Hellre Zlatan än Palme

Sverige har blivit ett bättre land. Vi som såg fram emot EU-inträdet hoppades på att Sverige skulle bli mer normalt och så blev det.

En av mina vänner som inte är i politikbranschen råkade sammanfatta det på ett bra sätt:

— Förr när man åkte utomlands sa alla ’Palme’ när man var från Sverige, nu säger de ’Zlatan’.

Vi befinner oss för tillfället i Italien och med utsikt över Medelhavet är plötsligt de internationella jämförelserna i gång. Någon annan upprörs över de söndagsstängda butikerna i Danmark. När ska människor som jobbar heltid hinna handla? Det var var ett år sedan som den danska lukkeloven, som reglerade öppettiderna, försvann. I Sverige fick vi fria butiksöppettider redan 1972.

En tredje kom in på att det är billigare att anlita folk till att göra olika saker nuförtiden.

Allt detta är förstås goda exempel på hur ett mer liberalt Sverige ser ut. Det som stör mig något i det hela är att detta är förändringar som nu applåderas i efterhand. Hade jag suttit där för tio år sedan och förespråkat lägre skatter hade helt säkert någon varit däremot.

Varenda skattesänkning är något som varit föremål för het politiskt debatt och stort politiskt motstånd. Som rutavdraget och den ”pigdebatt” som det föranledde.

Men i efterhand är det de reformerna som gjort det möjligt för helt vanliga inkomsttagare att ha städning någon timme i månaden och få mer tid över för fredagsmys.

Man kan ju undra vilka andra förslag som folk är innerligt emot idag, men som kommer att ses som positiva självklarheter imorgon?

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift.