Print Friendly

Hans Zettermark; Blixtkrigens år

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HANS ZETfERMARK:
Blixtkrigens år
F
emtioårsminnet av det andra
världskriget har uppmärksammats
och uppmärksammas på varierande sätt. Chefen för Militärhistoriska avdelningen (MHA) vid Militärhögskolan,
Bo Hugemark, är sammanhållande för ett
av de mer adekvata. Urladdning är nummer två i vad som avses bli en serie, med
en volym årligen, om andra världskriget
sett ut svenskt perspektiv. I Stormvarning,
utgiven 1989, behandlades i ett halvdussin uppsatser uppspelet till det andra
världskriget. Nu är turen kommen till år
1940.
Bo Hugemark (red): Urladdning 1940-
Blixtkrigens år. Probus förlag 1990
Tysk, västallierad och svensk krigsplanläggning, angreppet mot Danmark och
Norge, fälttåget i Norge, svenska krigsfrivilliga i Norge, beslutsprocesser och tänkande bakom kulisserna är ämnen som
med en varierande grad av utförlighet och
med ett högt läsvärde behandlas. Det begränsade utrymme som stått till resp författares förfogande tycks överlag ha främjat förmågan att lyfta fram väsentligheterna och skära bort dödkött.
Jämfört med föregångaren är Urladdning dubbelt så omfångsrik, både till sidantal som antalet författare. Samtliga bidragsgivare till Stormvarningåterkommer
och nya har tillkommit. Gemensamt för
de båda böckerna är ambitionen att ur
historien lära av framtiden. I förordet
framhåller redaktören att han inte rensat
ut överlappningar eller motsägelser mellan olika bidrag. Detta gör att de enskilda
rättema på detta litterära smörgåsbord
med fördel kan avnjutas var för sig och i
den ordning läsaren själv önskar.
Urladdning utger sig inte på något vis
för att vara heltäckande, utan gör små
nedslag här och var. Sökljuset riktas än
hit, än dit – och finner nästan varje gång
något intressant och tankeväckande. Om
ljusglimten är för kort bereds läsaren tack
vare noter och källhänvisningar möjlighet
att bedriva enskild upplysningsverksamhet.
Urladdning kännetäcknas av mångfald.
Inte bara har fler ämnen kunnat behandlas, mångfalden omfattar även åsikter om
och slutsatser av skeenden. Så t ex tror
inte Krister Wahlbäck i sin korta uppsats
att den tyska marinens basbehov i avgörande grad låg bakom beslutet att invadera Norge den 9 april, utan menar att
Hitler kände till att engelsmän och fransmän tänkte ingripa i norr och ville förekomma dem. Wolfgang Wilhelmus menar
dock att prevention inte spelade någon
roll i detta fall – den tjänade istället som
ett propagandans fikonlöv för det sedan
länge planerade anfallet.
Till bokens allra främsta förtjänster
hör,förutom att den kan läsas med behållning utan djupare förkunskaper samtidigt
som den mer initierade kan vaska fram
guldkorn, att den består oss med analysverktyg. I sitt bidrag fåster Bo Hugemark
uppmärksamheten på överraskning som
fenomen. Han presenterar här på ett
mycket koncist sätt de mekanismer som
leder till att en försvarare låtersig överraskas. Detta resonemang äger en vidare giltighet och kan med fördel appliceras på
andra konflikter och situationer, t ex förspelet till Falklands- och Gultkrigen och
bör även tjäna som memento vid betraktande av det nutida Sveriges försvars- och
säkerhetspolitik.
Parallellerna till samtiden låter sig lätt
164
göras på många ställen, och görs mest
explicit i Nils Orviks bidrag Samlingens
ende norske deltagare svär här i den svenska kyrkan och uttrycker vad som enligt
den gängse svenska liturgin måste betraktas som djupt kätterska tankar om neutralitetens livskraft. Det fina i denna kråksång är att Orvik ställer upp ett antal krav
på en torvärdig neutralitetspolitik och testar mot både 1940 års Skandinavien och
mot dagens.
Särskilt bör här också Stellan Bojeruds
uppsats framhållas. Hans efterforskningar visar här upp resultat i form av et\ redogörelse för det tyska fälttåget i Norge
1940 som också utvärderar och gör upp
med den gängse uppfattningen att det rörde sig om en förutbestämd tysk seger.
INGELA BLOMBERG:
Biologisk mångfald
E
n utrotad växt eller djur kommer
aldrig tillbaka. De är bort’a för all
framtid. I Sverige finns i dag 63
däggdjursarter. Av dessa är 22 hotade. I
hela världen finns en kvarts miljön olika
växtarter. Drygt 19 000 är sällsynta eller
hotade.
Natruskyddsföreningens årsbok: Biologisk mångfaltd. SNF 1990
Mellan 5 och 10 växt- och djurarter försvinner varje dag.
Naturskyddsföreningens förre ordfö-
rande Per Wramner antyder i bokens förord att artutrotningen är ett bortglömt
Man kan inte räkna fram ”resultatet” i ett
fålttåg eller ett krig med hjälp av organisationstabeller. Moral, initiativkraft och tur
måste vägas in, vilket framgår i Bojeruds
bidrag. Berättaodet flyter, explicita slutsatser dras och de träd som kunnat skymma skogen är förvisade till notapparaten.
Ett antal kartor hade dock i hög grad underlättat översiktligheten.
Sammanfattningsvis rekommenderas
Urladdningvarmt. Man behöver inte vara
fackman för att uppskatta den, samtidigt
som den aldrig är trivial. Jag ser fram
emot nästa volym i serien, även om jag
inte håller med om allt som skrivits i denna så har den givit både underhållning
och nya kunskaper – och det är ingen
dålig kombination.
miljöproblem. Det är i någon mening korrekt. Massmedia har förvisso stärkt sin
miljöbevakning, men intresset fokuseras
fortfarande kring de traditionella miljö-
problemen. Skadebilden är komplex, liksom de ekologiska sambanden. Olika miljöproblem samverkar och det är därför
svårt att överblicka de fulla konsekvenserna. Den bild massmedia förmedlar är
ofta grovt förenklad.
Alla vet att utsläpp till luft och vatten
och förändrad markanvändning på olika
sätt hotar jordens leVflllde organismer.
Trots detta är rapportema om den på-
gående artutrotningen sparsamma. I de
fall hoten uppmärksammas är det oftast

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner