Print Friendly

Håkan Gergils; Börskraschen och USAs ekonomi

Av Redaktionen | 31 december 1988


1988


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

HÅKAN GERGILS:
Börskraschen och USA:s
ekonomi
Socialdemokraterna har försökt
utnyttja börskraschen i USA för
att ”bevisa” att det inte går att
sänka skatterna och att marknadsekonomin inte är att lita på,
utan att ”Den Tredje Vägens
ekonomi” är den enda rätta.
Men hur ser det egentligen ut i
USA? Hur är det med tillväxten,
produktiviteten, budgetunderskottet, skatterna och sysselsättningsutvecklingen?
USA kommer att spela en viktig roll i den svenska valrörelsen. Frågan är om det blir genom korrekta fakta eller genom
fortsatt förtal?
Fil kand Håkan Gergils är tidigare ordförande i Aktiespararna
och har tillsammans med Leif
Wid{m utgivit boken ”överraskningarnas val” om det svenska
valet 1985.
B
örskraschen den 19 oktober förra
året är ett faktum, men vilka var
orsakerna? Och varför spred sig
börskraschen till alla andra länder om felet var USA:s ekonomi?
Aldrig någonsin har man väl sett en
allvarlig händelse utnyttjas så skamlöst
som den svarta måndagen den 19 oktober
1987. Demokraterna i USA utnyttjade
kraschen för att bana väg för en president
ur egna led. Flera stora västländer, som
England och Frankrike, skyllde kraschen
på USA:s ekonomi. Felet är inte vårt, sade man högt med direkt adress Ronald
Reagan.
Även här i Sverige har börskraschen
utnyttjats politiskt. I vårt land är det socialdemokraterna som har utnyttjat den.
För att ”bevisa” att det inte går att sänka
skatterna, att marknadsekonomin inte är
att lita på, utan att ”den tredje vägens ekonomi” är den enda rätta.
Vad har då alla dessa kritiker skjutit in
sig på? Jo, USA:s ekonomi. I grunden
skulle USA:s ekonomi vara svag och orsakat inte bara börskraschen, utan förstört hela den internationella ekonomin.
Är det så att USA:s ekonomi är svag?
Ja, när Kjell-Olof Feldt och hans vapendragare på finansdepartementet, Klas
Eklund, säger så, tycks inga svenska journalister bemöda sig om att kontrollera på-
ståendena. I TV2:s Rapport sade Christer
Peterson att ”svagheterna i den
amerikanska ekonomin har blivit allt mer
uppenbara”.- Även Svenska Dagbladet
deklarera<;Ie på ledarplats samma uppfattning.
I två månaders tid formligen förtalades
USA:s ekonomi, utan att någon brydde
sig om fakta. Hur ser det egentligen ut i
USA? Hur är tillväxten, produktiviteten
14
och sysselsättningsutvecklingen? Har industriproduktionen gått bakåt, som
många påstått? Dessa ganska lättframplockade fakta tog svenska massmedia inte fram under den höst som gick.
Först vid årsskiftet gick det tydligen
upp ett ljus för en del ledarskribenter. I en
förstaledare frågade Dagens Nyheter om
vi inte svartmålade USA. Svenska Dagbladet skrev ledare med en del fakta om
USA:s verkliga ekonomi. Men fortfarande, när detta skrives i början på 1988, har
vi långt kvar innan svenska massmedia
ger en balanserad bild av USA.
Hur ser det då ut i USA? I denna artikel skall jag söka beskriva en del ekonomiska områden som är relevanta för bedömningen av USA:s ekonomi.
Innan jag börjar den genomgången vill
jag dock påpeka att USA har balansproblem. Man importerar för mycket och exporterar för lite, samtidigt som man har
ett för lågt inhemskt sparande. Men ändå
är ekonomin i grunden stark, och har utvecklats positivt, vilket jag tänkte låta följande rader visa.
Budgetunderskottet
Det allvarligaste i USA är ”det skenande
budgetunderskottet”, skrev Klas Eklund i
en A-pressartikel i slutet på november
förra året. Men faktum är att veckan före
börskraschen offentliggjordes att budgetunderskottet det senaste året minskat
med hela 32 %. Från 220 till 148 miljarder dollar.
Om man i stället jämför budgetunderskottet med den totala ekonomin, BNP,
var underskottet högst 1983 då det motsvarade drygt 6,5 %. För det gångna året
blev motsvarande andel av BNP ungefär
3 %. Vad som skett är en halvering således av det reala budgetunderskottet på 4
år.
Det skadar kanske inte att jämföra
med Sveriges budgetunderskott åren
1982-83, som då var 12% av BNP.
Denna relativa storlek av USA:s nuvarande budgetunderskott kommer inte fram i
den svenska debatten, inte ens som faktauppgifter i massmedia.
Dessa verkliga siffror om budgetunderskottet visar att den kraftiga fokuseringen på budgetunderskottet i USA, som
orsak till börskraschen, var kraftigt överDet är långt kvar innan svenska
massmedia ger en balanserad bild
avUSA.
driven. Om det fanns ett direkt samband
mellan budgetunderskottets storlek och
kraftig nedgång på börsen borde den väl
ha skett redan 1983? Den kraftiga börsnedgången den 19 oktober förra året kom
en vecka efter den offentliga uppgiften att
budgetunderskottet minskat med 32%
Tillväxten
Om USA:s ekonomiska utveckling sade
Kjell-Olof Feldt i Falun den 7 december
att ”tillväxten har avtagit markant”. Vad
gäller USA:s tillväxt under 1987 är i dag
följande fakta kända: Tredje kvartalet i
USA ökade tillväxten med 4,l %, upp
ifrån 2,5 % kvartalet innan. För hela
1987 tyder allt på att man kommer upp i
en tillväxt på i vart fall 3,2 %.
Ser vi tillväxten i ett längre perspektiv
kan vi notera att under åren 1983-87 var
den ekonomiska tillväxten i USA c:a
18 %. En tillväxt i USA som var c:a 50 %
högre än i Sverige.
Samtidigt bör man komma ihåg att
Sveriges ekonomiska tillväxt till icke obetydlig del är beroende av den amerikanska. För den ovan redovisade perioden
svarade USA:s o!:~nomiska utveckling
för ungefär en tredjedel av den svenska
tillväxten.
Sedan 1977, de senaste tio åren, har
USA haft en större procentuell industritillväxt än något annat jämförbart land,
vid sidan av Japan. År 1986 var USA:s industriella produktion 125 % av 1977 års
nivå. Samma år nådde Japan 144, medan
EG-området i sin helhet bara nådde
107%.
Den industriella produktionen i USA
har alltså ökat med drygt tre gånger VästEuropas. Därtill kommer att produktiviteten ökat starkt i USA. Under de senaste
25 åren har andelen sysselsatta i industrin
minskat från 25 % av den arbetande befolkningen till i dag 16 %. Särskilt snabbt
har produktiviteten ökat under 1980-talet, med hela 4,l %per år sedan 1982.
Arbetslösheten
Svenska socialdemokratiska politiker vill
gärna jämföra USA:s arbetslöshet, som
ligger knappt under 6 %, med Sveriges
öppet redovisade l,7 %. Men man glömmer då att Sverige sysselsätter nästan 4 %
av arbetskraften i arbetsmarknadspolitiska projekt. Därtill kommer att förtidspensionering utnyttjas i vårt land på ett sätt
som inte finns motsvarighet till i USA.
Allt tyder således på att Sverige inte
har en lägre arbetslöshet än USA, men
detta är ett ämne som nästan tycks vara
tabu att diskutera.
15
I USA var 1981, när Ronald Reagan
trädde till, arbetslösheten hela 11 %. Nu
är den alltså nere i under 6 %, vilket torde
vara så nära full sysselsättning i USA som
är möjligt.
Samtidigt som arbetslösheten gått ned
har antalet sysselsatta ökat. Går man tillbaka till 1981 har antalet sysselsatta i
USA ökat med 15 miljoner. Så sent som i
börskraschmånaden oktober förra året
ökade antalet nya jobb med 550 000.
Även i november förra året ökade antalet
jobb- då med 330 000.
Även under 70-talet ökade sysselsättningen i USA. Serlan 1975 har antalet nya
arbetsplatser i USA ökat med hela 25
miljoner. Under samma period har VästEuropa inte skapat netto några jobb över
huvud taget.
skattesänkningen
Ar 1981 genomfördes en skattereform
som innebar en minskning av högsta marginalskatten från 70 till 50 %.Vilka effekter har denna marginalskattesänkning
haft?
För den genomsnittliga amerikanen
har den federala skatten minskat med c:a
30 %. Trots detta har skatteinkomsterna
ökat. Staten har alltså inte fått minskade
intäkter, vilket den allmänna debatten
bl a i Sverige ger intryck av.
Efter skattereformen 1981 har man i
fasta dollar fått in 70 miljarder dollar mer
i skatt än utan reformen. Faktum är att
nedskärningarna av marginalskatterna
stimulerade näringslivet att expandera
och skapade många miljoner nya jobb.
Detta ökade skattebasen så mycket att
t o m med lägre skattesatser kunde fi- 16
nansdepartementet i USA ta in väsentligt
mer skatt.
En annan effekt av de stora marginalskattesänkningarna, är att höginkomsttagarna nu ökat sin andel av skatten jämfört med medel- och låginkomsttagarna.
Detta är en drastisk förändring av skattebördan i det amerikanska samhället, som
inte uppmärksammats i Sverge.
De 5 % som har högst inkomst i USA
har ökat sin andel av skattebördan med
5 procentenheter – från 35 till 40%
av skatteintäkterna. Medel- och låginkomsttagarna har på motsvarande sätt
minskat sin andel av skatteintäkterna från
63 till 58%.
I den svenska debatten för alla ”förstå-
sig-påare” fram förslaget att USA bör hö-
ja sina skatter. I Jandet det gäller, USA,
finns det bara en enda av presidentkandidaterna, en demokrat, som vill höja skatterna.
I USA är man allt för medveten om att
skattehöjningar både minskar arbetsviljan och därigenom reducerar antalet jobb
och faktiskt driver på de statliga utgiftsökningarna. Under perioden 1947-87
förde varje skattehöjning med sig ytterligare 158% i utgiftsökning. En intäktsökning via höjda skatter var således under
de gångna 40 åren en direkt signal till att
höja utgifterna med lika mycket – och
därutöver med 58 %av de nya intäkterna.
Detta empiriska samband har en kommitte inom USA:s kongress presenterat under det gångna året. Uppgifterna har en
klart dämpande inverkan på alla politiker
som tidigare talade om skattehöjningar
för att klara bl a budgetunderskottet.
Försvarskostnaderna
I den svenska debatten påstås att
försvarskostnaderna i USA är rekordhö-
ga. Det är ganska nöjsamt att då notera att
för 1987 var försvarsutgifterna 6,4% av
BNP, vilket är 2 procentenheter under
genomsnittet för perioden 1950-80.
Men i förhållande till Carter-tiden är
det en höjning, från 5,5 till 6,4 procentenheter.
I det längre perspektivet ser försvarskostnaderna i USA iförhållande till de civila kostnaderna ut på följande sätt: Under åren 1950-70 låg i genomsnitt de civila federala kostnaderna på ungefär samAllt tyder på att Sverige inte har en
lägre arbetslöshet än USA.
ma nivå som försvarskostnaderna. Under
1970-talet blev de civila kostnaderna i genomsnitt dubbelt så höga som försvarskostnaderna. Denna relation finns i stort
kvar under 80-talet.
Börskraschens orsaker
Utlösare av börskraschen den 19 oktober
förra året var nog framför allt ränteuppgången i USA orsakad av en stram penningpolitik. Vidare påverkades aktiemarknaden av talet om dollarns fria fall
som ett vapen mot Västtyskland. – Öka
er ekonomiska aktivitet, annars gör vi
dollarn mindre värdefull för er export,
hotade USA:s finansminister James Baker några dagarföre den 19 oktober. Men
vi får inte glömma bort att vi också hade
mycket höga börskurser. Börsen hade
oavbrutet gått upp under en femårsperiod. Förr eller senare går den ned och all
erfarenhet talar för en cyklisk utveckling
på börsområdet, liksom i ekonomin i
stort.
Men den stora kraften i börsnedgängen – 22,6 % på en enda dag – var dock
något som inte ovanstående faktorer kan
förklara. Inte heller om man endast tror
på USA:s budgetunderskott som orsak
till börskraschen kan man rimligtvis hävda att den förklarar häftigheten i börsfallet Nej, skälet härtiJJ är att finna på ett annat ställe: Datorerna eller ”program trading” är de verkliga bovarna i dramat. Det
har vi nu Reagans egen kommissions ord
på. Men Reagans kommission, som unFör den genomsnittliga amerikanen
har den federala skatten minskat
medca30 %.
dersökte börskraschen, föreslog inga åtgärder just mot ”program trading”, trots
att man fann att” det var datorerna som
orsakade det kraftiga börsfallet
Ett annat ingrepp i marknadsekonomin var Hong Kong-börsens stängning i
nästan en hel vecka- med början den 20
oktober. När börsen sedan öppnades
sjönk HongKong-kurserna med i genomsnitt 33 %. Den ”stanken” spred sig sedan
över hela världen.
Detta andra ingrepp i marknadskrafternas normala arbetssätt innebar dessutom en dubbelchock – för de som nödtorftigt hade hämtat sig frän den svarta
måndagen.
Nu visar det sig också att den kraftiga
17
börsnedgången fredagen den 8 januari,
som en reaktion på Reagankommissionens förslag, åter igen berodde på datorerna. Börsfallet blev 7 %. Det hade troligen blivit bara hälften så mycket om inte
dataprogrammen satt igång en nedgång
som var hela 3 procentenheter den sista
halvtimmen.
Mot bättre vetande
Det är ingen tvekan om att såväl demokraterna i USA som socialdemokraterna i
Sverige tar stora risker med sina omotiverade angrepp på USA:s ekonomi.Talar
man tillräckligt illa om USA:s ekonomi,
att man inte har förtroende för den, kan
kritiken i sig bli självuppfyllande.
Nog tycker man att en betrodd finansminister, som Kjell-Olof Feldt, skulle
kunna låta bli att använda demagogiska
knep mot bättre vetande. Men tydligt är
att i politik är – som i krig och kärlek –
det mesta tillåtet.
Nu får man bara hoppas att kritiken inte blir självuppfyllande. För socialdemokraterna kan kritiken fylla en annan funktion än att slå mot marknadsekonomin.
Genom att hävda att USA:s politik skapar
”ekonomiskt kaos” i hela världen (Feldts
påstående) blir en framtida svensk devalvering Ronald Reagans fel.
Det skall bli mycket intressant att se
hur USA:s ekonomi kommer att beskrivas under året som följer. Min tro är att
USA kommer att spela en viktig roll i den
svenska valrörelsen. Frågan är då om det
blir genom korrekta fakta eller genom
fortsatt förtal.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner