Print Friendly

Insänt

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Preussen mer än flöjtspel
CARL JOHAN LJUNGBERGS krönika om Preussen i senaste numret av Svensk Tidskrift
missar faktiskt nästan helt kärnfrågorna i
detta lands historiska roll. Det kan beror på
att han försöker greppa ett alldeles för
omfattande ämne på alltför få rader. Men i
grunden beror problemet på att författaren
undviker frågan om varför Preussen och
dess specifika mix av kännetecken (kvardröjande militarism, autokrati, officersvälde
och junkerklass) påverkade Europas utveckling under närmare 80 avgörande år, från
1870 till 1945. Med andra ord, den fråga
som praktiskt taget alla andra forskare i
ämnet funnit intressant. Det är märkligt och
förvånande.
Det är förvisso mycket snack om tiden
före 1870, men det blir märkligt när man
inte försöker placera in Preussens roll i tillblivelsen och framförallt utvecklingen av det
andra kejsardömet. Istället laborerar Ljungberg bara med tiden före denna period, med
1700-talet, med diverse monarkers förtjänster och drag och drar således vittgående
slutsatser utifrån en ganska medioker bild
av de preussiska idealens betydelse för det
moderna Europas historia.
Författaren har också avstått från att
sondera det preussiska arvets betydelse för
tiden efter 1945. Tysklands två halvor intog
trots allt helt motsatta positioner i frågan:
BRD förkastade helt Preussen medan DDR
fördömde samtidigt som man ogenerat
anammade stora delar av konceptet, ned
till den berömda paradmarschen. Detta
ägnas inte heller något utrymme. Trist kan
tyckas, eftersom det är återföreningen som
i sig möjliggjort ett 300-års jubileum som
för lO år sedan varit helt otänkbart.
Mindre tonvikt på flöjtspel i Sans-Souci
och mer på stöveltramp på Unter den Linden
hade således inte skadat.
Tobias Billström är politisk redaktör på
Nordvästra Skånes Tidningar.
Man kan inte alltid söka svaret på allting.
Jag ville med mitt inlägg apropå det preussiska 300-årsminnet något enklare, nämligen påminna om att en i dag vanlig syn på
det tidiga Preussen och vad detta stod för i
flera hänseenden kan ifrågasättas. Den
tyska regimen 1933-45 hade enligt min
bedömning väsentligen andra inspirationskällor.
Carl Johan Ljungberg
Il
\lsLOOt DRDflR Mlihl ~l~ Ll~ 0\J~R
\JHb bthl bH~ f.SDSS~ ~lN~HDLM SKR
BU hlH~ Hfl}l.) 13L1R ~lOQ.
Staffan Stollar 1970
IIISvensk Tidskrift 12001, nr 31
Diktatur -75
”En kär och högt aktad vän”.
OlofPalme om Castro vid besök
på Kuba 1975
Diktatur -83
”Såväl Sovjetunionen som länderna i Östeuropa har genomfört
en snabb industrialisering och har
en hög bruttonationalprodukt.
Det finns åtskilligt att invända
mot systemet i dessa länder, men
de bevisar ovedersägligen att kapitalismen inte har monopol på att
skapa materiellt välstånd.”
Ingvar Carlsson i ”Vad är socialdemokrati?” (1983)
Diktatur -84
De värsta, otäckaste diktaturerna i
dagens värld är kapitalistiska.
OlofPalme, Hänt i Veckan 1984-
03-05
Diktatur -86
Han är en av de största i nutidshistorien. Någon har sagt att han
är för stor för sin ö. Castro ser allt
i ett mycket långt perspektiv, han
är encyklopedist och har närmast
en renässansfurstes drag.”
Pierre Schori i SDS 1986-07-20
Diktatur -96
”För mig är det oerhört slående
vad politisk stabilitet betyder för
ekonomisk utveckling när man ser
det kinesiska exemplet.”
Göran Persson tal i Peking 1996-
10-04
Diktatur -01
En livlig, påläst och öppen man.
Göran Persson om Kim Jong Il i
Aftonbladet 2001-05-03

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner