Print Friendly

Hans Zettermark; Bra och dåligt om Balkan

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

konstaterar Ramel.
Företagen anpassade sig till skattelagstiftningen. skattelagarna premierade
nyinvesteringar, vilket fick som konsekvens att fOretagen i många fall investerade sig in i räntefillor av gigantiska slag.
och bör finna en bred publik. Stig Ramel
har haft ett omväxlande yrkesliv och har
många intressen därutöver. Detta gör att
hans memoarer blivit en synnerligen
spännande läsning. I detta specialisternas
tidevarv är det välgörande att möta ett
”styrelseproffs” som forenar humanistiska
Konstnärliga intressen och konstnärliga intressen med sitt yrkesPojken i dörren är en mycket läsvärd bok arbete.
HANS ZETTERMARK:
BRA OCH DÅLIGT OM BALKAN
D
et finns ett Europa utanfor
vårt ”närområde” och vid
sidan av Bryssel.
Exempelvis Centraleuropa, vars historia under århundraden –
och de senaste åren – varit såväl växlingsrik som komplicerad, samt haft stort
inflytande på resten av kontinenten.
Sålunda kastade jag mig över Nicolaus
Rockbergers Centraleuropas renässans,
Från Habsburg till Visegrad med stort
intresse. Tyvärr blev jag besviken. Ett
antal invändningar kan resas mot denna
skrift – som gärna kunde betidas
”Habsburgs historia, Från början till
nutiden” emedan det främst är en snabb
genomgång av det habsburgska Centraleuropas historia. Författarens tes tycks
vara att det mesta hade varit bra om bara
Habsburg-imperiet funnits kvar, samt att
kulturklyftan mellan öst och väst (-kristenheten) är oöverbryggbar.
Centraleuropas renässm1s, Från Habsburg till Visegrad,
av Nicolaus R.ockberger, SNS Förlag, 1994. Serber
och kroater i historien, av Arvid Fredborg, Atlantis,
1994.
Filosofie doktor Rockberger presenteras på bokens baksida som ”…Sveriges
främste kännare av huset Habsburgs växlingsrika historia.” Huruvida så är fallet
undandrar sig undertecknads bedömning.
Den gode doktorn synes dock vara en
stor beundrare av sagda hus. Det är nu
inte fel att ha sympatier for något – hellre
det än att vara neutral och likgiltig – men
ett visst mått av kritiskt sinnelag torde
man kunna kräva av en disputerad historiker.
Fikonlövsartad brasklapp
Tyvärr genomsyras hela verket av en
sorts partiskhet som skulle fa en sportreporter under pågående VM-match att
verka tillbakalutad. Genomgående är
kristna ädla – om de står mot usla muslimer, katoliker tappra – om de stor mot
fega ortodoxa, och protestanter av det
rätta virket – om de står mot den katolska
ligan.
Inte blir det bättre av den närmast
fikonlövsartade brasklappen som ges i
134 SVENSK TIDSKR!Fr
forordet (sid 8). Där hävdar Rockberger ningar av ländernas ekonomiska och
att han ”För att ge liv åt framställningen… politiska framtid” eller ”… komma till
ibland använt språkbruk som belyser hur användning i såväl utbildningssyfte som
de centraleuropeiska folken på den tiden affarssammanhang.” Däremot vill jag
såg på sig själva och omvärlden… for att instämma med forfatta ren:
forsöka återge något av den tidens tankesätt och stämningar i Centraleuropa. I
detta språkbruk ligger naturligtvis inte
någon värdering av till exempel dagens
turkar.” Man frågar sig vilken ”tid” som
avses med tanke på att ”språkbruket”
forekomn1er i alla kapitel. Det hade varit
smakligare om forfattaren öppet deklarerat sina värderingar.
Försvagande adjektiv
Språkligt är Rockbergers bok ingen njutning. Är det hela månne ett överdrivet
forsök att skriva ”populärt”? Jag skall inte
trötta er med alla exempel på forsvagande
adjektiv och svepande omdömen som
stör läsningen, men lita på att de är legio.
Boken är en ”omskrivning och utvidgning” av Rockbergers Renässans för
Centraleuropa från 1991. Tyvärr framstår
framforallt det sista kapitlet som tillkommet i efterhand, utan sammanhang
med resten av boken. Om läsaren redan
innehar ett exemplar av den äldre boken,
så bläddra forst igenom det nyare for att
se om komplementen är tillräckligt
givande.
Fortsatta studier
Frånvaron av en seriös analys i refererandet gör att Rockbergers bok inte
känns så angelägen som den borde.
Förmodligen kan den därfor inte fullt ut
”…bidra med kunskap, som kan vara till
nytta när man idag skall göra bedöm- ”Förhoppningsvis kan boken även stimulera till fortsatta studier om
Centraleuropa och dess rika historia och
kultur.” Således noteras den rejäla källforteckningen, personregistret och kartorna med glädje, även om hänvisningar
och notapparat saknas.
Kulturgränsernas betydelse
”Fortsatta studier”, med fokus på det
tyvärr så aktuella Balkan, kan med fordel
ägnas åt Arvid Fredborgs Serber och kroater
i historien. Fredborgs verk är mer gediget
både till form och innehåll. Visserligen
sticker inte heller Fredborg under stol
med var han har sina huvudsakliga sympatier, men alla serber är inte dåliga och
alla kroater är inte nobla. Emellertid finns
även här känslan av att forfattaren tar
något mer lätt på uppgiften om övergrepp, om de begåtts av dem som ligger
honom närmare om hjärtat. Även
Fredborg betonar kulturgränsens betydelse, men menar att serberna nännast är
miljöskadade av ottomanskt och annat
främmande välde och således inte av
naturen illasinnade. Även han anfaktas av
en viss Habsburg-nostalgi.
Skönt språk
Den gamle korrespondenten skriver en
njutbar svenska – och det känns som att
läsa en god portion skönlitteratur.
Framställningen lättas upp av de små
stråken av egna mellankrigstida uppleSVENSK TIDSKRIFf 135
velser. Den vinner även på att den är mer
koncentrerad till ämnesvalet än
Rockbergers, samtidigt som den är dubbelt så om1angsrik. Fredborgs bok är helt
enkelt inte ”tunn”. Det hade dock inte
skadat med en riktig källförteckning eller
litteraturhänvisningar for vidare studier –
även Fredborg är filosofie doktor i historia rentav noter till texten.
Utformningen och de många, bra, kartorna gör också att Fredborgs bok pryder
sin plats i den historie- och säkerhetspolitiskt intresserades bibliotek.
Om du vill tillbringa ett par timmar i
sällskap med en god bok, och samtidigt
bölja forsöka forstå lite grand av bakgrunden till vad som sker i det forna
Jugoslavien- och varfor-så rekommenderas Serber och kroater i histon·en. Vill du fa
en snabb översikt av och en kort introduktion till det fore detta habsburgska
Centraleuropas historia, kan du läsa
Centraleuropas renässans – med några
nypor salt. För båda böckerna gäller att
du bör läsa med kritiskt sinnelag och vara
medveten om att det inte är någon definitiv sanning som läggs fram. Å andra
sidan torde det vara omöjligt att finna en
sådan – i synnerhet beträffande dessa inte
helt okomplicerade områden av vår
världsdel.
136 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner