Print Friendly

Jiri Pehe; Kommunismens förödande miljövårdsfacit

Av Redaktionen | 31 december 1988


1988


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

JIRIPEHE:
Kommunismens förödande
miljövårdsfacit
Efter 40 års ”vetenskaplig socialism” gränsar nu den industriella
nedsmutsningen i Osteuropa till
miljökatastrof Tjeckoslovakien
och Östtyskland är allra värst utsatta. De brunkolsdrivna elkraftverken och de kemiska fabrikerna utgör de största miljöhoten
och har lett till döende skogar,
förstörda floder och höjda tal för
cancerfall och födelseskador.
Det kommunistiska systemet
leder till den oundvikliga paradoxen: varje åtgärd som vidtas
mot fabrikers och jordbrukskooperativs miljöhotande verksamhet riktar sig samtidigt mot
den som ytterst äger dessa,
nämligen staten, och därmed
också mot ledningen och partiet.
(Artikeln har varit publicerad i
Wall Street Journal/Europe.)
Jiri Pehe är f d tidskriftsredaktör
i Tjeckoslovakien och verkar sedan 1981 som Östeuropa-specialist vid Freedom House, en
organisation för mänskliga rättigheter baserad i New York.
E
fter fyrtio års experiment med ”vetenskaplig socialism” kan Östeuropa skryta med att ha ett område
där det klart är Västvärlden överlägset.
Det gäller dess industriella nedsmutsning,
som gränsar till miljökatastrof.
Tjeckoslovakien till exempel är i dag
det mest nedsmutsade landet i hela Europa. Cirka en tredjedel av dess invånare är
konstant utsatta för skadliga luftföroreningar. Norra Böhmen med dess tunga
koncentration av brunkolsdrivna elkraftverk och kemiska industrier har fått vidkännas en utvandring och kraftigt höjda
tal för cancerfall och födelseskador. Stora
skogsområden invid gränsen mellan Östtyskland och Tjeckoslovakien ser ut som
om de atombombhärjats: trädstammar
sticker upp utan grenar eller löv.Livet har
flytt. Enligt undersökningar bl a av Radio
Free Europe:s forskningsavdelning är c:a
30 % av de tjeckiska skogarna döda och
20 % döende. Omkring en tredjedel av
alla floder i den tjeckiska landsdelen och
nära hälften av Slovakiens floder är förstörda.
Östtyskland har de högsta svaveldioxidutsläppen i Europa, c:a fem miljoner
ton per år. Åter visar sig brunkolsdrivna
elkraftverk och kemiska fabriker vara de
värsta miljöhoten. Energislösande tunga
industrier bär ansvaret för att Östtyskland och Tjeckoslovakien ligger på andra
och tredje plats i världen vad gäller primär energikonsumtion per capita. Inget
enkelt alternativ till brunkolet finns, allraminst efter Tjernobyl-katastrofen. Lä-
get kommer därför sannolikt att förvärras.
Stora delar av Östeuropas vattendrag
har förstörts av kemiska utsläpp från fabriker. Polens floder är till exempel bland
Europas mest förstörda. Till följd av detta
har vissa regioner drabbats av svåra problem med dricksvattnet. I Ungern är
30 % av skogarna – proportionerna är
densamma i andra kommunistländer –
skadade eller döda på grund av de sura
regn som bildas när svaveldioxid blandas
med vattnet i atmosfären, detta enligt Radio Free Europe. Ungern har även svåra
fenol- och oljeskador hos floder vars vatten kommer från Rumänien. Såväl Ungern som Rumänien importerar skadligt
avfall från Västeuropa för att få begärliga
valutor. Bulgarien som till nyligen var en
av de minst nedsmutsade staterna i ÖstEuropa har nu börjat kritiseras av experter och författare för sin miljöpolitik.
30 % av de tjeckiska skogarna ar
döda och 20 %är döende.
I alla de östeuropeiska länderna har
problemen förvärrats genom de slappa
normerna för avgasrening på bilar. Nästan all bensin är blyhaltig. Eftersom koleldning så ofta används för husuppvärmning har städernas nedsmutsning nu nått
en kritisk nivå i nästan alla större stadsområden i Östeuropa. Tjeckoslovakiens
huvudstad till exempel, Prag, införde nyligen ett varningssystem i två steg vilket trä-
der i funktion när luftföroreningarna blir
alltför farliga. När detta sker råder man
bland annat föräldrar att hålla sina barn
inomhus. Till följd av den ständiga exponeringen för föroreningar har tjeckernas
genomsnittliga livslängd efter lång tids
uppgång nu börjat minska, enligt en färsk
studie av Charta 77, den kända tjeckiska
organisationen för mänskliga rättigheter.
27
Ingen hänsyn till hälsoriskerna
En strävan att snabbt industrialisera länderna och kollektivisera jordbruket utan
hänsyn till hälsoriskerna är den tyngsta
faktorn bakom problemen. I demokratiska länder finns det åtminstone en viss
spärr mot alltför farliga ekologiska och
sociala följdverkningar av den snabba industriutbyggnaden tack vare fria miljö-
grupper, lokala folkomröstningar och
andra medborgerliga aktiviteter. Men i
samhällen där allt ägs av staten blir det
omöjligt att vidta åtgärder mot de skador
som industrialiseringen orsakar. Kommunistledarna ställs inför en oundviklig paradox: Varje åtgärd som vidtas mot fabrikers och jordbrukskooperativs miljöhotande verksamhet riktar sig samtidigt mot
den som ytterst äger dessa, nämligen staten, och därmed också mot ledningen och
partiet.
En annan orsak till de ekologiska problemen är den medfödda oförmågan hos
centraliserade ekonomier att skapa den
sinnrika teknik som fordras för reningsanläggningar och andra miljöskyddsinsatser. Framför allt finner man att de flesta
kommunistiska ledare och fabrikschefer
helt enkelt struntar i problemen. I ett system där ”allt tillhör alla” – och därför
inget tillhör någon – bär ingen ansvaret
för sidoeffekterna av de ekonomiska besluten. Inget verkningsfullt system finns
för att kontrollera de politiska besluten
och därför finns det heller ingen redovisningsmpjlighet.
Miljöns snabba försämring har lett till
uppkomsten av olika miljögrupper. Fast
andra former av opposition i kommunistiska stater brukar bestraffas, är miljölä-
get så allvarligt att den kommunistiska
ledningen söker avleda missnöjet över
28
nedsmutsningen genom en motvillig tolerans och iDDR t o mgenom uppmuntran
av vad dessa miljögrupper gör. Charta 77
har sålunda offentliggjort två fräna rapporter med varningar för den ekologiska
situationen. DDR och Tjeckoslovakien
har undertecknat konventionen om atmosfärens långsiktiga nedsmutsning och
har även förbundit sig att begränsa svaveldioxidutsläppen och vattenförstöringen med 30 %till 1993.
Ringa hopp om förbättring
Det finns likväl ganska litet hopp om att
detta kan uppnås utan betydande förändringar i dessa länders politiska och ekonomiska uppbyggnad. Miljöinsatser är
dyrbara, särskilt när skadorna hunnit bli
avsevärda. Kostnaderna för att rena tillverkningen kommer vidare att belasta
produktionen, något som de redan ansträngda Östekonomierna knappast har
råd med. Dessutom är den bästa miljö-
skyddstekniken västerländsk, och Östeuropa har helt enkelt inte den hårdvaluta
som krävs för sådan ”lyximport”.
Om kommunismen en dag skulle komma att ersättas av ett mera demokratiskt
statsskick i Östeuropa skulle sannolikt
systemets osunda politiska arv på ganska
kort tid utplånas. De ekologiska skadeI samhällen där allt ägs av staten
blir det omöjligt att vidta åtgärder
mot de skador som industrialiseringen orsakar.
verkningarna, däremot, kan det ta decennier att reparera. Detta bildar det ljusare
scenariet. Det mörka är att kommunistregimerna behåller makten. I det fallet kan
Östeuropa bli den första platsen på jorden där människan förstör sin omgivning
så till den grad att hon slutligen förstör sig
själv.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner