Print Friendly

Hanna Ericson; Ur vänsterperspektiv

Av Redaktionen | 31 december 1991


1991


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HANNA ERICSON:
Urvänsterperspektiv
••
A
ntligen har vi liberala och konservativa problemformuleringsprivilegiet Förut förkunnade
vänstern vad som var riktigt, sant och moraliskt. Vi har sällan försökt försvara våra
ideer ur ett eget perspektiv.
Germund Hesslow: Den giriga kapitalismen. Om liberalism och själviskhet.
Timbro 1991
Först tror man att Germund Hesslows
bok Den giriga kapitalismen är ytterligare
ett defensivt försvar. Han gör nämligen
sin problemställning utifrån Anders
Ehnmarks påstående om kapitalismen
som ett omoraliskt system. Vänstern och
Ehnmark menar att människor i kapitalistiska system drivs av själviska motiv och
det är omoraliskt oavsett att deras handlingar är till godo för andra. Bagaren bakar bröd för att tjäna pengar, då spelar det
ingen roll att han tillgodoser andras behov av bröd.
Germund Hesslow menar att det är
omöjligt att försvara kapitalismen om
man som hittills använder bara utilitaristiska och ekonomiska argument. Visserligen är det tydligt att marknadsekonomin
har goda konsekvenser, men Hesslow menar att även om den inte hade det, skulle
den kunna vara moraliskt legitim.
Det kan inte förnekas att det finns
girighet i kapitalistiska system, det vore
att deterministiskt idyllisera. Att vänstern
tror på ekonomisk determinism, att allt i
grunden beror på de ekonomiska strukturerna, innebär egentligen att de måste försvara alla socialistiska system. Hesslow
försvarar inte den girigheten utan menar i
stället att egoism i egentlig och omoralisk
mening inte har med det ekonomiska systemet att göra. Vi måste försvara våra
argument ur ett ideologiskt perspektiv.
Den intressanta utgångspunkten i
Hesslows bok är hans uppdelning av
egoismen som i trivial mening är att man
följer sina preferenser och i egentlig mening att man har egoistiska preferenser.
Adam Smiths osynliga hand bygger på att
människor handlar enligt sina preferenser, vilket inte är den omoraliska egoism
som vänstern angriper. Jag tycker att det
socialistiska systemet skapar egoism, eftersom det leder till bristekonomi där
människor tvingas till girighet för sin
överlevnad. Men också det är en egoism i
trivial mening. Om det skulle varit så, att
socialismen skapat egentlig och omoralisk egoism, skulle förändringarna i Östeuropa varit omöjliga. I stället har det visat sig, att det civila samhällets normer
och värderingar bestått och utgjort grunden för kampen mot förtrycket.
I vänsterns vulgärpropaganda används
gärna känslor och moral som slagträ, men
argumentationen saknar ofta stringens i
sina utsagor om kapitalismens girighet
och egoistiska mekanismer. Vad menar
vänstern med egoism och vilken egoism
är legitim? Germund Hesslow tar vinsten
i ett företag som exempel på en grundläggande mekanism i det kapitalistiska
systemet. Är det egentligen någon skillnad mellan att ta ut lön för sitt arbete och
att en företagare vill ha vinst? Är det nå-
gon skillnad mellan att handla tilllågpris
och att företagaren försöker minska sina
produktionskostnader, frågar Hesslow.
Vänstern har inte förklarat vari den moraliska skillnaden ligger.
Den socialistiska människan är enligt
Hesslow absurd. Alla är i trivial mening
egoister och det är osannolikt att en altruistisk motivation skulle vara lika stark.
Den socialistiska människan innebär i så
fall att alla måste ha exakt samma värderingar. Det är ju just därför som det socialistiska ekonomiska systemet inte fungerar. Människor har olika värderingar
och accepterar inte att bli överkörda och
förtryckta av majoritetsbeslut. De som
inte delar majoritetsbeslutet är heller inte
beredda att arbetaför verkställandeL Själva poängen, säger Hesslow, med marknadsekonomi är att man bara kan tillfredsställa sina egna behov om man samtidigt tillfredsställer andras behov. Det
innebär inte att människor i ett kapitalistiskt system blir altruister, men de belönas
om de handlar altruistiskt.
Vänsterns argument är ofta djupt elitistiska. Det sägs exempelvis att socalism är
ett ekonomiskt system som gör människor mer kulturella, vilket i realiteten betyder konsumtion av klassiskt kulturutbud. I själva verket är det kapitalismen
som möjliggjort kulturkonsumtion för
många, genom 1V-sändningar, stereoanläggningar, radio och annat. Vänstern försöker också applicera kritik mot feodalismen på kapitalismen. De feodala dragen
har, påpekar Hesslow,försvunnit i kapitalistiska system. Den senaste tidens öppenhet i öst har däremot visat att de socialistiska systemen har verkligt vidriga drag.
Hesslow ställer många samvetsfrågor
till vänstern. Han försvarar kapitalismens
moraliska grund utifrån vänsterns argument. Men varför föra diskussionen på
463
den kanten? Jag tror att det finns få riktiga
socialister kvar som är beredda att utgå
från ett sådant perspektiv. Egentligen
skulle man önska mer analys av verkligheten och att vänstern tvingas ta ansvar för
sina ideer. Hesslow är i den meningen
ganska defensiv.
I sin avslutning ger Hesslow t o m kapitalismens kritiker rätt på en punkt med ett
märkligt resonemang. Han säger:
I en marknadsekonomi har människor
sannolikt större möjligheter att agera
själviskt i vissa avseenden än under socialismen och eftersom sådant beteende
ibland är lönsamt kan dessa typer av beteende följaktligen betraktas som en
konsekvens av kapitalismen.
Hesslow tar upp spritförsäljning till minderåriga och försäljning av våldspornografi. Han menar att just friheten i kapitalismen frestar till icke moraliskt beteende. Det visar sig ju att dessa företeelser är
lika vanliga i socialistiska system, trots att
det är förbjudet. Det är till och med så att
eftersom all privat handel är förbjuden
blir den svarta och omoraliska marknaden mycket mer omfattande.
Det är ju verkligheten som visar att
vänstern har fel. Omvärderingen inom
vänstern måste säkkert bli mer omfattande än vi hittills sett prov på. Den grundläggande frågan är hur vänstern kan motivera att deras intressen ställs som krav att
efterlevas av alla. Är inte det egoism?

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner