Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn
Print Friendly

Immaterialrättsskydd centralt för näringslivet

Av Patrick Krassén | 11 december 2015

aganderatt_topper

I takt med att samhällsekonomin präglas allt mer av automatisering, digitalisering och internationell konkurrens, blir den intellektuella basen för produktion allt mer betydelsefull. För ett konkurrenskraftigt näringsliv är därför ett robust och modernt skydd för immateriella rättigheter centralt, skriver Patrick Krassén.

Om tillverkning är billig, nästintill gratis på marginalen, blir den intellektuella basen för produktionen allt viktigare som produktionsfaktor. En stor andel av denna bas skyddas genom immateriella rättigheter – patent, varumärken, design, upphovsrätt och liknande. Dessa rättigheter – som bäst beskrivs som av rättsordningen uppställda, tidsavgränsade ensamrätter – har utvecklats under århundraden, och utgör ett legalt kitt i skärningspunkten mellan teknik, handel och innovation.

I likhet med fysisk äganderätt, är ett robust och pålitligt skydd för immaterialrätt en förutsättning för investeringar och företagande, i synnerhet i branscher med högt kunskapsinnehåll. Länder med starkt skydd för immaterialrätt har generellt sett högre tillväxt och är mer innovativa – vilket är logiskt, eftersom ett huvudsyfte med skydd för immaterialrätter är att ge incitament för investeringar i innovation.

Även på företagsnivå kan man se skillnader med avseende på immaterialrättsintensitet. En studie från EU-organet OHIM från juni i år visade att företag som äger immateriella tillgångar har fler anställda än företag som inte gör det, betalar i genomsnitt 20 procent högre löner än icke-immaterialrättsföretag och har i genomsnitt 29 procent högre intäkter per anställd.

Ett antal tecken tyder alltså på att immaterialrättsskydd är viktigt för företag och näringsliv, särskilt i en modern marknadsekonomi. Det går att bryta ner dess betydelse i olika faktorer och på olika sätt, men jag vill här lyfta fram tre centrala aspekter av immaterialrättsskyddet.

1) Förutsebarhet. Att skyddet för rättigheter är förutsebart för enskilda aktörer är den kanske mest grundläggande beståndsdelen i rättssäkerhet. I de flesta demokratier är förutsebarheten vad gäller rättstillämpningen god, men rättspraxis från domstolar kan förändras över tid, särskilt i takt med teknikutveckling. Regeringar och lagstiftare bör inte bidra till osäkerhet genom att urholka egendomsskyddet för immaterialrätter.

2) Internationell harmonisering. Som med skyddet för annan äganderätt, är det en fördel för företag om regler är någorlunda lika länder emellan. Mycket av immaterialrättsliga regleringar emanerar från den internationella arenan – EU, WTO, WIPO m.fl. – och enhetliga regler minskar företags transaktionskostnader vid internationell verksamhet. På särskilt patenträttens och varumärkesrättens områden pågår en tilltagande internationell harmonisering.

3) Upprätthållande. Tydligt immaterialrättsskydd i lag är viktigt, men lagarna måste också upprätthållas gentemot dem som begår intrång i rättigheterna. Varumärkesskydd är till exempel föga värt om det inte går att stoppa varumärkesförfalskning eller piratkopiering genom effektiva rättsmedel, som inte är betungande för rättighetsinnehavarna. Kompetens behöver finnas och kontinuerligt bibehållas i rättsväsendet.

I framtiden kommer troligen behovet av ett effektivt immaterialrättskydd som är anpassat till digital produktion att öka. Immaterialrätten behöver hänga med i, och vara en del av, marknadsekonomins utveckling.

Patrick Krassén är ansvarig för immaterialrättsfrågor på Svenskt Näringsliv.

Be Sociable, Share!
  • email
  • LinkedIn

Comments are closed.

ANNONSER:

Till bokus

Till Christofer Fjellners hemsida

Axess

Läs mer

webshop_banner

Rädslans liberalism