Print Friendly

Harry Joëlsson; Svensk försvarsforskning

Av Redaktionen | 31 december 1974


1974


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HARRY JO~LSSON:
Svensk försvarsforskning
När 1973 års riksdag följde regeringens
förslag och beslöt att Försvarets Forskningsanstalt (FOA) skulle brytas upp och
delar av denna institution skulle utlakaliseras till olika orter, skedde detta inte i
försvarets och inte i forskningens intresse.
Beslutet hade annan bakgrund. För att
klargöra vad FOA egentligen gör har
Svensk Tidskrift bett redaktör Harry
Joelsson, anställd vid FOA, att berätta om
arbetet där. Det framgår, att det inte bara
är försvarsmakten som utnyttjar FOA.
Skyddet mot en angripares vapen sysselsätter ett stort antal forskare. Civil
tillämpning av försvarsforskningen är
vanlig, och författaren nämner i sammanhanget både brandskydd och hjälp åt
handikappade.
Förlåt att vi besvärar, men skulle vi kunna
få hjälp med att ta bilder av ytterligt små
partiklar? Det har blivit så att när man
inte vet hur man skall klara av en sak
vänder man sig till FOA … Telefonsamtalet, som för övrigt ledde till att företaget
fick bilderna, är inte ovanligt, tvärtom
kommer det ofta förfrågningar av de mest
skilda slag om både små och stora ting.
Man vill ha råd och anvisningar från
FOAs experter.
Som det officiella namnet Försvarets
Forskningsanstalt anger har FOA till ändamål att forska för försvarets räkning.
Men den stora kapacitet som under årens
lopp byggts upp för detta syfte har kunnat
tas i anspråk även för andra samhällsbehov. Vid olika tillfällen har expertis från
FOA tillkallats för att vara till hands i
besvärliga situationer. Man kan erinra om
fartyget som i höstas sjönk utanför små-
landskusten med en giftig last ombord, om
råndramat vid Norrmalmstorg, klorgasolyckorna i Stenungsund och Gävle, senapsgasskadorna vid Bornholm etc. Det
gör att FOA blivit känt långt utanför försvarets område. Men naturligtvis saknas
inte kritik. Fiskare i Vänern blev djupt
upprörda när FOA planerade att spränga
i den stora sjön. Och FOAs ”kallsinnighet” när det gäller rapporter om flygande
tefat förtretar de tefatstroende.
FOA kom till under andra världskrigets sista år, när man ännu hade krigets
verklighet inpå knutarna. Forskning för
försvarsändamål fanns dock långt tidigare,
men den bedrevs vid enheter som arbetade var och en på sitt håll. Ar 1945 fann
l
l
l
94
statsmakterna det nödvändigt att samla
all forskning av detta slag under en hatt
och de olika enheterna slogs samman. Sedan dess har allt fler forskningsgrenar
samlats under ”hatten” och några nya
tillkornmer nästa år. Men samtidigt har
statsmakterna i år – i bjärt kontrast till
uppfattningen 1945 – beslutat sprida ut
delar av FOA på olika håll i landet. Det
är ett beslut, om vars konsekvenser det inte
råder några delade meningar – bland de
verkligt sakkunniga.
Forskarna
Ännu så länge är forskningen vid FOA
samlad till stockholmsområdet. Ett stort
centrum med flera avdelningar ligger inne
i Stockholm. Vid Ursvik, norr om staden,
har en rad forskningsinstitutioner ett stort
område till sitt förfogande. Ett ännu större
med utrymme för fältförsök finns i Sorunda på Södertörn. Där ligger också en del
forskningsinstitutioner. Därtill kornmer
smärre försöksstationer runt Stockholm,
avsedda för speciella ändamål, bl a för
radio- och radarförsök. Utanför Uppsala
har FOA ett jonosfärobservatoriurn, där
man studerar vad som händer i jonosfärskikten. På senare år har tillkornmit ett
seismologiskt observatorium utanför Hagfors i Värmland. Där kornbineras seismisk
forskning med detektering av jordskalv
eller underjordiska kärnladdningsprov. I
det senare fallet tjänar observatoriet som
rapportör åt utrikesdepartementet och den
svenska delegationen vid nedrustningsförhandlingarna i Geneve.
Våren 1973 beslöt statsmakterna att
delar av FOA skulle ornlokaliseras. Nu arbetar drygt l 500 vid FOA. Men genom
omorganisationen stiger antalet på nytt tiU
över l 600 för att i en framtid – liksom
för försvaret i övrigt – reduceras med
cirka 10 procent.
Av dagens FOA-anställda är ungefär
fjärdedelen akademiker med examina från
universitet eller tekniska högskolor. Unge·
fär lika många har ingenjörsexamen av
olika slag. Åtskilliga forskare har under
årens lopp lämnat FOA för professurer
vid universitet och högskolor eller för toppbefattningar inom industrien eller på and·
ra håll. Dagens FOA räknar bland sina
led adjungerade professorer och ett rätt
stort antal docenter inom skilda veten·
skapliga discipliner.
Den vetenskapliga bredd som forskarna
vid FOA onekligen representerar motiveras inte enbart av att försvarsforskningen
inom sig rymmer problem av högst olika
slag, medicinska, fysikaliska, tekniska osv.
Den är värdefull eller oumbärlig också
därför att många forskningsobjekt, t ex
komplicerade vapensystem, för sin utform·
ning fordrar medverkan mer eller mindre
samtidigt av experter på olika områden.
Det är för övrigt ett av de mest tungt vä·
gande argumenten mot en omlokalisering
av delar av FOA. Den försvårar kontakten
de olika forskarna emellan.
Arbetsuppgifterna
Vad gör man då på FOA, vilka problem
sysselsätter dessa forskare? Att ge ett ut·
tömmande svar härpå är inte möjligt. Dels
är en hel del av naturliga skäl hemligt, och
(
i övrigt är ”forskningskatalogen” för lång
för att refereras i detalj. Men några huvudlinjer kan urskiljas. Hit hör t ex den
forskning som avser skydd mot ABC-stridsmedel.
När försvarsforskningen på 20-talet startade i blygsam skala gällde arbetet skydd
mot stridsgaser, som det hette på den tiden. Sådana gaser hade med förödande
verkan använts i första världskriget och
man kunda räkna med att utvecklingen
skulle gå vidare. Nya och betydligt farligare stridsmedel – nervgaserna – kom
också. Även om ingen vågade använda
dem i andra världskriget, kunde man inte
vara säker på vad som komma skulle.
FOA har följt utvecklingen hela tiden och
samtidigt arbetat fram skydd mot de
olika kemiska stridsmedel som kan tänkas
komma att tillgripas. Till dem hör också
de psykokemiska eller prestationsnedsättande ämnena. Det är substanser som rubbar
det normala psykiska beteendet och kan
framkalla tillstånd som påminner om sinnessjukdom.
En tämligen ny tillämpning ifråga om
kemiska stridsmedel är de s k binära vapnen, som är under utveckling från olika
håll i världen. I dem ingår två ämnen,
som var för sig inte är särskilt giftiga men
som när de blandas i en granat eller bomb
strax före explosionen bildar en mycket
giftig substans. Vad som gör hotet från
dessa nya stridsmedel än allvarligare är
att de ingående komponenterna – i motsats till nervgaserna- är lätta att hantera
och lagra.
Med atombomben över Hiroshima kom
95
frågan om det överhuvud skulle vara möjligt att skydda sig mot ett sådant förödande vapen. FOA fick småningom en
särskild avdelning, till vars uppgifter det
hört att klarlägga den verkan en kärnladdningsexplosion har på de enskilda
människorna, bebyggelsen, marken etc. En
speciell aspekt är den inverkan som den
elektromagnetiska pulsen kan få på funktionen hos elektroniska komponenter och
system.
Vårt luftrum övervakas ständigt och
man mäter det – hittills ofarliga – radioaktiva nedfall som följer på de kärnladdningsprov som ännu då och då företas
i atmosfären. Ibland kommer radioaktiviteten genom läckage vid underjordiska
prov.
I samband med studiet av värmestrålningen från kärnladdningsexplosioner har
FOA kommit in på brandforskning över
huvud taget. Det är ett område som hittills varit tämligen försummat i vårt land.
I för ändamålet speciellt konstruerade
byggnader i Ursvik och på civilförsvarets
område i Rosersberg studeras nu hur värmestrålning åstadkommer brand, hur en
brand utvecklas inom ett rum och hur
elden sprider sig i trappor och längs fasader. Från civilt brandförsvarshåll följs
experimenten med uppmärksamhet.
Till de inte konventionella vapnen hör
också B-stridsmedlen. De utgörs av mikroorganismer och smittämnen som sprids i
luften och ger upphov till förgiftningar
och sjukdomar hos människor, djur och
växter. Risken för att någon biologisk
krigföring skall tillgripas är inte helt ute- 96
sluten, bl a därför att det är både enkelt
och billigt att framställa denna typ av
stridsmedel. Vid FOA har man på senare
tid konstruerat nya, avancerade instrument
och utexperimenterat nya metoder för
snabb provtagning och analys av främmande ämnen i luften. Detta har medfört
att FOAs experter inom området i stor
utsträckning anlitats av kommuner och
civila myndigheter för undersökningar av
luftföroreningar, bl a från reningsverk.
Vapen och skydd
Det väckte en viss uppmärksamhet när
man för några år sedan vid FOAs försöksstation i Södertörn lyckades konstruera
den första reatilen. Det är en artilleriprojektil av grövre kaliber som försetts med
en drivraket. Den senare tänds en kort tid
efter det projektilen lämnat eldröret och
ger den en fartökning som avsevärt förlänger dess bana. Därmed hade man löst
ett problem som länge sysselsatt uppfinnare och artilleritekniker. Detta med vapen
och ammunition tillhör för övrigt de stora
forskningsområdena inom FOA. S k högtrycksvapen och verkan av stridsdelar mot
ytmål och pansar tilldrar sig ett speciellt
intresse. Vid FOAs raketstationer experimenterar man med avancerade drivmedel
för raketer m m. Nya drivmetoder för
framtida robotsystem hör också till forskningsuppgifterna. Men vapnens verkan är
bara en sida av problemet, en annan heter
skydd mot vapenverkan. Även här bedrivs
forskning, och målet är att nå fram till
lämpligaste skydd för människorna och
bästa behandlingsmetoder för dem som
skadats.
Det händer då och då att explosiva
ämnen orsakar olyckor, bl a därför att de
med tiden undergår en kemisk förändring.
Lagring och hantering av sådana ämnen
kan medföra allvarliga säkerhetsproblem,
som man söker komma tillrätta med vid
FOA. Detsamma gäller funktionssäkerhe·
ten hos olika tändsystem. Man har kom·
mit en bra bit på väg. Förutom att minska
risken för olyckor är det möjligt att göra
ekonomiska besparingar genom den längre
lagringstiden. Här anmäler sig givetvis ett
stort civilt intresse. Det har också tagit sig
uttryck i forskningsuppdrag till FOA från
sprängämnesinspektionen och arbetar·
skyddsfonden.
Ända sedan lasern kom för drygt ett
decennium sedan har folk frågat sig: när
kommer dödstrålevapnet? Vid FOA b
drivs en omfattande laserforskning, me
det bör med en gång sägas ifrån att strål
vapen inte är aktuella för svenskt vidko
mande. Det finns emellertid många and
områden där laserstrålens effekt kan nyt
tiggöras. Instrument för mätning av av
stånd, molnhöjd, synvidd etc tillhör
mera kända av FOAs konstruktioner. N
är man speciellt intresserad av lase
möjligheter att överföra information a
olika slag. Att det går att telefonera v’
laser visar en tämligen ny konstruktion.
fält skulle ett sådant system ha den vikti
fördelen att en fiende inte har någ
chans att avlyssna samtalet.
Infrarödtekniken representerar ett o
råde där FOA gjort bestående landvi
ningar. Alla föremål, även om de är mycket kalla, utstrålar alltid någon värme
som kan registreras på speciell apparatur.
Mot bakgrunden härav konstruerades vid
FOA kameror som i mörker tog snabba
värmebilder. Det gav småningom upphov
till en industriell produktion av kameror
som i dag används för de mest skilda
ändamål, från undersökningar av byggnader, kraftledningar, broar etc till kliniska
undersökningar av människor. För rent
militär användning har konstruerats jaktsikten på flygplan och målsökare i robotar
bia.
Civil tillämpning
En konstruktion som fått betydande civil
tillämpning gäller den termiska kartläggningen. Från luften kan man med en särskild apparatur uppfånga skillnaderna i
värmestrålning från marken och olika fö-
remål där. Från ett flygplan kan man termiskt kartlägga ett område och får då en
”värmekarta”, som är lätt att läsa. Men
metoden kan användas oberoende av mörkerförhållanden, och med dess hjälp kan
man t ex kartlägga strömmar i vattendrag,
förekomsten av föroreningar osv.
För framgångsrika operationer i ett modernt, snabbt och rörligt krig krävs tillgång till goda spaningsmedel, till ett informations- och underrättelsesystem som
rapporterar allt som händer på marken
och i luften, eller – om det är fråga om
sjöstrider – allt som rör sig över eller under vattenytan. Inte nog med det, det behövs också medel att störa eller slå ut motståndarens informationssystem.
97
Det är ett stort och betydelsefullt område, och många forskare och tekniker
är verksamma här. Några exempel på vad
man sysslar med är radarsystem och radiokommunikationer, studium av antenners
egenskaper, styrsystem för robotar, störskydd m m. Det förekommer dueller mellan signalspaningsmedel och motmedeL
Hydraakustiken hör hit. Till sjöss kan man
med hjälp av känsliga undervattensmikrofoner, s k hydrofoner, inte bara lokalisera
farkoster på och under ytan utan också
ganska säkert fastställa vad för slags farkoster det är fråga om.
Forskningen på spanings- och signalmedelsområdet är till stor del sekretessbelagd.
Det är dock inte fallet beträffande en ny
konstruktion, som är unik för Europa, och
redan efterfrågats utomlands. Det är ett
slags ”ljudradar” som döpts till SODAR
och som med hjälp av vertikalt utsända
ljudpulser mäter variationer i luftens temperatur, något som bl a har betydelse för
radiovågors utbredning. Mätresultaten kan
användas även för andra bedömningar,
t ex analyser av hur luftföroreningar sprids.
Nyligen har FOA samarbetat med en
forskningsinstitution i Hamburg med mätningar av detta slag på Nordsjön, och även
från Schweiz har deklarerats ett intresse
för vissa mätningar inför uppförande av
ett värmekraftverk i Basel.
Det skulle föra för långt att rada upp
fler exempel på FOAs forskningsuppgifter,
ity att de äro legio. Men ett område, där
FOAs insatser är av fundamental betydelse, bör beröras i korthet. Det gäller FOAs
medverkan i försvarsmyndigheternas lång- 98
siktiga planering. Det arbete som läggs
ned på utredningar, prognoser o d är av
stor betydelse för inriktningen och utvecklingen av vårt framtida försvar. FOA
svarar också för den operationsanalytiska
verksamheten inom totalförsvaret. I den
ingår att rekrytera och utbilda operationsanalytiker, som sedan placeras ut på olika
myndigheter och staber.
De civila tillämpningar av forskningsresultat som här nämnts har i regel haft karaktären av spin off. Men åtskilligt har
gjorts med sikte på direkt civil tillämpning.
Det gäller särskilt handikappområdet, där
uppmärksammade konstruktioner tagits
fram på FOAs laboratorier. Det började
med en komplicerad, elektriskt driven
handprotes, som följdes av en sinnrikt
konstruerad armbågsprotes. Och inom kort
blir det aktuellt med industriell produktion av en blindkäpp, som bygger på lasertekniken och som automatiskt varnar
för hinder i den blindes väg. Handikappinstitutet och Styrelsen för teknisk utveckling ligger bakom dessa beställningar.
Den nya organisationen
Vid 1973 års riksdag fattades beslut om ny
organisation för försvarsforskningen. FOA
fick därvid huvudansvaret för all inte
objektbunden försvarsforskning, och dessutom tillfördes en del nya forskningsgrenar. Samtidigt beslöts en viss omlokalisering av delar av FOA.
Enligt den nya organisationen får FOA
ett centralt kansli och fem huvudenheter
för forskning. Organisationen skall vara
färdig den l juli 1975, men omlokalise·
ringen företas först några år senare, tJ’Oo
ligen 1979. Det framtida FOA kommer
att ha centralkansliet och två huvuden·
heter förlagda till stockholmsområdet.
Det är en huvudenhet för utredning och
planering och en för vapensystem och deras verkan samt skydd däremot. Den tred·
je huvudenheten, som har teknisk infor·
mationsbehandling på programmet (teleteknik etc) placeras i Linköping medan
den fjärde – med skydd mot ABC-stridsmedel som huvuduppgift – lokaliseras
till Umeå. Den femte huvudenheten, so
skall syssla med försvarspsykologi och för·
svarsmedicin, förlägggs till större delen
till Karlstad.
Förslaget om utlokalisering av delar aY
FOA möttes av stark opposition främst
från FOA och övriga försvarsmyndighet
men även från många andra håll.
framhölls bl a att FOA borde ligga n”
de myndigheter åt vilka man arbetar, all!
så staber och förvaltningar. För ett fr
gångsrikt forskningsarbete krävdes inte b
ra nära samverkan mellan experter
FOAs olika avdelningar utan också st”
diga och nära kontakter med avnäma
Man befarade allmänt att omlokaliseri
en skulle medföra minskad effektivitet,
varje fall under en lång övergångsperi
och därmed bli till betydande nackdel r
försvarets utveckling. Men förslaget to
av statsmakterna, och nu arbetar
inom FOÅ intensivt på den nya orga ·
tionen och förbereder redan den utfl
ning, som skall äga rum någon gång
decenniets slut.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner