Print Friendly

Hållbar utveckling för Arktis

Av Redaktionen | 11 maj 2012

Samarbetet i Arktiska rådet är pragmatiskt och präglas av en låg konfliktnivå. Den bilden tecknar Sveriges Arktisambassadör Gustaf Lind som för Svensk Tidskrift berättar om hur det svenska ordförandeskapet i rådet agerar för att driva frågor om en hållbar utveckling – miljömässigt, socialt och kulturellt – i Arktis.

Sveriges Arktisambassadör Gustaf Lind har ett litet kontor i en av UD:s korridorer. Vi sätter oss i soffgruppen under en karta över Arktis. Den ger onekligen nya perspektiv, här tar inte världen slut någonstans norr om Polcirkeln. Istället är nordpolen i mitten – Jorden är som bekant rund – omgiven av ett fruset innanhav mellan främst Rysslands och Kanadas vidsträckta landmassor.

Lind tecknar en historisk bakgrund. Under det kalla krigets dagar var detta den kortaste vägen för kärnvapenmissiler mellan USA och Ryssland. Annars har Arktis varit upptäckarland – ”även om det är lustigt att upptäcka en plats där det redan bor människor” – med äventyrare som Andrée och Nordenskjöld.

I dag, i takt med klimatförändringarna, blir andra frågor viktigare. Fokus ligger på miljö och befolkningen. Globalisering, teknikutveckling och höga råvarupriser spelar in. Allt detta ökar intresset för arktiska frågor i världen.

När det gäller klimatet ökar temperaturen dubbelt så snabbt i Arktis som i resten av världen. Om vi sätter ett tvågradersmål innebär det en fyragradig ökning i Arktis. Vilket i sin tur ökar isavsmältningen, havet blir svartare och suger värme. Permafrosten i tundran smälter och släpper ifrån sig klimatdrivande metangas. Sammantaget får det effekter även för det globala klimatet. De påverkar också livsbetingelserna för lokala djurarterna specialiserade för ett liv i den arktiska regionen.

Om 30-40 år beräknas regionen vara isfri på sommaren. Det skapar nya möjligheter. Gustaf Lind nämner flera. En ny global transportled exempelvis. Nordostpassagen är en betydligt snabbare väg mellan norra Atlanten och Stilla havet än en sydlig rutt och dessutom slipper man risken för kapningar utanför Somalia. Det ger också nya möjligheter till turism. Och att utvinna naturresurser, inte minst olja men också gruvnäring.

Men det finns också utmaningar. Hur får man till stånd en hållbar utveckling, såväl biologiskt som socialt och kulturellt?

Här bor bara fyra miljoner människor – på sex procent av jordens yta. Nordnorge utgör en tättbefolkad del av regionen. Men den största andelen av dessa fyra miljoner bor i Ryssland.

”Det gäller att få en ekonomisk utveckling som gynnar dem som bor i Arktis. Det är det som är visionen”, säger Gustaf Lind. Utöver de fem nordiska länderna, Ryssland, USA och Kanada är även sex olika urfolksgrupper representerade i Arktiska rådet. ”Innuiterna exempelvis vill gärna ha en ekonomisk utveckling, men det får inte gå ut över dem och de måste vara delaktiga i det hela.”

Just nu pågår ett arbete enligt konventionen för biologisk mångfald. Till år 2020 ska en strategi för att skydda känsliga områden vara färdig. Till att börja med identifierar man känsliga områden. Såväl biologiskt och miljömässigt som socialt och kulturellt.

Allt i syfte att hitta en balans mellan olika mål och intressen.

Råder det en samsyn mellan de olika länderna vilken strategi man ska ha för Arktis?

”Kuststaterna är alla mer eller mindre engagerade i oljeutvinning där. Så det är väl någon form av samsyn. Samtidigt så vet vi ju att om man går till Norge så pågår en väldigt stor diskussion om balansen mellan miljöskydd och oljeutvinning och lika bra är det inte i Ryssland. Där finns en del att göra vad gäller lagstiftning och annat. Vårt jobb är att få länderna att ta så mycket miljöhänsyn som möjligt. Att driva på i miljöfrågorna. Men vi har en kollektiv ordning och det här är ett konsensusbaserat organ, så det gäller att man driver sina frågor så långt som möjligt men så att alla är med hela tiden. ”

Arktiska rådet grundades 1996 och kallades då för ”decision shaping forum”. I maj förra året skrev man under sitt första internationellt bindande avtal, om hur man ska kunna rädda människor i sjönöd. Det pågår en process där Arktiska rådet stärks. En uppgift är att diskutera hur länderna gemensamt ska hitta ett bästa tillvägagångssätt vid eventuella oljeutsläpp. En Deepwater Horizon-olycka skulle kunna få allvarliga konsekvenser och skapa problem för människorna i regionen, som är beroende av vattnen för fiske och liknande. Vikten av att skydda den känsliga miljön är en fråga som Lind återkommer till flera gånger under intervjun.

En annan risk med fartyg som tar nya rutter är att de kan ha med sig nya arter som släpps ut. Det väcker också säkerhetsfrågor – med nya krav på räddningsverksamhet och navigationsutrustning.

Vilken betydelse har Arktis för Sverige?

För Norge utgör Arktis regeringens högsta utrikespolitiska prioritering, det är helt tydligt. Även i Ryssland ligger frågorna högt på dagordningen. Den finske presidenten Sauli Niinistö lär ha sagt att Arktis är Finlands nya Nokia. I Sverige har vi inte varit lika engagerade, men intresset ökar. Vi hänger ihop med Arktis, även om vi inte har en kust i området. Miljömässigt och klimatmässigt påverkas vi av det som händer där. Ekonomiskt är vi integrerade med de här länderna. Dessutom har vi viktiga erfarenheter att dela med oss av. Till exempel hur man bygger infrastruktur när det är kallt. Våra isbrytare är också eftertraktade – ”är det något som är hårdvaluta i Arktis är det isbrytare”. Sverige är en forskningsspelare i sammanhanget.

Även säkerhetspolitiskt har Arktis betydelse för Sverige. Genom solidaritetsförklaringen påverkar det som påverkar våra nordiska grannar också oss. Det här är ju vår närregion.

Vilka säkerhetspolitiska utmaningar ser du?

”Det gäller att bibehålla det goda samarbetet.” Rubriker på temat ”Arktis kalla krig” vänder sig Lind emot. När det talas om den här regionen lyfts ofta konfliktperspektivet fram. Men samarbetet i Arktiska rådet är pragmatiskt och inriktat på utveckling. Konfliktnivån är låg. Ett exempel är ett möte mellan ländernas överbefälhavare för några veckor sedan där olika former av samarbete kring civila uppgifter, som räddning, diskuterades. Det samarbetsklimatet skapar en trygghet.

Regionen är så pass stor och så pass outvecklad att varken Ryssland eller USA klarar att utveckla den själva. Man måste helt enkelt samarbeta och poola resurser.

Ser du ändå att en ökad utvinning av naturresurser kan leda till fler konflikter som rör territoriella anspråk?

Oljeutvinningen ligger ganska nära kusterna, så den är inte på kontinentalsocklarna, utan oftast inom ländernas ekonomiska zon och territorialvattnen. Det pågår ett arbete över hela jorden att fastställa var gränserna för ländernas kontinentalsocklar går, enligt FN:s havsrättskonvention. Men det utgår ifrån folkrätten och i Arktis är alla inställda på att det ska ske på ett så bra och fredligt sätt som möjligt. Stater konkurrerar med varandra, men huvudsaken är att man gör det enligt regelverken, inte utifrån tvister eller konflikter.

Om vi tittar 10-20 år framåt, vad har hänt i Arktis då?

Om 30-40 år beräknas det alltså vara isfritt på sommaren. Sannolikt ser vi mer sjöfart i Nordostpassagen. Men för att utveckla den behövs också mer räddningskapacitet. Många rederier är intresserade. Till dess har också Arktiska rådet utvecklats för att kunna stärka miljöskyddet och främja dem som bor i regionen. Till nästa år kommer rådet förhoppningsvis att ha ett permanent sekretariat. Det är bra med en fast punkt utöver de rullande ordförandeskap som finns nu.

På sikt vill vi se en ekonomisk utveckling som gynnar dem som bor där. ”Ta samerna till exempel. Rendriften är ju väldigt central i deras kultur. Och just klimatutvecklingen och ekonomisk utveckling påverkar ju möjligheterna till rendrift genom att det kan bli svårare att komma åt lavarna när det blir isigare. Samtidigt känner sig samer ibland trängda där de har sina traditionella platser för renar, mellan utbyggnad av gruvor och vindkraftsparker. Den situationen är liknande för andra urfolk. Många urfolks språk är på väg att försvinna. Det är klart att saker kommer att förändras, men det gäller att det sker på ett positivt sätt så att det gynnar alla som bor i regionen.”

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism