Print Friendly

Insänt

Av Redaktionen | 31 december 1999


1999


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

eastroiter sprider
myter i Europa
D
EN 22 SEPTEMBER avslutades i London ett
europeiskt möte för
”solidariteten med
Kuba”. Castroiterna
från 90-talet samlades och planerade
sina internationella strategier, på
samma sätt som maoisterna på 60-
och 70-talen. Konferensen pågick i
tre dagar. 150 delegater for dit för att
få instruktioner och indoktrineras
från Havanna. De kom från 23 länder och tillhörde 44 Castrotrogna
organisationer som harmlöst kallas
”vänskapsförbund”.
SYFT ET MED DETTA MÖTE är att
inför omvärlden ge sken av att
det existerar ett växande stöd för den
diktatur som säger sig representera
Kuba. Ett annat syfte är att utpeka
Förenta Staternas handelsembargo
som den främsta orsaken för kubanernas lidande. För att kamouflera
det som i själva verket var en politisk propaganda kryddade man konferensen med några ”humanistiska”
inslag genom att prata om insamlingen av mediciner, mat, skolböcker, etc. Man sade dock inte ett enda
ord om det på Kuba rådande socioekonomiska och politiska systemets
ineffektivitet, vilken inte tillåter folket att få de mediciner, matvaror och
läroböcker det behöver.
D
EN INTERNATJONELLA konferensen betraktades av den officiella kubanska delegationen som ett
av de viktigaste evenemang som hittills ägt rum i Europa. Bland de som
dirigerade aktiviteten fanns Sergio
Corrieri, ordförande i Institut för
vänskap mellan folken, en institution i vars uppgifter ingår att bevaka
och samordna Castros megafoner i
världen.
Corrieri, yrkesmässigt en skådespelare, är den lämpligaste personen
för att visa den internationella
castroismen ska spela, med största
möjliga trovärdighet, rollen som
”solidariska med Kubas folk”. Med
tanken på att kommunistregimen
praktiskt taget har förvandlat de
kubanska diplomaterna till partikommissarier i stället för representanter för den kubanska nationen
saknades inte Rodney L6pez, Kubas
ambassadör i London, i detta ideologiska evenemang.
ILONDONMÖTET DELTOG de främsta
ledarna i nätverket av ”vänskapsgrupper med Fidel Castro”, som
består av det kalla krigets nostalgiker från Storbritannien, Spanien,
Portugal, de nordiska länderna, Belgien, Italien, Frankrike, Tyskland,
Grekland, Luxemburg, Schweiz,
Cypern, Malta och Holland. I deras
verksamhet ingår att i sina respektive hemländer censurera och bekämpa den på Kuba existerande demokratiska rörelsen. Corrieri uppskattade att konferensen visade upp den
växande organisatoriska kapaciteten
och mobiliseringsviljan hos ”de
europeiska amigos”. Under evenemanget godkände man ett antal
dokument om framtida aktioner.
Man kom också överens om att nästa
möte skulle äga rum i Grekland år
2001.
D
ETTA STORMÖTE VISADE dock
en annan sak. De som kämpar
för kubanernas mänskliga rättigheter
har två motståndare att besegra:
Castroregimens interna repressiva
krafter och de sekter av utländska
medlöpare som organiserar sig kring
”ambassadörer” från Havanna.
Idag mer än någonsin behöver
Kubas demokratiska rörelse solidaritet och stöd från världens demokrater. Vi hoppas att Sveriges demokrater i detta avseende förblir en
förebild.
Carlos M. Estejania Aulet
Alexis Gainza Solenzal
Exilkubaner. Chefredaktör respektive
samordnare för tidskriften Cuba
Nuestra.
Svensk Tidskrift välkomnar kommentarer, kritik och synpunkter från läsarna.
Vi förbehåller oss dock rätten att korta insända texter av utrymmesskäl.
Sänd ditt bidrag per e-post till fredrik.erixon@svensktidskrift.se
JSvensk Tidskrift 11999, nr sJ EJ

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner