Insänt
1999
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
En svensk tredje väg
välfärdspolitiken inom torypolitikens ekonomiska ram och är därigenom en modifiering vänsterut på
högerpolitikens
intressen. Den politiken kan knappast föras utan hårda politiska strider
och därför krävs – åtminstone från
oppositionspartiD
EN ”TREDJE VÄGEN” i Storbritannien och USA, som förtjänstfullt analyseras av Svend Dahl i
förra numret av Svensk Tidskrift,
förefaller bestå av två företeelser.
Den ena är insikten om att de nya
villkor som en alltmer globaliserad
marknadsekonomi, modern teknik
och postmodern mentalitet ställer
bör förenas med ett äkta socialt
engagemang. Den andra är marknadsföringen av denna politik som
en syntes mellan höger- och
vänsterideer, ett fredsfördrag mellan
marknad och stat.
grundval.
En svensk
”tredje väg”
skulle kunna
handla om att
förbättra företagsklimatet och
skapa större ut- ”Skattetrycket är
erna – en annan
retorik än Blairs.
fortfarande
Västeuropas högsta.”
Risken med en
import av Blairs
ideer är att de i
första hand kommer att bestå av just
Blairs framgång i Storbritannien
måste förstås mot bakgrund av landets nutidshistoria. Med det ekonomiska sönderfallet under det
vänsterdominerade sjuttiotalet, och
de sociala konsekvenserna av toryregeringarna är en syntes naturlig.
Både höger och vänster i sin traditionella form är komprometterade i
stora väljargruppers ögon. Blairs
politik syftar till att återupprätta
rymme för valfrihet med en bibehållen hög ambitionsnivå inom
socialpolitiken. Men Sverige har inte
haft någon Thatcher och skattetrycket är fortfarande Västeuropas
högsta. Udden måste i första hand
måste riktas mot den traditionella,
fortfarande populära, socialdemokratiska politiken – välfärds- och
skattesystem, reglerna på arbetsmarknaden och fackföreningarnas
ställning. Ett sådant systemskifte åt
höger skulle utmana stora väljargrupper och mäktiga organiserade
retoriken. Göran
Persson har redan visat prov på
detta. Den substanslösa valrörelsen
1998 om ”vård, skola, omsorg” tyder
på att de borgerliga partierna inspirerats på ett liknande sätt. Med en
”mjuk” kristdemokrati som ledare
för oppositionen i valet 2002 är risken stor att den svenska tredje vägen
blir ett fredsfördrag på den traditionella socialdemokratins villkor.
Gustav Andersson
vice förbundsordförande (1994-96)
i Centerns Högskoleförbund.
Upp till bevis
D
ET ÄR EN LJUS BILD som Svend
Dahl tecknar av Tony Blair och
hans tredje väg i förra numret av
Svensk Tidskrift.
strukturella problem som tidigare
fanns i den brittiska ekonomin ”liberaliserades” bort av Thatcher och
Major.
Det finns det
anledning att göra
och det ligger i
linje med hur
britterna själva
ser på sin ”nya”
socialdemokrati.
”För Blair och tredje
Men det är samtidigt en mycket
viktig anledning
till att den tredje
vägen blivit en
uppskattad politik. Väljare känvägen blir framtiden
sannolikt tuffare.”
Under Blairs
tid har ekonomin gått bra: sysselsättningen har ökat och bidragsberoendet minskat. Det är givetvis inte
Blairs förtjänst utan beror i betydande utsträckning på en internationell högkonjunktur och att de
ner att det går bra
och ser inget alternativ i en allt mer
deformerad höger. Det liknar i
mycket situation i andra europeiska
länder under åttiotalet där det då
sades finnas en tredje väg. Det talades mycket om vad den var, men
anledningen till att den blev populär för ett tag var just att ekonomin
då gick bra.
Än så länge är det ekonomiska
uppsvinget det enda riktigt konkreta uttrycket för den tredje vägen.
Blairs regering har inte genomfört
de genomgripande förändringar i
välfärdspolitiken som det talas om
och diskussionen om tredje vägen är
”so far” begränsad till en intellektuell elit.
För Blair och tredje vägen blir
framtiden sannolikt tuffare. Det är
då det blir upp till bevis.
Sarah Bengtsdotter Welch
fd göteborgare, nu boende i Sussex.
j Svensk Tidskrift II999, nr 4111
välfärdspolitiken inom torypolitikens ekonomiska ram och är därigenom en modifiering vänsterut på
högerpolitikens
intressen. Den politiken kan knappast föras utan hårda politiska strider
och därför krävs – åtminstone från
oppositionspartiD
EN ”TREDJE VÄGEN” i Storbritannien och USA, som förtjänstfullt analyseras av Svend Dahl i
förra numret av Svensk Tidskrift,
förefaller bestå av två företeelser.
Den ena är insikten om att de nya
villkor som en alltmer globaliserad
marknadsekonomi, modern teknik
och postmodern mentalitet ställer
bör förenas med ett äkta socialt
engagemang. Den andra är marknadsföringen av denna politik som
en syntes mellan höger- och
vänsterideer, ett fredsfördrag mellan
marknad och stat.
grundval.
En svensk
”tredje väg”
skulle kunna
handla om att
förbättra företagsklimatet och
skapa större ut- ”Skattetrycket är
erna – en annan
retorik än Blairs.
fortfarande
Västeuropas högsta.”
Risken med en
import av Blairs
ideer är att de i
första hand kommer att bestå av just
Blairs framgång i Storbritannien
måste förstås mot bakgrund av landets nutidshistoria. Med det ekonomiska sönderfallet under det
vänsterdominerade sjuttiotalet, och
de sociala konsekvenserna av toryregeringarna är en syntes naturlig.
Både höger och vänster i sin traditionella form är komprometterade i
stora väljargruppers ögon. Blairs
politik syftar till att återupprätta
rymme för valfrihet med en bibehållen hög ambitionsnivå inom
socialpolitiken. Men Sverige har inte
haft någon Thatcher och skattetrycket är fortfarande Västeuropas
högsta. Udden måste i första hand
måste riktas mot den traditionella,
fortfarande populära, socialdemokratiska politiken – välfärds- och
skattesystem, reglerna på arbetsmarknaden och fackföreningarnas
ställning. Ett sådant systemskifte åt
höger skulle utmana stora väljargrupper och mäktiga organiserade
retoriken. Göran
Persson har redan visat prov på
detta. Den substanslösa valrörelsen
1998 om ”vård, skola, omsorg” tyder
på att de borgerliga partierna inspirerats på ett liknande sätt. Med en
”mjuk” kristdemokrati som ledare
för oppositionen i valet 2002 är risken stor att den svenska tredje vägen
blir ett fredsfördrag på den traditionella socialdemokratins villkor.
Gustav Andersson
vice förbundsordförande (1994-96)
i Centerns Högskoleförbund.
Upp till bevis
D
ET ÄR EN LJUS BILD som Svend
Dahl tecknar av Tony Blair och
hans tredje väg i förra numret av
Svensk Tidskrift.
strukturella problem som tidigare
fanns i den brittiska ekonomin ”liberaliserades” bort av Thatcher och
Major.
Det finns det
anledning att göra
och det ligger i
linje med hur
britterna själva
ser på sin ”nya”
socialdemokrati.
”För Blair och tredje
Men det är samtidigt en mycket
viktig anledning
till att den tredje
vägen blivit en
uppskattad politik. Väljare känvägen blir framtiden
sannolikt tuffare.”
Under Blairs
tid har ekonomin gått bra: sysselsättningen har ökat och bidragsberoendet minskat. Det är givetvis inte
Blairs förtjänst utan beror i betydande utsträckning på en internationell högkonjunktur och att de
ner att det går bra
och ser inget alternativ i en allt mer
deformerad höger. Det liknar i
mycket situation i andra europeiska
länder under åttiotalet där det då
sades finnas en tredje väg. Det talades mycket om vad den var, men
anledningen till att den blev populär för ett tag var just att ekonomin
då gick bra.
Än så länge är det ekonomiska
uppsvinget det enda riktigt konkreta uttrycket för den tredje vägen.
Blairs regering har inte genomfört
de genomgripande förändringar i
välfärdspolitiken som det talas om
och diskussionen om tredje vägen är
”so far” begränsad till en intellektuell elit.
För Blair och tredje vägen blir
framtiden sannolikt tuffare. Det är
då det blir upp till bevis.
Sarah Bengtsdotter Welch
fd göteborgare, nu boende i Sussex.
j Svensk Tidskrift II999, nr 4111