Print Friendly

Joachim Volckerts; Kriminalvård under förändring

Av Redaktionen | 31 december 1975


1975


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JOACHIM VOLCKERTS:
Kriminalvård under förändring
I Svensk Tidskrifts kriminalvårdsserie skriver en specialist på och varm anhängare av
frivård. FillicJoachim Volckerts arbetar vid
Frivårdens Behandlingscentral i Stockholm.
H an framhåller vilken resurskrävande uppgift frivården är. Han visar också med siffror att den, med ett klientel som tyngs av olika
handikapp, kan nå resultat. Men han gör sig
inga illusioner. Mycket återstår innan arbetet blir effektivt, om det någonsin kan bli det,
när särskilt storstadsmiljöerna, ditfrigivna
fångar återvänder, är som de är.
Under hela 1900-talet har i olika omgångar
mer eller mindre välformulerad kritik framförts mot den etablerade kriminalpolitikens
viktigaste instrument, fängelset. Det dröjde
dock fram till mitten på 50-talet innan opi·
nionen var mogen för att lyssna på argumen.
ten. KRUM bildades 1966 och har uneleret
antal år utgjort debattens stormcentrum
Diskussionerna inom denna organisation 1i·
lade på en sakkunskap som visade sig ha en
förödande kraft – en kombination av Ole·
dersäglig personlig erfarenhet hos de medlemmar, som tillbringat större delen al’ sn
liv på slutna institutioner, och teoretiski
kunskaper hos de medlemmar, som hade
studerat kriminologi, juridik och psykologi
Obekväma sanningar om vårt rostiga straff.
maskineri spreds i rask takt genom tidningsartiklar, radioprogram, anstaltstidningar
och debattböcker.
Efter hand vaknade också fångopinionen
till liv. De nya tankarna hade gett hopp om
förändring, och medvetandet om den e
situationen ökades till den punkt där de
omsattes till solidarisk kamp för mänskliga
rättigheter. Höjdpunkten i denna utveckling 0
uppnåddes under l970, då majoriteten av
fångarna i det land, som internationellt gjon n
sig känt för en mycket progressiv kriminal- ,.
vård, deltog i en hungerstrejk riktad mot ea n
destruktivt och omänskligt system. Inom
politiska partierna hade man följt debanea,
och behovet av förändring ökades i sam1111
grad som sanningen uppenbarades- a111
kriminalvård vilade på värderingar som in
hörde hemma i modern tid.
Märkligt nog fanns inte några allvarligalt
partipolitiska motsättningar i frågan,
et har visat sig möjligt att komma överens
mvad som kan ses som inledningen till ett
eformarbete i form av den s k kriminalårdsberedningen. Grundtankarna i dess
örslag vilar på insikten om de skadeverkmgar isolering genom frihetsförlust skaar. Förslaget innebär en omfördelning av
esurserna till social kontroll i frihet och en
eorganisation av anstaltssystemet, så att efer hand majoriteten av fångarna under antaltstiden kan hålla kontakt med samhället
tanför i form av ökat antal permissioner
h utökade möjligheter till s k frigång, dvs
angen sköter ett arbete i det vanliga arbetsliet, men bor på anstalten. Man skall dock
omma ihåg att detta sker mot bakgrunden
1 att ett antal fängelser får ett betydligt
årdnande klimat i form av kraftigt skärpta
.. kerhetsåtgärder mot dem, som inte anses
unna placeras i öppna eller relativt öppna
ormer. ·
rivårdens problem
ör frivårdens del blir resultatet en kraftig
kning av klienter med djupgående social
h psykisk problematik, vilket fordrar reurser och kunskaper av en omfattning, som
an nog inte riktigt gjort klart för sig. Friårdens 0änstemän har idag en arbetsbelasting, som trots resursförstärkningar ökat
1cket kraftigt. Kravet på en ökad insats av
ormell social kontroll från övervakningsämndernas sida i kombination med kravet
a en intensifierad insats till hjälp för klienr med djupgående störningar har tillsamans med lokalanstalternas krav på att få
el av frivårdens resurser lett till en mycket
345
pressande situation. Att kriminalvårdens klienter inte är särskilt populära hos vare sig
psykiatriska kliniker, alkoholpolikliniker eller andra vårdinrättningar, trots att ca 20 9t
har föreskrifter om en sådan kontakt inskriven i sin dom, kan ytterligare försvåra läget
för frivården . Sett i ett större perspektiv står
det klart, att den nuvarande frivården och
dess insatser utgör en mycket begränsad del
av vad som erfordras för att lösa dessa mycket svårbearbetade problem.
En analys av problemens art och omfattning kan här vara till nytta. En mycket stor
del av frivårdens klienter är kraftigt handikappade i relation till de krav, som ställs av
det moderna industrisamhället. De handikapp, dessa människor har, kan i stort sett
indelas i sex huvudkategorier:
l. Psykologiska handikapp med brister i
självkänslan, osäkerhet, bristande kännedom om egna resurser, isolering mot
samhället och brist på konstruktiva intressen som några av ingredienserna.
2. Medicinska handikapp i form av en
stark överrepresentation av olika sjukdomstillstånd i denna grupp. Vanligt
är kroppsliga defekter som resultat av
intensivt missbruk av alkohol och narkotika.
3. Utbildningsmässiga handikapp med
otillfredsställande skolunderbyggnad,
där många står på gränsen till analfabetism och föUaktligen inte kan tillgodogöra sig de utbildningar som står till
buds.
4. Arbetsmarknadsmässiga handikapp
med kortvariga och tillfälliga anställningar under mycket långa perioder av
346
arbetslöshet, vilket lett till ofta oöverstigliga svårigheter att leva upp till de
krav på uthållighet, rutin och snabbhet
som ställs i arbetslivet.
5. Ekonomiska handikapp i form av obetalda böter, rättegångskostnader, skadestånd, underhållsbidrag etc som, om
vederbörande får ett arbete, snabbt gör
sig påminda via kronofogden och lämnar individen i en situation där han
med uppbådande av alla sina resurser
ändock hamnar i den livssituation, som
skapas av ett ekonomiskt existensminimum.
6. stigmatiseringen, dvs det handikapp
som skapas av de attityder, vilka den utslagne möter när han söker ett arbete,
en bostad eller sociala kontakter överhuvudtaget. Ett handikapp, som har
sin motsvarighet hos individens upplevelse av sig själv sådan den utformats
av djupt destruktiva uppväxtmiljöer
och institutionsmiljöeL
Villkorlig dom med övervakning infördes
på 1920-talet. Sedan 1965, då brottsbalken
trädde i kraft, har denna typ av sanktionsform utnyttjats i ökad omfattning. Domstolarna har också fått ökade möjligheter att dö-
ma psykiskt sjuka eller mentalt störda människor till villkorliga påföljder med övei-vakning. Enligt brottsbalken kan man överlämna personer som begått brott till barnavård,
nykterhetsvård eller psykiatrisk vård av öppen eller sluten typ. I de två sistnämnda fallen har domstolarna i allmänhet föredragit
att döma till skyddstillsyn i kombination med
föreskrift om kontakt med läkare. Detta har
lett till att frivården har fått en grupp klien·
ter som en tung socialpsykiatrisk belastning
I stockholmsområdet har en fjärdedel a1kh·
entgruppen en föreskrift om läkarkomak
inskriven i sin dom. Det torde vara så a
denna kontakt i praktiken fungerar nnckct
dåligt, bl a beroende på att den uppsökamit
verksamheten är dåligt utbyggd och att m
vid psykiatriska kliniker och liknande.institutioner helst arbetar med välmotiverade, snäJ.
la och tacksamma patienter – egenskaper
som man uppenbarligen inte tyckt sig stöu
på så ofta bland kriminalvårdsklienteL
En behandlingscentral
l Stockholm har inrättandet av Fri1·årde
Behandlingscentral kom mit att innebära CJI
möjlighet för denna grupp att få hjälp med
sina problem. För närvarande pågår 1
denna institution en utvärdering av del
första årets verksamhet, och man kan får
uppfattning om problemens svårighetsgrad
om man ser på några av de siffror som
föreligger.
Av totalt 334 personer, som varit i konW!
med Frivårdens Behandlingscentral, III!
följande andel varit föremål för tidigare
gärder:
barnavårdsåtgärder,
främst övervakning
ungdomsvårdsskola
skyddstillsyn
skyddstillsyn plus
anstaltsbehandling
ungdomsfängelse
fängelsestraff
347
internering
nykterhetsvård
upprepad långva1-ig
7,5 o/c tyvärr inte särskilt lysande traditioner inom
34,5 o/c detta område.
84 7cpsykiaterkontakt
Yård på mentalsjukhus 49,8 7c Behovet av resurser
\lanifest missbruk förelåg i 93,4 o/c av samtliga fall, och av det aktuella missbruket var:
alkoholmissbruk 76,6 7c
sniffn ing 4,8 o/c
opiatmissbruk 12,6 o/c
centralstimulantia 42,6 o/c
cannabis, legal 20,7 o/c
missbruk av
psykofarmaka 14,4 7c
Ar samtliga missbrukare var 54 7c att beteckna som blandmissbrukare, dvs de missbrukade två eller flera av missbruksmedlen.
Klienternas grad av missbruk och social
missanpassning har bedömts vid första kontakt samt sex månader senare. Detta har gilit möjlighet att studera kortsiktiga förändringar. Resultatsammanräkningen är ännu
inte klar, men allt tyder på att man uppnått
en klar förbättring i situationen för majoriteten inom gruppen.
Ett arbete med ett så svårt belastat klientel
ger unika erfarenheter som kan komma frirården i stort till del. Vad som särskilt måste
framhållas när det gäller denna ganska krä-
lande typ av verksamhet är vikten av en
mvcket god personalvård och goda personalresurser överhuvud taget, detta i kombination med en ständigt fortgående, med verksamheten integrerad vidareutbildning samt
en samarbetsanda grundad i en väl utvecklad personaldemokrati. Kriminalvården har
I arbetet med att söka rehabi litera männikor med en kombination av svårt missbruk
och allmänsociala anpassningssvårigheter
måste man ha klart fö1· sig att det är fråga
om en tålamods- och resurskrävande process, som kan sträcka sig över en period av
fyra till fem år. Detta kräver också personkontinuitet i kontakten, något som ofta kan
kompliceras av att övervakningstiderna
inom kriminalvården inte är anpassade efter
detta. Vidare förekommer en ganska stor
personalomsättning på de ~änster, som
medför direktkontakt med klienterna.
En annan komplikation i detta arbete är
att det bakom svårare typer av missbruk
ibland döljer sig psykoser. Missbruket är i
själva verket att se som en självmedicinering
av de symptom denna psykos ger.
l detta arbete är det också viktigt att inte
omyndigförklara de människor man arbetar
med genom att undvika att ställa krav – detta är viktigt för ett f1·amgångsrikt arbete.
Man skall dock ha klart för sig, att förutsättningen för att kunna ställa krav är att dessa
krav baserar sig på en väl etablerad personlig relation. Sett i ett större sammanhang är
det naturligtvis dyrbart att börja ställa verkliga krav – man måste ju då tillhandahålla
möjligheterna att leva upp till dem.
Mot bakgrund av den i inre och yttre mening outhärdliga verklighet utslagenheten
innebär, är det lätt att förstå att ensamhet,
förtviv lan och fattigdom gör sig gällande i
348
form av desperata beteenden och för den utslagne tillbaka inför domarskranket, där han
på nytt möter fördömandet från det samhälle han ofta inte fått vara medborgare i. De åtgärder, som erfordras för att kunna bearbeta problemen, fordrar tillgång till en rad resurser för att kunna stödja och hjälpa individuellt i form av goda övervakare, psykoterapeuter, möjligheter till snabb läkarkontakt,
juridisk rådgivning, nya boendeformer för
att bryta isolering – listan kan göras lång.
Men framför allt erfordras förändringar
av mer generell natur utifrån de lärdomar
om vårt samhälle, som finns att hämta på
dess botten. Dessa förändringar måste förs1
och främst ske i den ekonomiska och sociala
strukturen. I t ex höghusens betongsamhällen runt storstäderna, dit utslagna människor i stort antal hänvisas, blir dessa människor ännu mer utslagna och isolerade. De
finns inga möjligheter att vårda och behandla bort problem, vars djupare orsaker inte är
att söka i den mänskliga naturen utan i en
samhälle, som framkallar en livssituation
som för de sämst ställda grupperna skapar
den desperation vi andra har givit betedningen avvikande beteende.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner