Print Friendly

Jan Herin, Anders Rydeman; Ett batteri av åtgärder krävs

Av Redaktionen | 31 december 1998


1998


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

ETT BATTERI AVo • • •.
ATGARDER KRAVS
JAN HERIN & ANDERS RYDEMAN
Fortsatt decentralisering, sänkta skatter för låginkomsttagarna, ökade inslag av egenavgifter i
arbetslöshetsförsäkringen, flexibel arbetsrätt och mer balanserade konfliktregler är några beståndsdelar i en
politik för fler jobb och en fungerande arbetsmarknad.
D
e strukturella problem som idag prä-
glar svensk arbetsmarknad kan inte
lösas genom enstaka åtgärder. Ett batteri av åtgärder inom flera områden är nödvändiga.
Utgångspunkten måste vara att skapa
en arbetsmarknad som fungerar mer
som en marknad och som är bättre
anpassad till de krav som dagens alltmer globaliserade ekonomi ställer.
Erfarenheterna från andra länder som
genomfort ett mer omfattande reformprogram är också positiva.
Det råder betydande samstämmighet om problemen på den svenska
arbetsmarknaden bland såväl internationella som svenska bedömare.
Bland annat har OECD och IMF
gjort omfattande analyser av den
svenska arbetsmarknaden och den
JAN HER IN & ANOERS R Y DEM A N är chefekonom respektive eko- 110m på SAF.
beskrivning av de strukturella problemen på den svenska arbetsmarknaden som man där gjort har också
starkt stöd bland svenska ekonomer.
Otillräckliga
anpassningsmekanismer
De strukturella problemen har i fårsta hand sin grund i en dåligt fungerande lönebildning samt generellt
otillräckliga anpassningsmekanismer
och får svaga ekonomiska incitament
på arbetsmarknaden. Bristen på flexibilitet har medfort att obalanserna på
arbetsmarknaden i allt högre grad
permanentats under senare år. Den
strukturella arbetslösheten har ökat
mycket dramatiskt och ligger enligt
OECD:s skattningar idag på 6,5-7
procent. slutsatsen av denna analys är
att dagens höga arbetslöshet inte kan
nedbringas utan en mer omfattande
strukturell reformering av den svenska arbetsmarknaden.
matiskt under senare år har reformeringen av arbetsmarknaden gått
mycket trögt. Någon samling kring
en långsiktig politik får att reforn1era
den svenska arbetsmarknaden har inte kommit till stånd och den nuvarande regeringen har valt en väg där
man i viktiga delar fårsöker lösa dagens och morgondagens problem
med åtgärder som hör gårdagen till.
Visioner om vad morgondagens arbetsmarknad kräver saknas. De strukturella fårändringar i rätt riktning
som trots allt – om än under stora
våndor – genomfårdes i samband
med den akuta krisen i ekonomin
under fårsta hälften av 1990-talet,
har också i många fall rivits upp och
antalet återställare har blivit allt fler i
takt med att statsbudgeten förbättrats.
Det är mot denna bakgrund inte
fårvånande att OECD framfår stark
kritik mot bristen på strukturella åtgärder får att fårbättra den svenska
Samtidigt som behovet av flexibili- arbetsmarknadens funktionssätt. Man
tet och snabbare anpassningsmeka- pekar bland annat på att regeringen
nismer på arbetsmarknaden ökat dra- gjort får lite får att skapa starkare inSVENSK TIDSKIUFT
11
o
m
z
V>
V>
~
>
?
”‘z
>
CJ
o
n
J:
r
CJ
z
z
C’l
citament till ökade investeringar 1
högre utbildning och att den starka
lönefoljsamheten mellan olika grupper på arbetsmarknaden är ett avgö-
rande runder for bättre balans på arbetsmarknaden. Den stela och sammanpressade lönestrukturen och den
närmast totala bristen på anpassning
av löner till produktivitet eller arbetsmarknadsläge i olika branscher eller
regioner forsvårar den långsiktiga
överforingav arbetskraft mellan olika
sektorer eller regioner som är en
nödvändig forutsättning for en långsiktigt lägre arbetslöshet.
OECD framfor också kritik mot
de återställare som genomforts på flera områden, bland annat att regeringen åter höjt ersättningsnivån och
backat från forslaget om en bortre
parentes i arbetslöshetsforsäkringen.
Man efterlyser också åtgärder for att
skapa en mer dynamisk foretagarmiljö. Det höga skattetrycket och regelsystemet for de mindre foretagen
nämns som avgörande problem i detta sarrm1anhang.
Det är lätt att i allt väsentligt instärruna i den analys av problemen på
den svenska arbetsmarknaden som
OECD m fl gjort. SAF har i olika
sammanhang också fort fram forslag
till åtgärder for fler jobb och en bättre fungerande arbetsmarknad som
ligger i linje med OECD:s rekommendationer, bland annat i NäringsLivets recept för fler jobb som SAF tillsammans med Industriforbundet presenterade forra hösten.
En vision om hur den framtida arbetsmarknaden kommer att se ut är
12
nödvändig och måste vara vägledande for en mer genomgripande reformering av arbetsmarknaden. Vi är
övertygade om att morgondagens arbetsmarknad kanuner att präglas av
större konkurrens, ökad rörlighet
över gränserna samt mindre hierarkiska och friare arbetsfonner. Det
traditionella långsiktiga och standardiserade anställningsforhållandet
konm1er som en foljd härav successivt att minska i betydelse.
Vi är också övertygade om att en
ökad flexibilitet på sikt är den bästa
forutsättningen for att alla skall ra del
av framtida välståndsökningar. Den
största orättvisan i dagens samhälle är
att inte alla bereds möjligheter att
konuna in på arbetsmarknaden, utan
tvingas in i ett nedbrytande bidragsberoende.
Sammanhängande
reformprogram
En viktig utgångspunkt vid en modernisering av arbetsmarknaden bör
vara att vidta samtidiga åtgärder på
flera områden. Erfarenheterna visar
att de positiva effekterna av enstaka
riktiga åtgärder riskerar att bli mycket begränsade om de inte genomfors
som en del av ett mer omfattande reformprogram.
Riktlinjerna for hur ett reformprogram bör se ut kan i punktform sammanfattas så här;
– Lönebildningen måste decentraliseras ytterligare. Löneökningarna
har gradvis anpassats till omvärlden
och till den lägre inflationstakten,
men årets avtal visar att vi ändå inte
SVENSK TIDSKRIFT
lyckats ra ner löneökningstakten till
vad som gäller i omvärlden. I de flesta av våra konkurrentländer har således en svag arbetsmarknad och en rekordlåg inflation pressat ner löneökningarna mer än i Sverige. Den otillräckliga anpassningen här hemma
kommer oundvikligen att påverka
sysselsättningen negativt, inte minst i
branscher som redan idag har betydande strukturella problem.
Stark följsamhet ett problem
Det kanske största problemet på den
svenska arbetsmarknaden idag är den
fortsatt mycket starka foljsamheten i
löneutvecklingen mellan olika individer, yrkesgrupper och regioner.
Den framtida löneutvecklingen måste i ökad utsträckning spegla individuell kompetens samt lönsamhet och
arbetsmarknadsläge i olika foretag,
branscher och regioner. Detta kräver
en fortsatt decentralisering av lönebildningen till foretags- och individnivå. Lönebildningen måste generellt
harmoniera bättre med en arbetsmarknad som blivit alltmer individuell och också i ökad utsträckning internationell.
– Skatterna måste sänkas. Inte
minst viktigt är att sänka skatten i de
lägre inkomstskikten. Detta är nödvändigt for att skapa forutsättningar
som gör det möjligt att leva på de lö-
ner som foretagen kan erbjuda for de
lägst betalda och samtidigt ge personer utanfor arbetsmarknaden tillräckligt starka incitament att ta de arbeten
som erbjuds och komma ur bidragsberoendets destruktiva grepp.
,
o
m
z
V>
>
?
”‘m
V>
3::
>
?
;>;
z
>
o
o
n
I
r
m
”‘
r
o
z
z
()
Värnskatten måste också avskaffas
for att minska problemet att behålla
kvalificerad arbetskraft på en i snabbt
växande omfattning internationaliserad arbetsmarknad for de välutbildade. Kostnaden for det svenska samhället kan på sikt bli mycket stor om
vi inte snabbt inser betydelsen av att
kunna erbjuda konkurrenskraftiga
villkor for de högutbildade. Ett växande antal foretag, främst inom högteknologibranscher, säger också idag
att de rar allt större problem att behålla kvalificerad arbetskraft, framfor
allt inom forskning och utveckling.
Mer av egenavgifter
-En ändrad finansiering av arbetslöshetsforsäkringen är nödvändig som
en del i en politik där kostnaderna for
arbetslösheten tydliggörs samtidigt
som man skapar incitament att hålla
nere arbetslösheten hos de individer
och organisationer som har möjlighet
att direkt påverka arbetslösheten.
Detta innebär att forsäkringen i ökad
utsträckning måste finansieras genom
egenavgifter, som kopplas till arbetslöshetens utveckling i olika branscher
eller regioner.
– Arbetsrätten måste reformeras
och ge utrymme for större flexibilitet
och starkare incitament. Långtgående
regleringar av anställningsvillkoren
hämmar sysselsättningen. Lagstiftningen blir i forsta hand ett skydd for
de starka grupper som etablerat sig på
arbetsmarknaden och riskerar att forsvåra for de svaga grupperna, t ex
ungdomar och invandrare, att ra in
en fot på arbetsmarknaden. Inte
minst de restriktiva reglerna for tidsbegränsade anställningar slår hårt mot
dessa grupper
Med tanke på att dagens arbetsrättsliga regelverk fortfarande i viktiga delar är anpassat till de större foretagen bör särregler for de mindre foretagen övervägas. Regelverket for
småforetagen bör framfor allt göras
betydligt enklare än vad som idag är
fallet. Olika undersökningar hos foretagare visar att dagens krångliga
och oöverskådliga regelsystem har en
starkt negativ effekt på småfåretagandet och de åtgärder som hittills foreslagits på detta område är otillräckliga.
Anställningsformer och övriga
villkor måste utfornus med hänsyn
till fåretagens och individernas större
behov av flexibilitet. Individuellt anpassade arbetstidslösningar är en forutsättning for att foretagen skall kunna utnyttja kapaciteten bättre och
därigenom värna konkurrenskraft
och sysselsättning. Erfarenheterna visar också att foretagens krav på större
flexibilitet ofta går mycket bra att
forena med individernas önskemål
(flexibel arbetstid, ökad självständighet etc.).
– Konfliktreglerna på arbetsmarknaden måste ändras. Det måste t ex
finnas en rimlig proportion mellan en
stridsåtgärd och vad man vill uppnå
med den respektive vilka konsekvenser den kan orsaka. Sympatiåtgärder
SVE NS K TID SKRIFT
bör också forbjudas.
Erfarenheterna från länder som genomfart mer betydande forändringar
på arbetsmarknaden har genomgående varit positiva och efterhand givit
resultat i form av högre tillväxt och
sysselsättning (Storbritannien, Nederländerna och Irland är några exempel).
Trots dessa erfarenheter och den
långtgående samstänmugheten kring
vad som krävs av strukturella forändringar på den svenska arbetsmarknaden har väldigt lite av reformarbete
skett. En viktig forklaring är fackets
starka koppling till socialdemokratin i
Sverige. Fackets maktposition gör
det omöjligt for en s-regering att genomfåra en långtgående refom1ering
av arbetsmarknaden mot fackets vilja.
De senaste årens utveckling visar
också att åtgärder som påverkar arbetsmarknadens funktionssätt alltid
blir mycket marginella, då ökad flexibilitet blir ett hot mot fackets makt.
Nostalgiska krafter
De konserverande och nostalgiska
krafterna är således mycket starka och
det är idag svårt att se hur vi skall ra
en politisk majoritet for ett refom1-
program som löser Sveriges mer
långsiktiga tillväxt- och sysselsättningsproblem. En bestående hög arbetslöshet borde vara tillräckligt for
att utlösa ett nytänkande, men risken
är att det behövs ännu en kris for att
nödvändig handlingskraft skall mobiliseras.
13
.,
>
?
”‘m
s:
>
?
Ä
z
>
o
o
(l
J:
r
o
z
m
”‘
r
o
z
z
Cl

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner