Joakim Löf; Vad krävs för en lyckad revolution
1999
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
….. EUROPA till ett öppet demokratiskt samhälle. För östra Europa är problemet att
det civila samhället är svagt efter
Sovjetväldets förtryck och inte erbjuder de djupa band och den mening
som förankrar frihetens och öppenhetens institutioner.
Vad l<rävs för en
lycl<ad revolution?
Av Joakim Löf
T
VÅH UNDRA ÅR efter den
franska revolutionen
svepte återigen förändringarnas vindar över
Europa. Men kommer
1989 års revolutioner att misslyckas
och urarta som revolutioner gjort så
många gånger tidigare? Eller annorlunda uttryckt: vad skulle kunna
göra att revolutionerna lyckas?
Det är inga
upp läsaren istället för att som sker i
mycket av dagspolitikens retorik
skapa konflikter genom slagord och
ideologiska floskler. Dessa tankar i
centrala ämnen fångar en stor föreläsares förmåga att förmedla sitt
budskap.
DET CIVILA SAMHÄLLET
Det ämne som de flesta texterna
KRITISK TILL THATCHER
Dahrendorf döljer inte sin misstro
mot Thatchererans politik och ideer.
Margaret Thatcher hade utan tvivel
vissa dogmatiska drag, men att kalla
hennes politik ”demokratiskt auktoritär” är inte rättvisande.
enkla frågor. Men
Ralf Dahrendorf,
tysk liberal och
sociologiprofessor
som varit rektor
för framstående
brittiska universitet, EG-kommissionär och nume- ”För östra Europa
kretsar kring är
det civila samhället och betydelsen
av detta för att
förstå de problem
som uppkommit
med att bygga de
nya demokratierna efter den totaliDet går inte heller att förneka att
thatcherismen innebar ett uppsving
både för ekonomin och det civila
samhället i Storbritannien. Att skriva att ”kapitalisternas nya ekonomism är inte mindre oliberal än
marxisternas gamla ekonomism” är
faktiskt att ha liten respekt för sanningen.
är problemet att Som svensk liberal saknar man
även en beskrivning av hur det civila samhället kan skadas av en välfärdsstats expansion.det civila samhället
ra är lord i det
brittiska överhuset, gör i boken
Efter 1989. Moral,
revolution och det
civila samhället
är svagt efter Sovjettära erfarenheten.
Stora risker uppkommer när förDahrendorfs liberalism är balanserad, men den tenderar att överskatta det offentligas, och underskatta det privatas,
betydelse för det
… inte erbjuder de djupa civila samhälletsväldets förtryck och …
ett försök att skriva den moderna
demokratiska revolutionens konstitution.
Dahrendorf gör heller inga
anspråk på att ge enkla svar. Resonemangen om Europa efter Sovjetväldets fall knyts an till problem och
möjligheter som samhällsvetenskapen står inför.
Den politiska idedebattens
begrepp och nyanser hanteras med
stor precision. Dahrendorfs tvärvetenskapliga bildning och breda erfarenhet visar sig i hans betoning av
att sanningen ligger någonstans i det
komplexa samspelet mellan ekonomi, politik och sociologi. Han ställer en rad viktiga frågor och lyfter
styrka.
hoppningar om
politiska och ekonomiska framsteg inte uppfylls,
däribland en återgång till autokratiska ledare, en
splittrande nationalism och en
oförmåga att fullfölja de ekonomiska reformerband och den mening
Dessa markeringar mot höger
innebär att den
tyskfödde lorden
för ovanlighetens
skull sänker sig
till en lägre debattnivå än vanligt. I den politiska debatten är
det en vanlig
som förankrar frihetens
och öppenhetens
institutioner.”
na.
Samtidigt pekar Dahrendorf på
hur de grupper, föreningar och samfund av frivilligt samarbetande medborgare som utgör det civila samhället kan bli grunden för övergången
strategi att angripa en ytlig, förenklad bild av motståndarens ideer samtidigt som man
framhäver sina egna förtjänster. När
sedan svaret håller samma nivå
omöjliggörs effektivt en rationell
debatt.
IIISvensk Tidskrift 11999, nr 41
En ytlig konservatism kan bestå
av ryggradsförankrade fördomar och
en misstro mot människans förmå-
ga. En banal socialism förfaller lätt
till missunsamhet, konspirationsteorier och ett förakt för framgång. På
samma sätt kan en ytlig liberalism
bli en naiv tro på tillväxt och utveckling och en nonchalans för hur människor fungerar i verkligheten.
LIBERAL TRADITION
Dahrendorfs politiska åskådning är
på det hela taget
patriotism och den liberala traditionen ett civilt samhälle.
Det civila samhället fyller här två
värdefulla funktioner. För det första
är dess grupper och kontaktnät en
oberoende källa för att lösa ekonomiska, sociala och personliga problem i livet. Frestelsen att ropa efter
statliga åtgärder för att undvika svåra
ekonomiska omställningar reduceras därmed kraftigt. För det andra
förankras de frihetliga demokratiska
värderingarna genom ideell verksamhet och det
Dahrendorf berättar om hur han
under sin tid som EG-kommissionär i början av 70-talet under pseudonym skrev starkt kritiska artiklar
i Die Zeit mot EG:s centralism och
bristande öppenhet. Den kritiska
inställningen mot ED-institutionernas brister och problem lever kvar
på 90-talet, samtidigt som han fortfarande är entusiastisk för Europatanken om fred och frihet. Dahrendorf ser ett begränsat och reformerat
EU som främjar frihandel, öppenhet
och mänskliga rättigheter som ett
ideal.allt annat än
ytlig. Den övertygelse och insikt
som möter läsaren är i själva
verket en fortsättning på den
starka liberala
”En ytlig konservatism
öppna samhällets
institutioner får
ett omistligt stöd
underifrån. På så
vis motiveras medborgarna att verka
inom systemet och
inte stödja auktoDet är lätt att instämma i tanken att EU borde flytta fokus från
inre regleringar och bidrag till att
främja demokratiseringen i östra
Europa. Föreläsningarna är från
åren 1990 till 1996 och varningarna för misslyckanden i öst har
tyvärr visat sig högst befogade,
särskilt i före detta Jugoslavien och
Ryssland. Ralf Dahrendorf manar
kan bestå av ryggradsförankrade fördomar
tradition som ritära ledare eller
stammar från
tänkare som John
Locke, Adam
och en misstro mot
rörelser som använder våld trots
till eftertanke om
Smith och John
Stuart Mill. Två människans förmåga. En banal socialism förhur mycket som
står på spel och
vad som kan gå
fel, och erbjuder
insikt om mycket
huvudingredienser är viktiga att framhäva: förståelsen för hur marknadsekonomins
processer skapar frihet och välstånd,
och insikten om att ett starkt civilt
samhälle är nödvändigt för att friheten skall ges ett meningsfullt innehåll.
Ett exempel på detta är Dahrendorfs resonemang om de östeuropeiska staternas utveckling efter Sovjetunionens kollaps. De marknadsekonomiska reformerna i sig är inte
skadliga som många påstår, de skapar i längden välstånd och större
möjligheter för alla. Problemet är
istället att de ekonomiska omställningarna åtföljs av oro och alienation, som kan framkalla reaktioner
alltifrån stoppade reformer till en
inskränkt nationalism eller en misstro mot demokratin. Vad som krävs
för att revolutionerna skalllyckas är
vad Durkheim kallade organisk solidaritet, Habermas konstitutionell
en svår politisk
eller ekonomisk
situation. Mänfaller lätt till missav det som krävs
niskor accepterar
oftast inte en hel
samhällsordning
endast med förnuftet, de kräver
dessutom värden
unsamhet, konspiraför att frihetens
och öppenhetens
samhälle skall
kunna växa fram
i hela Europa.tiansteorier och ett
Det civila samoch gemenskap
för att respektera
och identifiera
förakt för framgång.”
hällets betydelse
är en av de viktigaste lärdomarna
sig med en demokratisk rättsstat.
Från USA:s och Storbritanniens
särskilda styrka på detta område till
länderna i östra Europa framstår
denna dimension som central för
förståelsen av vilka länder som kommer att lyckas, ekonomiskt och
moraliskt, på 2000-talet.
ÖPPET EUROPA
De två sista föreläsningarna behandlar EU:s utveckling och problem.
för alla som bryr sig om Europas
öde efter 1989.
Joakim Löf Uoakim.lof@swipnet.se)
är frilansskribent och studerar psykologi.
Författare: Ralf Dahrendorf
Titel: Efter 1989. Moral, revolution och det civila samhället
Förlag: SNS, 1999
:lo.
:::l
…..
ro
:lo.
Q)
……….
…J
lSvensk Tidskrift 11999, nr 41 la3
det civila samhället är svagt efter
Sovjetväldets förtryck och inte erbjuder de djupa band och den mening
som förankrar frihetens och öppenhetens institutioner.
Vad l<rävs för en
lycl<ad revolution?
Av Joakim Löf
T
VÅH UNDRA ÅR efter den
franska revolutionen
svepte återigen förändringarnas vindar över
Europa. Men kommer
1989 års revolutioner att misslyckas
och urarta som revolutioner gjort så
många gånger tidigare? Eller annorlunda uttryckt: vad skulle kunna
göra att revolutionerna lyckas?
Det är inga
upp läsaren istället för att som sker i
mycket av dagspolitikens retorik
skapa konflikter genom slagord och
ideologiska floskler. Dessa tankar i
centrala ämnen fångar en stor föreläsares förmåga att förmedla sitt
budskap.
DET CIVILA SAMHÄLLET
Det ämne som de flesta texterna
KRITISK TILL THATCHER
Dahrendorf döljer inte sin misstro
mot Thatchererans politik och ideer.
Margaret Thatcher hade utan tvivel
vissa dogmatiska drag, men att kalla
hennes politik ”demokratiskt auktoritär” är inte rättvisande.
enkla frågor. Men
Ralf Dahrendorf,
tysk liberal och
sociologiprofessor
som varit rektor
för framstående
brittiska universitet, EG-kommissionär och nume- ”För östra Europa
kretsar kring är
det civila samhället och betydelsen
av detta för att
förstå de problem
som uppkommit
med att bygga de
nya demokratierna efter den totaliDet går inte heller att förneka att
thatcherismen innebar ett uppsving
både för ekonomin och det civila
samhället i Storbritannien. Att skriva att ”kapitalisternas nya ekonomism är inte mindre oliberal än
marxisternas gamla ekonomism” är
faktiskt att ha liten respekt för sanningen.
är problemet att Som svensk liberal saknar man
även en beskrivning av hur det civila samhället kan skadas av en välfärdsstats expansion.det civila samhället
ra är lord i det
brittiska överhuset, gör i boken
Efter 1989. Moral,
revolution och det
civila samhället
är svagt efter Sovjettära erfarenheten.
Stora risker uppkommer när förDahrendorfs liberalism är balanserad, men den tenderar att överskatta det offentligas, och underskatta det privatas,
betydelse för det
… inte erbjuder de djupa civila samhälletsväldets förtryck och …
ett försök att skriva den moderna
demokratiska revolutionens konstitution.
Dahrendorf gör heller inga
anspråk på att ge enkla svar. Resonemangen om Europa efter Sovjetväldets fall knyts an till problem och
möjligheter som samhällsvetenskapen står inför.
Den politiska idedebattens
begrepp och nyanser hanteras med
stor precision. Dahrendorfs tvärvetenskapliga bildning och breda erfarenhet visar sig i hans betoning av
att sanningen ligger någonstans i det
komplexa samspelet mellan ekonomi, politik och sociologi. Han ställer en rad viktiga frågor och lyfter
styrka.
hoppningar om
politiska och ekonomiska framsteg inte uppfylls,
däribland en återgång till autokratiska ledare, en
splittrande nationalism och en
oförmåga att fullfölja de ekonomiska reformerband och den mening
Dessa markeringar mot höger
innebär att den
tyskfödde lorden
för ovanlighetens
skull sänker sig
till en lägre debattnivå än vanligt. I den politiska debatten är
det en vanlig
som förankrar frihetens
och öppenhetens
institutioner.”
na.
Samtidigt pekar Dahrendorf på
hur de grupper, föreningar och samfund av frivilligt samarbetande medborgare som utgör det civila samhället kan bli grunden för övergången
strategi att angripa en ytlig, förenklad bild av motståndarens ideer samtidigt som man
framhäver sina egna förtjänster. När
sedan svaret håller samma nivå
omöjliggörs effektivt en rationell
debatt.
IIISvensk Tidskrift 11999, nr 41
En ytlig konservatism kan bestå
av ryggradsförankrade fördomar och
en misstro mot människans förmå-
ga. En banal socialism förfaller lätt
till missunsamhet, konspirationsteorier och ett förakt för framgång. På
samma sätt kan en ytlig liberalism
bli en naiv tro på tillväxt och utveckling och en nonchalans för hur människor fungerar i verkligheten.
LIBERAL TRADITION
Dahrendorfs politiska åskådning är
på det hela taget
patriotism och den liberala traditionen ett civilt samhälle.
Det civila samhället fyller här två
värdefulla funktioner. För det första
är dess grupper och kontaktnät en
oberoende källa för att lösa ekonomiska, sociala och personliga problem i livet. Frestelsen att ropa efter
statliga åtgärder för att undvika svåra
ekonomiska omställningar reduceras därmed kraftigt. För det andra
förankras de frihetliga demokratiska
värderingarna genom ideell verksamhet och det
Dahrendorf berättar om hur han
under sin tid som EG-kommissionär i början av 70-talet under pseudonym skrev starkt kritiska artiklar
i Die Zeit mot EG:s centralism och
bristande öppenhet. Den kritiska
inställningen mot ED-institutionernas brister och problem lever kvar
på 90-talet, samtidigt som han fortfarande är entusiastisk för Europatanken om fred och frihet. Dahrendorf ser ett begränsat och reformerat
EU som främjar frihandel, öppenhet
och mänskliga rättigheter som ett
ideal.allt annat än
ytlig. Den övertygelse och insikt
som möter läsaren är i själva
verket en fortsättning på den
starka liberala
”En ytlig konservatism
öppna samhällets
institutioner får
ett omistligt stöd
underifrån. På så
vis motiveras medborgarna att verka
inom systemet och
inte stödja auktoDet är lätt att instämma i tanken att EU borde flytta fokus från
inre regleringar och bidrag till att
främja demokratiseringen i östra
Europa. Föreläsningarna är från
åren 1990 till 1996 och varningarna för misslyckanden i öst har
tyvärr visat sig högst befogade,
särskilt i före detta Jugoslavien och
Ryssland. Ralf Dahrendorf manar
kan bestå av ryggradsförankrade fördomar
tradition som ritära ledare eller
stammar från
tänkare som John
Locke, Adam
och en misstro mot
rörelser som använder våld trots
till eftertanke om
Smith och John
Stuart Mill. Två människans förmåga. En banal socialism förhur mycket som
står på spel och
vad som kan gå
fel, och erbjuder
insikt om mycket
huvudingredienser är viktiga att framhäva: förståelsen för hur marknadsekonomins
processer skapar frihet och välstånd,
och insikten om att ett starkt civilt
samhälle är nödvändigt för att friheten skall ges ett meningsfullt innehåll.
Ett exempel på detta är Dahrendorfs resonemang om de östeuropeiska staternas utveckling efter Sovjetunionens kollaps. De marknadsekonomiska reformerna i sig är inte
skadliga som många påstår, de skapar i längden välstånd och större
möjligheter för alla. Problemet är
istället att de ekonomiska omställningarna åtföljs av oro och alienation, som kan framkalla reaktioner
alltifrån stoppade reformer till en
inskränkt nationalism eller en misstro mot demokratin. Vad som krävs
för att revolutionerna skalllyckas är
vad Durkheim kallade organisk solidaritet, Habermas konstitutionell
en svår politisk
eller ekonomisk
situation. Mänfaller lätt till missav det som krävs
niskor accepterar
oftast inte en hel
samhällsordning
endast med förnuftet, de kräver
dessutom värden
unsamhet, konspiraför att frihetens
och öppenhetens
samhälle skall
kunna växa fram
i hela Europa.tiansteorier och ett
Det civila samoch gemenskap
för att respektera
och identifiera
förakt för framgång.”
hällets betydelse
är en av de viktigaste lärdomarna
sig med en demokratisk rättsstat.
Från USA:s och Storbritanniens
särskilda styrka på detta område till
länderna i östra Europa framstår
denna dimension som central för
förståelsen av vilka länder som kommer att lyckas, ekonomiskt och
moraliskt, på 2000-talet.
ÖPPET EUROPA
De två sista föreläsningarna behandlar EU:s utveckling och problem.
för alla som bryr sig om Europas
öde efter 1989.
Joakim Löf Uoakim.lof@swipnet.se)
är frilansskribent och studerar psykologi.
Författare: Ralf Dahrendorf
Titel: Efter 1989. Moral, revolution och det civila samhället
Förlag: SNS, 1999
:lo.
:::l
…..
ro
:lo.
Q)
……….
…J
lSvensk Tidskrift 11999, nr 41 la3