspråk. Utmaningen är inte att lära sig att använda robotar utan att exakt räkna ut vad som ska göras och sedan använda maskinen för att uppnå detta.

waldemar_ingdahlI det avgörandet spelar politiken en viktig roll för att leda utvecklingen till en ny era av samverkan mellan människa och maskin, av ett mer flexibelt sätt för ekonomin och arbetet att fungera. Hur det skiftet ska gå till kommer vara grunden för framtidens politiska skiljelinjer.

Waldemar Ingdahl är medförfattare till boken Anticipating tomorrow’s politics, som handlar om hur ny teknik förändrar samhället.

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Axess

Läs mer

webshop_banner

Rädslans liberalism