Print Friendly

Helena Rivière; M som i människovärde

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HELENA RIVIERE:
M som i människovärde
Detjag begär av det politiska
systemet är att det utformar lagar och regler så att den enskilde stimuleras att bete sig långsiktigt ansvarsfullt, skriver Helena Riviere. Där är moderaterna
och jag helt överens.
Det är tilltron till människan
och hennes möjligheter att växa
som är grundtonen i hela programmet.
Helena Riviere är bokförläggare.
••
A
ntiigen ett politiskt program som
återupprättar människan! Skulle
Jag formulera kriterierna för en
politik som hade till uppgift att återge
människan hennes värdighet hade de nog
sett ut ungefär som i Allsidighetens samhälle.
De värden programmet vänder och vrider på är sådana som frihet, mänsklig
växt, initiativkraft, skönhet, medvetenhet,
ansvar, bildning, livsglädje, respekt för
det gemensamma, engagemang i det som
är genuint gemensamt.
Det skulle kunna vara den typ av tjusigheter som normalt aktiverar immunförsvaret hos den floskelkänslige. Men de får
inte den effekten i det här programmet.
Här är de infogade i en beskrivande analys som ger en sammanhangsförståelse
och och därmed kan jag förhålla mig till
dem, dialogera med dem, uppfatta konsekvensen i rörelseriktningen.
Det ska ändå sägas att jag länge förhöll
mig avvaktande. Vad ville man sälja och
vad kostade det? Vad var det för liv man
såg framför sig? Varifrån skulle de komma alla de initiativrika, iderika, driftiga,
moraliska, bildade, mogna medborgarna?
Var fanns det fula och simpla och primitiva i denna utopiska värld?
Jag förstod viljan att formulera en vision av framtiden som var förankrad i
samtiden. Jag förstod vikten av att gestalta
det politiska återtåget under ordnade former, att formulera överlämnandet av den
individuella friheten. Och jag förstod den
uttalade ambitionen att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en mera
autonom individ.
Och ändå var jag skeptisk, som Stefan
Sauk säger i Lorry.
Varför var det så viktigt att förutskicka
all denna öppenhet och allt detta förtroendefulla samarbete?
Gränser för den politiska makten
Det var först när jag kom till rättsstaten,
när jag hade avverkat en fjärdedel som
den politiska viljan liksom gick till aktion.
Först då fick jag en jämn ström av .bra i
kanten.
Den genomgående principen i programmet är tydliga gränser för den politiska makten. Frågan vad den offentliga
Dengenomgåendeprincipen ärtydliga gränser för den politiska makten.
makten ska användas till och vad den ska
hålla sig borta ifrån är grundtemat. Men
från och med rättsstaten riktas intresset
mot de konkreta spelreglerna. De kräver
ingen ny och bättre människa och det är
ändå på något vis betryggande att den
gamla kan behållas.
En privatsfär dit det offentliga inte har
tillträde. Bra!
Skydda den enskilde mot det offentliga, bra!
Grundlagsfäst rätt att stå utanför en organisation, bra.
Specialdomstolarna avskaffas och deras uppgifter förs över på det allmänna
domstolsväsendet, bra.
Lagprövning mot grundlagen, bra.
Myndighetemas styrelser tillsätts utifrån kompetens och oväld och inte korporativ representativitet, bra.
Myndighetsbeslut ska kunna överidagas i domstol, bra.
73
Färre myndigheter, färre riksdagsledamöter, glesare val, mera av personval, bra.
Ingen F o b osv.
Om det är så att tonen från och med
rättssäkerheten verkligen blir sakligare
och problembehandlingen mera målinriktad vet jag inte, rrien jag är med på ett
annat sätt, jag kan liksom följa hur initiativet lyfts över på mig och en sådan politik
bejakar jag.
Kanske är det så att de mänskliga rättigheternas frihet och oberoende gentemot den politiska makten är en ny landvinning trots att de har funnits så länge. Vi
kanske börjar närma oss myndighetsåldern.
Och jag känner mig upplivad av avregleringar av sådant som låser och förstelnar, styrkt av stimulanserna för det som
just nu är viktigare än allt annat, nämligen
arbete, moral och företagande, och jag är
helt införstådd med viljan att sänka skatterna. Sänkta skatter har ett värde i sig, sä-
ger programmet. Det har de. Hos oss i
Sverige, efter X tid av statlig expansion
har de det. Det jag begär av det politiska
systemet är att det utformar lagar och regler så att den enskilde stimuleras att bete
sig långsiktigt ansvarsfullt. Där är moderaterna och jag helt överens.
Personlighetens växt
Det här programmet är absolut unikt i ett
avseende. Det är skrivet på ren och Idar
svenska. Att det ändå är förhållandevis
krävande att läsa beror inte på språkliga
knöligheter. Det är krävande på ett bra
sätt, förtätat och starkt betydelsemättat
Det kräver sinnesnärvaro och det ger nå-
gonting tillbaka.
Ofta inleds avsnitten med en sentens
74
som verkligen tål att tänka på, en hel filosofi nästan typ: ”Kultur handlar om personlighetens växt”. Det är inget slafsigt på-
stående. Det låter inte som det brukar
låta, att kultur är någonting allmänt värdefullt. Det för in en förändringspotential,
ett subjekt som lever och utvecklas, det
uttrycker den tilltro till människan och
hennes möjligheter att växa som är grundtonen i hela programmet.
”Personlighetens växt”handlar närmare
om ”medborgarnas vilja att aktivt närma
sig estetikens, etikens, filosofins, vetenskapens och andlighetens frågor”.
Det börjar med viljan och vilja det är
att använda sin förmåga, att ta sig i bruk
på allvar. Viljan att närma sig öppnar bå-
de för misslyckanden och nya försök om
kulturen inte direkt och omedelbart skulle vilja lämna ifrån sig sina hemligheter.
Viljan att närma sig är den goda avsikten,
inte mycket mer än så, ett steg i taget.
Viljan att aktivt närma sig däremot är
att låta nyfikenheten och lusten besegra
motståndet. Man ger sig chansen. Man
prövar sig helt enkelt mot estetikens, etikens, filosofins, vetenskapens och andlighetens frågor.
Kultur är inte bara att gapa och svälja.
Men kultur går att aktivt närma sig med
varierande framgång om viljan finns. Man
kan se till att vara i närheten och försöka.
Om och om igen.
Det jag begär av det politiska systemet är att det utformar lagar och
regler så att den enskilde stimuleras
att bete sig långsiktigt ansvarsfullt.
Så uttrycker ·det moderata handlingsprogrammet sin tilltro till människan. Det
är att revaluera henne, att lyfta henne upp
ur någon sorts given bestämmelse och i
god mening ge henne fri. Bara så kan kriser övervinnas och i det avseendet skiljer
sig nog inte stater från folk.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism