Print Friendly

Hans Wallmark; Sverige som den eurotrojanska hästen

Av Redaktionen | 31 december 1994


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

SVERIGE SOM DEN
EUROTROJANSKA HASTEN
HANS WALLMARK
Edouard Balladurs tankar om ett europeiskt A-, B- och C-lag har passerat tämligen spårlöstförbi
i den svenska BU-debatten. Men de är likväl intressanta och visar att olika grader av samarbete
inom unionens ramar ärfullt möjliga.
D
e som på ideologiska grunder är skeptiska och tveksamma till EG/EU bör
rösta ja i folkomröstningen
den 13 november!
Genom Europas högerpartier blåser
nu en antifederal vind. Med oro vänder
man sig mot tendenser inom liberala och
socialdemokratiska partier. Grupperingar
vilka vill se Brysselcentralism och byrå-
krati ersätta de hävdvunna systemen och
traditionerna i Europas pussel av nationalstater, vinner terräng.
Federala ideer
Sommarens val till EG/EU-parlamentet
var en bekräftelse på skeptikernas framryckningar. I Danmark gjorde exempelvis konservative folkparti ett ovanligt bra
val järnfort med vad opinionsmätningarna tippat. Partiet profilerade sig som naHANS WALLMARK är redaktör och skriver ledare i
bland annal Nordvästra Skånes Tidningar.
tionellt Europavänligt med udden riktad
inte minst mot högerliberala venstres federala ideer. Valslogan löd: Vi skall arbeta
for Europa, men slåss for Danmark. Liknande tendenser kunde iakttas i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
”Pederasternas” tid är ute, i alla fall
inom europeisk högerborgerlighet – om
dessa nu någonsin haft plats där.
Nationernas Europa
Moderatemas nuvarande inställning, som
den kommer till uttryck i program och
skrifter, är numera onekligen i god samklang med vad olika systerpartier anser i
frågan. I valmanifestet talades det exempelvis om ett nationernas Europa i motsats till ett slags centralt administrerat
statsforbud.
Det trista och tråkiga är ju att så lite av
debatten i Sverige har kommit att handla
om dessa oerhört viktiga vägvalsfrågor.
Vilket Europa vill vi ha? Hur skall morgondagens samarbete gestalta sig? Är vi- 330 SvENsK TmsKRIFT
sionen ett Europas förenta stater? Eller
skall de kulturella, etniska, språkliga och
ekonomiska skillnaderna tillåtas frodas?
Enkelt välja sida
För skeptiker, övertygade om den fria
handelns och det ekonomiska samarbetets fördelar, är det enkelt att välja sida i
den svenska folkomröstningen! Självfallet
måste det bli ja.
1996 skall EG/EUs medlemsländer
inleda en ny diskussionsrunda om den
fortsatta fördjupningen och integrationen. Hur skall livet efter det tilltufsade
Maastrichtfördraget gestalta sig? Då kommer avgörande frågor om samarbete –
och hur långt man kan gå – att ventileras.
Parallellt med detta måste EG/EU utveckla någon slags formel för hur intresserade före detta kommunistiska länder
och ekonomier skall kunna inkorporeras
i samarbete. Nere på kontinenten inser
de flesta politiker att detta är Europas
ödesfråga. Polen, Ungern, Tjeckien och
måhända några länder till kan inte tillåtas
stå och kn;tcka på Europaporten utan att
någon öppnar. stabiliteten och den fredliga utvecklingen kräver att resten av Europa försöker lotsa in de östra delarna av
kontinenten på ett eller annat sätt i EU/
EG
Megalomaniska europaprojekt
Efter 1996 skall den omöjliga ekvationen
lösas att både försöka fördjupa det nuvarande samarbetet mellan 14-16 stater
samtidigt som nya länder skall upptas i
kretsen. Självfallet måste det senare vara
den mest prioriterade uppgiften. Och
lika klart är att megalomaniska europaprojekt måste stoppas.
Allt detta kan inte ske utan att
skeptikernas antal ökar och misstron mot
de politiska projekten sprider sig. Det
viktigaste är att slå vakt om de fyra friheterna; för kapital, människor, varor och
tjänster att fritt röra sig över denna grandiosa marknad.
Kritisk hållning
De näringslivsvänliga kretsar som idag
pläderar för ett svenskt nej gör sig själva
och sina ideer en björntjänst. Just genom
deltagande, snabbt sådant, kan Sverige
och svenska politiker vara med och på-
verka. Dessa kommer också med stor
sannolikhet – oavsett om de är moderater
eller socialdemokrater – på en mängd
områden inta den kritiska hållning som är
ganska utbredd bland svenska folket.
Däremot är det mer begripligt att
skeptikerna har svårt att känna entusiasm
och engagemang i de aktiviteter som anordnas av stiftelsen Ja till Europa. Redan
på ett tidigt stadium märktes det av att
denna folkpartistiska-moderata skapelse
drogs med ett inbyggt systernfeL Liberala
”federaster” skulle samsas med mer konservativa och marknadsliberala skeptiker.
Den minsta gemensamma nämnare blev
ett rent tekniskt – emellertid ideologiskt
kliniskt fritt – ja till själva medlemskapstanken. Därmed försatte ja-partierna möjligheten att föra det spännande ideutbyte
om samarbetes innehåll som exempelvis
rasat på kontinenten en längre tid.
SVENSK TIDSKRIFT 331
Grader av samarbete
Av det skälet gick också den franske premiärministern Edouard Balladurs (gaullist) tankar på ett Europas A-, B- och Clag tämligen spårlöst förbi i Sverige. Hans
ideer är dock mycket intressanta och
överensstämmer med resonemang som
exempelvis förts inom brittiska tories de
senaste tio åren. Åsikter som emellertid
bekämpats av den franske socialisten och
förre kornmissionsordföranden Jacques
Delores som sagt att han inte vill se ett
samarbetets ala cartematsedeL
Grundtanken är att det skall gå att
välja olika grader av samarbete och integration. Frankrike och Tyskland tillsammans med Benelux kan utgöra den hårda
kärnan. Länder vars ekonomier sammanvävts och där det inte finns några dissonanser vad gäller de utrikes- och säkerhetspolitiska övervägandena. Nästa lager
av länder kan bestå av dem som fullt ut
vill nå ekonomisk anslutning med dem
som på olika andra områden önskar gå
sina egna vägar (sociala regler vad gäller
Storbritannien, monetära för Danmark
och säkerhetsmässiga för neutrala länder
som Sverige och Österrike). Det yttersta
lagret kan bestå av medlemmar vilka av
historiska eller ekonomiska skäl inte kan
nå full integration- i vart fall inte nu. Till
denna krets är det naturligt att knyta de
Öst- och Centraleuropeiska nationer
som nu är så angelägna om medlemskap.
Eurotrojanska hästen
Frågan om de olika hastigheternas Europa är en sådan som kommer att hamna
i fokus för den kommande debatten. I
alla fall på kontinenten. Och då gäller det
att även skeptiska svenska röster finns representerade. För det krävs ett ja i folkomröstningen den 13 november.
Det är vår chans att bli den eurotrojanska hästen!
332 SvENsK TrosKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner