Print Friendly

Hans Svedberg; I brännpunkten

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Debatt
HANS SVEDBERG:
I brännpunkten
En av de mest brännande frågorna för vår
ekonomiska utveckling gäller onekligen hur
vi skall kunna höja produktiviteten inom
samhället, både intellektuellt och materiellt.
Det kan då vara skäl att erinra om Adam
Smith’s tidvis väl erkända men tidvis också
ofta undanträngda sanning att folkens välstånd ytterst beror på den enskilde individens
duglighet.
Ingenstans blir man så effektivt erinrad om
hur riktig denna anning är som när man besöker Japan. Svaret på denjapanska ”gåtan”
ligger till stor del i de enskilda människornas
flit, hur då denna motiveras. Åtskilliga tolkningsförsök härvidlag har gjorts på sistone
allteftersom de japanska varorna blir allt mer
begärligajorden över och dejapanska exportöverskotten vis å vis Förenta Staterna och
Västeuropa stiger. Frågar man japaner till
råds om vad som driver dem att arbeta så hårt
– tämligen färsk statistik visar att arbetstiden
stigit inom medelstora och mindre företag på
senare år – får man till svars att fliten grundar sig på en hel bukett av orsaker. Många av
dessa är däljämte av etisk karaktär snarare
än av ekonomisk. Den religiösa-moraliska
drivkraften bakom den höga japanska arbetsinsatsen går tillbaka på 500- och 400-talen
fK, och Confucius’ levnadsregler om vördnad för de äldre liksom överhuvud nyconfucianismens inriktning på andra värden än de
materiella – arbetet i sig utgör en reningsprocess – hjälper till att hålla den enskilda levnads- och arbetsmoralen på ett högt plan.
Panteismen är i Japan påtalig. Där finns vid
sidan av de tre stora, shintoismen, buddismen och kristendomen, drygt 120 aktiva religionssamfund ur vilka individerna hämtar
andlig kraft.
På det ekonomiska fältet gäller att
terna därifrån förmodligen är de
De flesta utvecklingslinjerna i det
samhället skall tjäna ett affärssyfte,
nen i gemen försöker allt efter förmåga
ta sig på att göra ett gott arbete
producera goda varor och tjänster.
heder som följer från omgivningens –
någon grupps sida då ju japanerna
arbetar i team där vi i västerlandet
den enskilda insatsen – är också
drivkraft för arbetsamhet och
Eliten i det japanska samhället –
där kvar elitsamhället – riktar nu in
genom en intensifierad
TV-apparater och andra
mot individen både i hemmet och
platsen höja den enskildes intell
och överhuvud hans kvalitet so
rande samhällsmedlem. Den
lade datoriseringen av det japanska
let, beskriven med det otympliga
formatisationsprocess’ ‘, sätter
den enskilda kvaliteten i centrum
ket från en arbetsinsats, som blir
allt mer sofistikerade produkter
cesser.
I Västeuropa och Förenta Staterna
tappat åtskilligt av de andliga
fortfarande är fast inbyggda i den
samhällsstrukturen. Trots vår
från antiken hämtade indi
människouppfattning sätter vi nu
den enskilda utbildningen i centrum
panerna nu lärt sig att göra för de
årtiondena. Varför?
s
A

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner