Print Friendly

Joakim von Braun; Den ryska björnen lever än

Av Redaktionen | 31 december 1992


1992


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JOAKIM VON BRAUN:
Den ryska björnen
lever än
Sex års glasnost och perestrojka och att Sovjetunionen upplösts innebär inte att KGB upphört att existera. Den omfattande jakten på politiska och religiösa oliktänkare har avstannat
men de politiska spionerna har
fått nya arbetsuppgifter inom
KGB-apparaten.
Utiandsspionaget har under
hösten 1991 ökat till att omfatta
ungefär 18 000 man mot tidigare cirka 12 000.
Joakim von Braun är sovjetexpert med särskild inriktning på
affärsrisker på sovjetmarknaden
och VD för kunskapsföretaget
Research & lnquiries.
S
ovjetunionen har saligen avsomnat,
sörjd av få. Ändå är imperiet på
många sätt kvar. Trots det formella
beslutet att bilda Oberoende Staters Samvälde (OSS) kommer det att ta lång tid att
riva ner allt det som kornmunismen skapat under 70 års välde. Det räcker med en
kort resa till det forna Sovjet för att konstatera att 70 års gemensam historia skapat värderingar och en gemenskap som
inte försvinner på grund av ett politiskt
beslut. Den i det närmaste värdelösa rubeln används fortfarande av de flesta invånarna trots införande av nya betalningsmedel. Än så länge existerar en gemensam krigsmakt, som den 23:e februari i år firade Armens Dag under ledning
av sin befålhavare marskalk Evgenij Sjaposjnikov. Och i hemlighet fortsätter Sovjetunionens Kommunistiska Parti en
verksamhet i det fördolda.
Sovjet-makten vilade hela tiden sedan
1917 på tre ben, kommunistpartiet, krigsmakten och KGB. Alla de tre maktinstrumenten har dessutom till 80-90 procent
varit i händerna på ryssar. Även den 75-
åriga tjekan fortsätter nu med den verksamhet man alltid gjort.
KGB under Gorbatjov
Så mycket glasnost och perestrojka har
aldrig kommit att rymmas inom KGBs
väggar. Det verkar aldrig heller ha varit
Gorbatjovs avsikt. Bilden av reformivraren och demokraten Michail Gorbatjov
har flagnat allt mer. Den sista fernissan
försvinner när detaljerna om hur han använt KGB för sina egna syften kommer i
dagen.
Gorbatjov såg till att KGB avlyssnade
och buggade de flesta av hans politiska

motståndare. Samtliga ledare för de olika
politiska partierna avlyssnades, bland annat också Boris Jeltsin. Men Gorbatjov litade inte heller på sin egen personal, så
dessa buggades också. På presidentens
kontor har man hittat åtta kassaskåp fulla
med utskrifter från avlyssningsoperationerna.
KGB och kuppförsöket 1991
Försöket att avsätta Gorbatjov och återföra Sovjetunionen till den gamla ordningen leddes i hög grad av KGB-chefen
Vladimir Kijutjkov och utfördes tack vare
speciella insatser av ett stort antal högt
uppsatta KGB-officerare. Tack vare KGB
kunde kuppmakarna avlyssna en stor del
av telekommunikationerna lång tid före
kuppförsöket. Man visste var nyckelpersoner befann sig och kunder med hjälp av
livvakter från KGB hålla Gorbatjov instängd. Men efter kuppen är det endast
ett fåtal av de 30-talet inblandade KGBofficerarna som fått plikta för sina brott.
Av 32 utpekade kuppmakare i KGB har
endast en(!) avskedats, medan sex stycken fått gå i pension.
Rysslands”KGB”
Det KGB som nu Boris Jeltsin och Ryssland ärvt av Michail Gorba~ov och Sovjetunionen är i det närmaste helt orört av
sex års glasnost och perestrojka. Den omfattande jakten på politiska och religiösa
oliktänkare har visserligen avstannat.
Men de politiska spionerna har inte förlorat arbetet. Nej, de fortsätter inom KGBapparaten med nya arbetsuppgifter. Under hösten -91 fördes tusentals man över
från annan verksamhet till utlandsspiona- –…….-~. – – —
121
get som ökat från cirka 10 000 – 12 000
man till ungefår 18 000.
Precis som de två andra av de tre maktfundamenten i Sovjetunionen, det sovjetiska kommunistpartiet och krigsmakten,
har KGB till överväldigande del bestått av
ryssar. Ordföranden i det ryska parlamentet säger att ”Jag uppskattar att 90 procent av personalen som fortfarande arbetar under Primakovs ledning är ryssar”.
En överväldigande del av säkerhets~äns?-
ten och i princip hela underrättelsetjänsten arbetar nu åt Jeltsin.
Spionerna och demokratin
Än trampar de KGB-männen i gamla
hjulspår. Av de 32 KGB-officerare som
skulle avskedas på grund av sin medverkan i kuppförsöket i augusti har 25 fått
fortsätta sitt arbete inom säkerhets- och
underrättelseapparaten. Sex av dem har i
och med bildandet av den nya ryska sä-
kerhetstjänsten AFB (Agenstvo Federalnoj Bezopasnosti) fått höga poster där
och en av dem har enligt det ryska parlamentets undersökningskommission till
och med befordrats.
När nu parlamentet försöker få fram
sanningen om det sovjetiska kommunistpartiets stöd till utländska vänner, t ex
Apk och Vpk, vägrar underrättelsetjänstens chef Evgenij Primakov att lämna ut
några dokument. Han säger sig vara rädd
för att deras agenter i främmande länder
kan komma att avslöjas.
Nytt superministerium
Under sina försök att stöpa om den ryska
statsapparaten har Jeltsin kommit med
flera propåer som tyder på en mer bety- 122
delsefull roll för säkerhetstjänsten i framtiden. I slutet av förra året försökte den
ryske presidenten slå samman det upplösta sovjetiska inrikesministeriet (MVD),
det ryska inrikesministeriet, Interrepublikanska säkerhetstjänsten och Rysslands säkerhetstjänst (AFB) till ett nytt
jättelikt säkerhetsministerium. skapelsen
hade blivit ett säkerhetsmonstrum som
skulle ha liknat det säkerhetsministerium
som fanns under Stalin. Men det ryska
parlamentet sa njet. Nu skapar dock Jeltsin ett nytt mindre ministerium med färre
maktbefogenheter. I samband med vice
premiärminister Burbulis besök i Sverige
i januari 1992 visade ryssarna sin brist på
insikt om hur deras spionage utomlands
uppfattas. Trots den svenska regeringens
protester försökte ryssarna plocka med
två före detta KGB-officerare som gjort
sig kända i samband med underrättelseverksamhet i Sverige. En av dem, Yladimir Kozjemjakin, hade utvisats från Sverige så sent som i december 1990.
Krigsmaktens GRU
Det militära spionaget har inte reformerats alls. Krigsmakten finns ju än så länge
kvar och innan den genomgår några större förändringar kommer GRU att fortsätta sitt insamlande av industriella, teknologiska och militära hemligheter.
Spionaget utomlands
Under hela 1991 har det sovjetiska spionaget i Sverige arbetat på som förr
några begränsningar. Detta …..,,..v,”””
kanske bäst genom att peka på de
ningar som ägde rum förra året. I ””‘”‘”‘””•
utvisade den svenska regeringen
sactrådet Igor Nikiforov som var
resident i landet. Och i december
des hans motsvarighet på den militära
dan- GRU-residenten Oleg
sev.
I år tycks dock ryssarna ha
minska sin spionapparat i Sverige
Men tyvärr beror det inte på att de <>nt1r<>•
attityd till omvärlden. Nej, anledningen
ren och skär penningbrist. Den nya
derrättelsetjänsten under Primakovs
ning har inte tillräckligt med dollar
kronor för att kunna finansiera uu;,.,u· .uru.
underrättelseofficerare i Sverige ”””‘…”•
mans med de agenter de handhar.
Detta är dock ingen som helst
för att verksamheten inte kan Av””””‘
öka i framtiden. När västländernas
till Ryssland ökar i framtiden är det
risk att dessa pengar kan komma att
vändas mot oss.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner