Print Friendly

Hörby blev Fairtrade City – du kan aldrig ana vad som hände sedan…

Av Maria Eriksson | 6 mars 2015

Förra veckan röstade en majoritet i Uppsala kommunfullmäktige för att Uppsala ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Det var den senaste, men knappast den sista svenska kommun som ansöker om detta.

mariafairtrade
Många vill synas i Fairtradesammanhang

Att vara Fairtrade City innebär att kommunen i sin egen verksamhet ska erbjuda Fairtrade-märkta produkter och ha en handlingsplan för hur den konsumtionen ska öka. Men det ställer också krav på det privata näringslivet i kommunen. I en kommun av Uppsalas storlek (100 000-500 000 invånare) ska det finnas 80 Fairtradeprodukter, fördelade på minst 8 butiker. Och minst 15 hotell, caféer och restauranger, samt minst 50 arbetsplatser, ska erbjuda Fairtradeprodukter. För att se till att detta uppfylls har varje Fairtrade City en kommunalt tillsatt styrgrupp. Den ska ”representera hela lokalsamhället”, men har ofta en påfallande korporativistisk prägel. Det kan till exempel vara någon från kommunen, Svenska kyrkan, näringslivet – gärna en butik som säljer Fairtrade och något fackförbund.

Varje år måste kommunen sätta upp nya mål och förnya sin ansökan om att vara Fairtrade City. Men det finns goda argument för att inte göra det – eller för att helt avstå från att bli Fairtrade City till att börja med.

8 argument för att inte ansöka om att bli Fairtrade City:

• Politiker borde inte lägga sig i vilka produkter det privata näringslivet säljer.

• Den som vill köpa Fairtrade kan göra det ändå. Enskilda konsumenter som vill köpa Fairtrade eller företag som vill sälja märkta produkter kan självklart göra det utan beslut från kommunfullmäktige.

• Fairtrade-certifieringen kostar pengar för producenterna vilket innebär att de allra fattigaste bönderna missgynnas.

• Prispåslaget på Fairtradekaffe gynnar svenska rosterier i större utsträckning än utländska kaffebönder.

• Fairtrade kallar sig själva för en oberoende märkning. Men det svenska aktiebolaget ägs av LO och Svenska Kyrkan. Magdalena Streijffert, som är generalsekreterare för föreningen Fairtrade, var socialdemokratisk riksdagsledamot fram till 2010.

• Det kostar pengar för kommunen. Fairtrade tar visserligen inte ut någon avgift från kommunerna, men certifieringen kostar pengar i form av tjänstemännens tid. I Knivsta kom kommunförvaltningen fram till att ”det krävs ett tillskott på mellan 180 000 och 590 000 kr per år för att täcka de administrativa kostnaderna för diplomering” och avrådde från en ansökan.

• Dessutom kostar det 15-20 kronor mer per kilo att servera Faitradekaffe än konventionellt kaffe på exempelvis kommunens äldreboenden, även här uppstår en merkostnad.

• Att bli Fairtrade City sätter inte kommunen på kartan, redan i dag finns det 66 svenska Fairtradekommuner.

Ja, vad hände i Hörby? I december 2014 utsågs kommunen till Sveriges 65:e diplomerade Fairtrade City. Tidningen Norra Skåne skriver: ”Utmärkelsen innebär att Hörby har hamnat i fint sällskap. Bland världens 1 500 diplomerade Fairtrade City-städer finns storstäder som San Francisco, London och Paris.”

Helt plötsligt var det San Francisco, London, Paris och Hörby.

Eller, om man så vill Munkfors, Härryda, Skurup och Hörby.

munkforsfairtrade

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism