Hållbara städer är framtiden

Att majoriteten av mänskligheten idag bor i städer är positivt ur flera aspekter. Städer erbjuder unika möjligheter till högre inkomst, att verka politiskt, till utbildning, hälsovård och social service. Faktum är att mänsklighetens urbanisering även ur naturens perspektiv är mycket positiv. Det skriver Emil Uddhammar.

Från och med 2008 lever en majoritet av mänskligheten i städer. Vi har länge vetat att urbanisering är en kraftfull drivkraft, som hör ihop med modernisering och utveckling. Först hängde det ihop med industrialiseringen, men nu för tiden finns det sällan några industrier i städerna. I många länder i tredje världen finns det slumområden kring stora städer. Städerna växer hela tiden, och på många håll, som i Indien, Kina och USA, växer megastäder med tiotals miljoner människor fram.

En som ägnat detta många tankar är den kanadensiske ”stadsgurun” Jeb Brugman. Hans tes är att mänskligheten håller på att omskapa sig själv till ett nytt sätt att leva, som han kallar Staden. Denna storhet är både en kultur i sig själv, men också sammankopplad med världens alla städer. Det är den urbana livsformen i globaliseringens tidevarv.

Städer erbjuder unika möjligheter till högre inkomst, att verka politiskt, till utbildning, hälsovård och social service. Städer ger tillgång till större marknader för entreprenörer. Detta kallar Brugman den urbana fördelen. Den består av täthet, skalfördelar, association och utsträckning.

Täthet handlar om att många människor bor och verkar nära varandra. Vi ser bättre filmer på biograferna i stora städer, vi ser bättre konstutställningar, hör bättre konserter och köper bättre mat. Vi kan få fler kunder och bättre affärskontakter, och chansen att få ett jobb är mycket större. Genom större skala och nära associationer kan tunnelbanor, fjärrvärme, elnät, fiberoptik och andra smarta lösningar skapas med bättre ekonomi. Stora städer har en mångfald kontakter sinsemellan på olika nivåer – det skapar en utsträckning i rummet.

Faktum är att ur naturens perspektiv är mänsklighetens urbanisering mycket positiv. Den biologiska mångfalden i länder som Norge, Sverige och Finland har stadigt återhämtat sig det senaste århundradet. Det var länge sedan vi hade så många rådjur, älgar, björnar och lodjur som nu. På 1850-talet fanns det bara några hundra rådjur i Skåne. Idag finns de upp mot Norrland och är mycket vanliga. Samma utveckling har skett i norra USA. När vi flyttar från landsbygden, och använder mindre extensiva brukningsmetoder, kommer naturen tillbaka.

I länder som Indien skulle exempelvis den starkt utrotningshotade tigern må väl av litet mer urbanisering. Trycket från mänskliga samhällen och odlingar mot dess biotoper förblir ett av de största hoten. Risken för konflikt mellan människor och vilda djur skulle också minska.

De stora städerna måste också vara ekologiskt hållbara. Sverige är bra på långsiktiga, logistiska lösningar inom avfallshantering, vattenrening och stadsplanering. Nordiska företag som Skanska och Fortum samarbetar och tar initiativ för att skapa mer hållbara städer för framtiden. Dessa och andra företag utvecklar energisnåla och effektiva lösningar för större bostadshus och kontor.

Alla kommer inte att bo i Staden i framtiden. Många kommer att vilja återvända till naturen och landsbygden under kortare eller längre perioder. Vi är ett naturälskande folk, som gärna vistas i skog och mark och finner stor avkoppling i det. Men också det blir mer angenämt, om mänskligheten huvudsakligen bor i hållbara städer. (SNB)

Emil Uddhammar ?är professor i statsvetenskap, verksam vid Uppsala Universitet, samt VD för reseföretaget Mitt Afrika.