Ingegerd Troedsson; Sophiasystern som blev politiker


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

INGEGERD TROEDSSON:
SOPHIASYSTERN SOM BLEV
POLITIKER
B
ertha Wellin var högerns
fårsta kvinnliga riksdagsledamot. Hon valdes in i
riksdagens andra kammare
vid valet 1921, det fårsta sedan beslutet
om kvinnlig rösträtt. Hon skulle fårbli
den enda högerkvinnan i riksdagen ända
fram tills hon lämnade denna 1936.
Vem var hon egentligen och hur var
hon? Varfår valdes hon in i riksdagen?
Var det som alibi får att också högern
(numera) var öppen får kvinnlig rösträtt
och valbarhet eller var det i kraft av sin
egen kompetens? Trots mitt eget långa
fårflutna i Moderata kvinnoförbundet
(som Bertha W. en gång var en av initiativtagarna till och länge vice ordfårande
for) var hon får mig märkvärdigt
anonym.
Pliktkänsla
Det var därfår med viss pliktkänsla jag
böljade läsa historikern Stina Nicklassons
nyutkomna bok Sophiasystern som blev
politiker, Bertha We/lin pionjär för moderat
politik. Denna pliktkänsla ersattes under
läsningens gång allt mer av en nyfikenhet
Sophiasystertl som blev politiker, Bert/w Weiliii piotyär
for moderat politik, av Stina Nicklasson, Carlssons
1995.
och en känsla av närvaro och spänning,
av en önskan att fa veta hur det gick i de
olika frågor hon engagerade sig i.
Bertha Wellin föddes 1870 på södra
Öland, där hennes far var kronofogde.
Från hennes forsta decennier finns inte
mycket personligt material bevarat men
Stina Nicklassons skickliga ”rekonstruktion” ger oss en god inblick i hur Bertha
och andra kvinnor långsamt flyttade fram
positionerna får sitt arbete att fårbättra de
sociala förhållandena i dåtidens Sverige.
Bertha Wellin hade utbildat sig till
sophiasyster. Det innebar vid denna tid
att arbeta utan någon som helst reglerad
arbetstid, utan rätt till inflytande på val av
arbetsområde eller ens arbetsort. Också
lönesystemet styrdes enväldigt från
”moderhusets” sida. Efter 15 år i praktisk
sjukvård bröt sig Bertha Wellin 1907 ur
moderorganisationen får att i stället som
redaktör for Svensk sjukskötersketidning
och ordfårande i Svensk sjuksköterskeförening arbeta får den etik och de ideal
som också Sophiahemn1et företrädde.
Att vara sjuksköterska var enligt Bertha
Wellin ett kall med utomordentligt höga
krav på personligheten, där de materiella
villkoren som arbetstider och löner alltid
måste underordnas helheten, patienternas
402 SVENSK TIDSKRIFT
bästa. Hon skulle stanna på båda dessa l talet om neutral politisk upplysning.”
poster ända fram till 1933. Kort efter invalet i riksdagen skulle
Samtidigt började hon allt mer delta i
det politiska arbetet. Redan 1912- flera
år före den kvinnliga rösträtten – valdes
hon in i Stockholms stadsfullmäktige av
högerns valorganisation Allmänna valmansförbundet (AVF). Detta trots att det l
vid denna tid inte ens var möjligt för
1
kvinnor att bli medlemmar i AVF! I
stället var hon med om att bilda ett fristå-
ende kvinnoförbund för de moderata
ideerna. Men hänsynen till AVF gjorde
att hon tillbakavisade tanken på att
kvinnlig politisk rösträtt skulle skrivas in i
programmet! Först 1913 upphörde
högerkvinnornas politiska utanförskap
genom byte av ett enda ord i AVF:s
stadgar: ”Medlem av förbundet är varje
välfrejdad till myndig ålder kommen
person..”. I stadsfullmäktige skulle hon
stanna kvar ända till 1927.
hon ändå (liksom många gånger senare)
göra gemensam front med de andra riksdagskvinnorna, då Elisabeth Tamm
(liberal), Agda Östlund och Nelly Ti.iring
(s) och i första kammaren Kerstin
Hesselgren (liberal). Regeringen hade
föreslagit en höjning av barnmorskornas
löner med 50 kr per år.
Ohållbara resonemang
Ett enhälligt statsutskott hemställde att
riksdagen med hänsyn till statsverkets
trängda läge skulle avslå förslaget. På
Kerstin Hesselgrens och Bertha W ellins
initiativ inträffade det sensationella att alla
de fem riksdagskvinnorna gav sig in i
debatten och påvisade en rad ohållbarheter statsutskottets resonemang.
Lönehöjningen blev också av. ”Den
mjuka kvinnohanden hade vid sin debut
i Sveriges riksdag förmått besegra det
Spirande kvinnorörelse starkaste av allt, ett enhälligt statsutskott’.,
Vid valet den 16 september 1921 blev skrev en senare publicist.
hon som nämnts högerns första kvinnliga
riksdagsledamot. Både före och efter
valet gick hon i närkamp med en ny spirande kvinnorörelse, där den liberala rösträttskämpen Ann Margret Holmgren l
förespråkade ett stort och neutralt kvinnoförbund, där kvinnor från olika partier
kunde arbeta för speciella kvinnofrågor.
Bertha W ellin hävdade indignerat att det
aldrig hänt bland männen att de politiska
partierna gemensamt anordnat konfessionslös politisk upplysningsverksamhet.
”Låt oss därför mötas såsom höger- och
vänsteranhängare och låt oss strida en var
för sin uppfattning, men låt oss slippa
Roande och tänkvärda är också referaten
från en rad andra debatter som Bertha
Wellin gav sig in i. Ta t ex debatten 1923
med anledning av en motion om rätt till
utskänkning av alkoholhaltiga drycker i
riksdagshusets restaurang. Bertha Wellin
hade reserverat sig mot utskottet som
yrkade avslag. – Det har är ingen nykSVENSK TIDSKRIFf 403
terhetsfråga utan en lämplighetsfråga,
ansåg hon och karakteriserade motståndet
som rent hyckleri. Fabian Månsson
utbröt förtörnad: – Detta är ett försök
att skymfa riksdagen och fördärva dess
anseende! Förslaget avslogs men med
knapp majoritet. (Liknande debatter har
som bekant förekommit ända in i våra
dagar!)
Alkoholpåverkat tillstånd
Ar 1933 hade en motionär begärt utredning om skärpt lagstiftning mot framfö-
rande av motorfordon i alkoholpåverkat
tillstånd. Utskottet föreslog att riksdagen
inte skulle vidta någon åtgärd. Men
Bertha Wellin hade en annan uppfattning: ”Men förr i världen, då dessa var
körkarlar och det gällde att sköta om en
häst, så kunde man trösta sig med att om
mannen var onykter så var hästen det
aldrig. Och det var ofta hästens klokhet
som gjorde att såväl körkarlar som de
personer han skjutsade, lyckligt kom
hem. När man nu har att räkna med
maskiner och så känsliga maskiner, i
stället för hästar, så kunna vi icke av
maskinerna fordra den klokhet och det
förutseende, som hästarna visade förr,
utan därför rar vi lov att ställa det kravet i
den vägen på människan.” Trots Bertha
Wellins folkliga oration gick kamrnaren
på utskottets negativa linje.
När det gäller frågan om kvinnornas
behörighet till statstjänst hade Bertha
W ellin inga dubier mot kvinnor på chefsbefattningar. Kravet på lika lön för lika
arbete vållade henne däremot bekymmer.
”Det måste på något sätt ordnas med
kompensation för familjeförsörjare .”
”Bertha Wellin förblev
ogift men tog vid flera
tillfällen upp den gällande sambeskattningen
som missgynnade äktenskap och gynnade ”illegitima” förbindelser.

Bertha Wellin förblev ogift men tog vid
flera tillfållen upp den gällande sambeskattningen som missgynnade äktenskap
och gynnade ”illegitima” förbindelser.
Hon lyckades också ra det första skandinaviska högerkvinnornötet i Stockholm
1929 att tillsätta en samarbetskomrnitte på
området. Högerkvinnan Ebon Andersson, också hon ensamstående, skulle långt
senare fortsätta arbetet på makars rättvisa
beskattning genom sitt förslag om den
s.k. tudelningsprincipen. Båda dessa
högerkvinnor var pionjärer på området.
Försvarifrågan
Redan före invalet i riksdagen var Bertha
W ellin starkt engagerad i försvarsfrå-
gorna. Vid den stora försvarsdebatten i
andra kamrnaren i maj 1925 inledde hon
med att i högtidliga, retoriska ordalag
som den enda försvarsvänliga kvinnan i
andra karnnuren ”inlägga en protest mot
det attentat mot landets självständighet
och frihet” som ett bifall till besparings- 404 SVENSK TIDSKRIFT
forslaget skulle innebära.
Wellin ogillade högeligen epitetet
kvinnosakskvinna, trots att hon under
många år var starkt engagerad i bl.a.
högerns Centrala kvinnoråd, det som
senare skulle bli dagens Moderata kvinnoforbund. För henne var det viktiga att
i samarbete med männen vinna forståelse
for kvinnornas önskemål.
Stark lojalitetskänsla
”Främst tänker och handlar jag som
svensk medborgare, därnäst som
högerman och forst i tredje rummet
känner jag mig som kvinnornas representant”, hävdade hon i en intervju 1929 i
Medborgaren. Så var det nog. Trots en
stark lojalitetskänsla pläderade hon ibland
mot det egna partiet som i frågor om
bemanningen inom sinnessjukvården
eller inforandet av ett moderskapsstöd där
NILS ANDREN:
hon ägde djup sakkunskap.
Stina Nicklasson återger en festlig
ögonvittnesskildring av Bertha W ellin i
full aktion i andra kammaren, skriven av
en både respektfylld och road syster:
”Hon lägger numera säkert inte an på att
vara fortjusande kvinnlig.” Att motståndaren denna gång var partikamraten, vice
talmannen och greven Raoul Hamilton,
som hon ”tvärsäkert undervisade” visar
Bertha Wellins självständighet och fasta
tro på sin egen erfarenhet.
Färgstark kvinna
Boken slutar 1936 då Bertha Wellin
gav tillkänna att hon inte skulle kandidera
infor höstens val. Den ger en utomordentlig bild av en kunnig, engagerad och
färgstark kvinna samtidigt som den formedlar en både tänkvärd och spännande
bild av denna tids politiska liv.
INRIKES UTRIKESPOLITIK
– ANAKRONISM ELLER
VERKLIGHET?
V
ilken roll spelar utrikespolitiken i det inrikespolitiska
maktspelet och vilken roll
borde den ra spela? Båda
frågorna kan ställas, också den senare.
Utrikespolitiketl som slagfält, av Ulf Bjereld och
Marie Demker, 1995.
Blotta misstanken att rikets säkerhet kan
vara en insats i inrikespolitiken är en
uppenbar kränkning av den gamla doktrinen om enighet som ett styrkebälte i
säkerhetspolitiken. Kravet på nationell
enighet kan dock komma i konflikt med
partidoktriner, baserade på ideologiska
värderingar. Frestelsen att partitaktiskt
utnyttja också en utrikes fråga kan bli får
SVENSK TIDSKRIFT 405
….”””_………_ – – ..,….. ___