Print Friendly

Ingemar Dörfer; Den mogna stormaktens nya säkerhetsdoktrin

Av Redaktionen | 31 december 2003


2003


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

:,0::::
……
l- >-<
-‘
o
c…
V)
1-
L.U
:c
c::
L.U
:,0::::
:<(
V)
Den mogna stormaktens
nya säkerhetsdoktrin
l av Ingemar Dörter
Den omstridda nya amerikanska försvarsdoktrinen är inte ett nytt
revolutionerande grepp från neokonservativa i Bushadministrationen utan
något som vuxit fram under det senaste decenniet. Och pre-emptionstrategin
är inte en så dominerande del av doktrinen som debatten kan ge intryck av.
OBERT KAGANS OF PARADISE and Power
analyserar bäst varför Amerika och
Europa nu glider isär. Genom att vinna
det kalla kriget skapade Amerika ett postmodernt Europa utan fiender. I denna
fredszon gäller handel, integration, internationell rätt, vänskapliga förbindelser.
Den blivande supermakten EU har en enorm ekonomisk styrka och stora resurser på alla civila områden.
Militärt har Storbritannien och Frankrike betydande
styrkor som kan projiceras runt Europas gränser men
tegi är den mest omvälvande sedan George Kennan år
1947 med sin ”X”-artikel i Foreign Affairs uppfann containmentpolitiken, dvs att hålla tillbaka, hindra som
huvudstrategin mot Sovjetunionen.
Strategin skulle egentligen ha presenterats i juni 2001,
men igångsättningsfasen tog längre tid och sedan kom
den 11 september. Grundläggande för den nya Bushadministrationen är att man till skillnad från Clintonadministrationen inte ser utrikespolitik som social work
utan som ett stormaktsspel där gamla maktattribut räknas. Till detta kommer också en stark betoning på libeingenting som ens kommer i närheten av den amerikanska krigsmakten. Amerikas Förenta Stater
som verkar globalt har därför
andra värderingar när det gäller
konflikter och krig. Till skillnad
från Europa agerar man i Asien
”Amerika försöker behålla
rala värden som demokrati och frihet. Man var besluten att återknyta
till de gamla vännerna i NATO,
Japan och Korea och visade återigen skepsis mot Rysslands och
Kinas ambitioner. Försvarsminister
RumsfeJds ambitioner att reformera
en unipolär värld utan
någon rival.”
med dess kärnvapenmakter och terrorister, dess inbördeskrig och andra konflikter. Medan Europa blivit ett
paradis där Lockes tanker härskar är resten av världen
fortfarande Hobbesiskt brutal och konfliktfylld.
INGA DOGMATIKER
Denna nya värld för Amerika lika mycket definierat av 11
september (World Trade Centers fall) som av 9 november
(Berlinmurens fall) har analyserats i en säkerhetspolitisk
strategi. Amerikanarna är inga dogmatiker. Det går således
inte att läsa doktrinen som en handbok för amerikanskt
agerande, ivart enskilt fall. Men som en referensram för det
nya tänkandet i Washington är den klar och skarp.
Den 17 september 2002 publicerades den nya amerikanska strategin. En sådan periodisk översikt beordrades
i Goldwater- Niebols Act år 1986. Också tidigare presidenter har presenterat sådana dokument men Bushs straoch transformera den amerikanska krigsmakten stupade
nästan på militärernas motstånd. Han räddades av den
stora makt och prestige som händelserna den 11 september gav honom och han kan nu på egen hand
utnämna de chefer som är kapabla att genomföra hans
intentioner.
Innovationerna i den nya strategin är många. Medan
Clinton förutsatte freden som något givet vill Bush i det
nya världsläget försvara, behålla och promovera fred.
Traditionella liberala medel som frihandel, fria marknader och betydande u-hjälp spelar en viktig roll i dessa
strävanden. Men tyngdpunkten ligger på att möta det
nya hotet. Efter det kalla kriget är det största hotet mot
Amerika kombinationen av terrorism och massförstö-
relsevapen-att terrorister och tyranniska regimer som
stöder terrorism kan använda sådana vapen mot Amerika, dess vänner och allierade.
IJ jSvensk Tidskrift lzoo3,nr 61
PRE-EMPTION Planning Guidance dokument, utformat i Richard CheKontrasten mot det kalla kriget är stor. Sovjetunionen neys försvarsdepartement men tillbakadraget av Pentahade massförstörelsevapen men såg kärnvapen som en gon när det hade läckts. Författare var bl.a. Paul Wolfosista utväg. Terroristerna ser dessa vapen som ett tillfälle witz, Lewis Libby och Zalmay Khalilzad som alla fått
att så snart det går skada sina fiender. Sovjetunionen var prominenta poster i Bushadministrationen. Men också
ett klart definierat område med ledare som var mottagliga Clintonadministrationen var inne på liknande tankeför avskräckning. Detta gäller inte många terrorister. I gångar. Debatten om pre-emption började redan 1993
Sovjetunionens fall kunde kampen vara långvarig och när administrationen presenterade sin icke SpridningsMoskva var inte villigt att ta risker. Terrorister tar per defi- agenda för massförstörelsevapen. Oron för Saddam fick
nition stora risker och är redo agera så fort tillfälle bjuds. president Clinton att hålla ett tal i februari 1998 där han
Den nya doktrinen hävdar därför att förebyggande konstaterade att Förenta Staterna inte kan låta Saddam
slag mot fienden, pre-emption, är en möjlig strategi. Hussein skaffa sig kärnvapen, biologiska och kemiska
Man hävdar helt korrekt, att pre-emption i spe- vapen. Han talade om en ohelig allians mellan
cifika situationer, är förenlig med interna- terrorister och stater utanför lagen som
tionell rätt. Tolkningsfrågor uppstår i hyser dessa terrorister. Senare under
fall då målet är hela stater och kon- året genomförde han attacker med
texten är så stor att den blir oklar. kryssningsrobotar mot Afghanistan
Den amerikanska makten ses och Sudan för att komma åt alsom något självklart och den ska Qaida och bombanfall mot Irak
bibehållas så att ingen rival i eftersom Saddam vägrade samvärldspolitiken ska kunna arbeta med vapeninspektö-
utmana den. Samtidigt är Was- rerna. Clintonadministrationen
hington angeläget att samarbeta predikade pre-emption men
med andra makter i världen, praktiserade vedergällning.
främst vänner inom NATO, i Doktrinen har därför kommit att
Australien, Japan och Sydkorea. identifierats med BushadminiMen Ryssland och Kina betrak- strationen
tas inte längre som motståndare utan Huvudskälet är kombinationen av
som viktiga samarbetspartners. Tillsam- publiceringen av den nya säkerhetspolimans ska dessa makter oskadliggöra terroris- FOTO: Lars Firnmerstad tiska doktrinen i september 2002, FN inspekter, stater som skyddar terrorister och massförstörelse- tionerna av Irak och kriget i mars 2003. I debatten har
vapen i sina länder. I en osäker värld där avskräckning pre-emption fått en prominens som inte motsvarar dess
inte alltid fungerar måste man ibland använda sig av pre- roll i doktrinen. Avskräckning och containment finns
emption samtidigt som man skyddar sig genom olika kvar och pre-emption ska komplettera dessa strategier
försvarssystem, inte minst robotförsvar. bara i begränsade bestämda fall, nämligen när det gäller
Trots att strategin är ovanligt väl genomtänkt inne- terrorister med global räckvidd och under vissa omstänhåller den oundvikliga motsättningar. Det är svårt att digheter skurkstater med massförstörelsevapen. Skälet
uppmuntra fria och öppna samhällen samtidigt som man till att begreppet lanseras är att man inte anser att alla terska samarbeta med odemokratiska och slutna Ryssland, rorister kan avskräckas, att det finns situationer när kataKina, Pakistan, Uzbekistan, Egypten och Saudarabien. I strofal attack hotar och att den potentiella skadan kan
alla lägen räcker inte koalitioner av de villiga när allian- vara så stor att man inte kan förlita sig enbart på
ser är bättre. Doktrinen undviker till skillnad från Clin- avskräckning. Bushadministrationen anser också att folkton statsbyggande, ”social work” med Michael Mandel- rätten som tillåter pre-emption enbart mot en omedelbaums formulering. Ändå får man ägna sig åt statsbyg- bar fara för attack är för restriktiv och måste ändras. I
gande i Afghanistan. Också i Iraks fall har flera men långt Irakkriget hänvisar både Förenta Staterna och Storbriifrån alla i Bushadministrationen en vision att skapa en tannien till alla FN resolutioner inklusive nummer 1441,
demokrati efter kriget. Men att leta i doktrinen efter alla som Irak trotsat, snarare än pre-emption eller prevention
tankar och ideer som olika representanter för Bushad- som ett casus belli.
ministrationen står för, går inte. Den publicerade strategin är ingen kokbok. Mest intresse har visats doktrinens
tankar om pre-emption.
Tanken att använda preemptiv styrka för att förhindra kärnvapenspridning fanns redan i 1992 års Defense
SEXDAGARSKRIGET PREEMPTIVT
Preemptiva insatser har varit få under 1900-talet. Den
brittiska flottans attack mot den franska medelhavsflottan i juli 1940 var en sådan operation, också om den
Vl
):>:
A
m
;o
I
m
-i
Vl
”‘o
‘…….
-i
…….
A
lSvensk Tidskrift lzoo3, nr 61 IJ
::.:::
>–<
r- >-<
…J
o
0…
(/)
fw
I
0::
w
::.:::
:c:(
(/)
föregicks av ett dygns förhandlingar. Avsikten, som lyckades, var att förhindra Tyskland och Italien att ta över
de franska fartygen. Ur japansk synpunkt var Pearl Harbor i december 1941 ett preventivt anfall. Den amerikanska Stilla Havsflottan kunde rikta ett dödligt hot mot
Japan. Också om attacken delvis lyckades- de amerikanska hangarfartygen var till havs och berördes intevar operationen i det långa loppet naturligtvis ett strategiskt misslyckande. Israel som är militärt sårbart har
använt sig av pre-eruption två gånger. Det klassiska
exemplet är sexdagarskriget 1967 då man slog till först
mot sina arabiska grannar. Det andra exemplet är flygangreppet mot Iraks kärnreaktor 1981 för att hejda
utvecklingen av irakiska kärnvapen. I fråga om skurkstater med massförstörelsevapen är Amerika bara intresserat av Irak, Iran och Nordkorea.
och vänner. Skälen till våra aktioner kommer att vara
uppenbara, styrkan begränsad och orsaken berättigad”
säger doktrinen.
strategin befäster grunddrag i den nya amerikanska
säkerhetspolitiken som den beskrivs av professorn vid
Georgetown University, G. John Ikenberry. Under de
femtiofem åren efter andra världskrigets slut vilade säkerhetspolitiken på två historiska överenskommelser menar
han. Förenta Staterna skyddade Västeuropa och Ostasien och gav dem tillgång till Amerikas marknader, teknologi och varor mot att de var pålitliga partners som
gav Amerika sitt diplomatiska, ekonomiska och underhållsstöd. I den andra, liberala, överenskommelsen gjorde
sig Amerika tillgängligt för konsultationer, gemensamma
beslut och samtidigt kunde västvärlden leva fritt inom
Men Iran, som inte nämns i doktrinen, är mångdubbelt större och
starkare än Irak, har en befolkning
som i stor utsträckning stöder regeringen och har åtskilliga vänner
runt världen, på senaste år EU och
Japan. Nordkorea har förmodligen
redan kärnvapen och dessutom tiomiljonstaden Seoul som gisslan för
sina konventionella styrkor. År 1994
”Den amerikanska makten
det amerikanska världsomfattande
maktsystemet.
ses som något självklart och
den ska bibehållas så att
UNIPOLÄRVÄRLD
Politik har nu förändrats. Amerika
försöker behålla en unipolär värld
utan någon rival. I denna värld
utgör terrorister med massförstö-
relsevapen det största hotet som inte
kan avskräckas och som inte lämnar
någon marginal för felbedömningar.
ingen rival i världspolitiken
ska kunna utmana den.”
var hotet mot Seoul avgörande när Washington valde att
inte anfalla kärnvapenreaktorn i norr. Som stat är således Irak det mest tänkbara målet för preeruptivt eller
preventivt krig.
Pre-eruptionsstrategin har dessutom flera praktiska
problem. Man vet kanske inte var massförstörelsevapnen finns och terroristerna kan försvinna från platsen
som i Afganistan. Fienden kan slå till först om han tror
ett anfall är nära och i detta fall av ”use them or loose
them” för massförstörelsevapen kan man framkalla just
den situation man vill förhindra. Preeruptivt krig kan
leda till antagonism i stora delar av världen, som Irakkriget visar. Irak angreps just precis för att undvika den
situation som har uppstått med Nordkorea. Eftersom
man inte avväpnade Nordkorea i tid har landet nu kärnvapen och måste behandlas mycket försiktigare än Irak.
Problemet med detta är att andra potentiella skurkstater
drar slutsatsen att det gäller att så fort som möjligt skaffa
kärnvapen för att då ha en avskräckningsstyrka mot
Amerika. Ett preeruptivt krig kan således accelerera den
process man vill förhindra. En annan, fara är att andra
stater anammar den amerikanska doktrinen och använder den; exempelvis Ryssland mot Georgien eller Indien
mot Pakistan. Men Amerika avser inte att tillämpa preeruption urskillningslöst mot stater man ogillar. ”Avsikten med våra aktioner kommer alltid vara att eliminera
ett specifikt hot mot Förenta Staterna eller våra allierade
Försvar och anfall inklusive förebyggande slag blir därför
nödvändiga. Missilförsvaret som nu byggs ut i stor skala är
en viktig del av denna strategi. Eftersom innehavet av massförstörelsevapen hos farliga nationer är oacceptabelt förbehåller sig Amerika i vissa situationer rätten att bryta mot
internationella regler (staters suveränitet till exempel) för
att komma åt sådana faror. skepsisen mot regler gäller
också många rustningsavtal som på 1970-talet reglerade
förhållandet mellan USA och Sovjetunionen som jämnstarka motståndare. Eftersom Amerika nu är så vida överlägset Ryssland vägrar man kodifiera gamla överspelade
maktförhållanden och har sagt upp ABM avtalet som förhindrade ett amerikanskt missilförsvar. I en dynamisk värld
har strategisk stabilitet inget självändamål.
På alla områden, militärt, ekonomiskt, politiskt, kulturellt dominerar det amerikanska imperiet nu världen
mer än det brittiska någonsin gjorde på 1800-talet. Henry
Luce som i mitten av 1900-talet proklamerade the American Century fick rätt både i fråga om det århundradet
och om det innevarande. Det är viktigt att förstå att de
nya säkerhetspolitiska doktrinerna inte är huggskott upprunna i överhettade neokonservativa hjärnor utan kommer att dominera världspolitiken så långt vi över huvud
taget kan se in i framtiden.
Ingemar Dörfer (ingemar.dorfer@foi.se) är fil dr och torsk·
ningschef vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
IIISvensk Tidskrift l2003, nr 61

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

Läs mer

webshop_banner