Print Friendly

Gustaf Myhrman; Politiserande etermedia

Av Redaktionen | 31 december 1982


1982


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Debatt
GUSTAF MYHRMAN:
Politiserande etermedia
Av nyhetsförmedlingen i våra etermedier bör
man ha rätt att fordra politisk neutralitet.
Däri brister det dock alltför ofta. Det tycks
vara mycket svårt för redaktörer och reportrar att ge news och inte views, att inse den
fundamentala skillnaden mellan att arbeta för
en privatägd eller partiägd tidning, som företräder en viss politisk riktning och att arbeta
för offentliga institutioner som radions dagsekon eller televisionens ”Rapport” och ”Aktuellt” . Den bristande politiska neutraliteten
kommer till synes såväl i rapporteringen från
Sverige som i den från utlandet.
Av en korrespondent, placerad i ett främmande land, bör man ha rätt att vänta, att han
eller hon har en positiv inställning till värdlandet. Detta betyder inte, att korrespondenten skulle tjänstgöra som en okritisk propagandist för det ifrågavarande landets regim
eller dess ideologi men inte heller att han
skulle vara dess ovän och felfinnare.
Hur är det nu? Det är svårt att undgå intrycket, att våra radio- och TV-rapportörer
(rån USA – här åsyftas herrar Sandqvist och
Ohlander – är helt övervägande negativa mot
landets nuvarande regim och dess politik,
man frestas tala om en antiamerikanism av
den typ, som den politiska vänstern hos oss
gärna företräder. Men även i USA tas väl
stundom goda initiativ och görs framsteg på
olika områden – men därom får man sällan
höra i rapporterna, desto mer om missförhållanden.
I sin rapportering från Storbritannien anslår herr Järb.xg gärna en överlägsen och
raljerande ton mot den konservativa regimen
och i synnerhet mot Mrs Thatcher. Rapporteringen från Frankrike framstår vid jämförelse
med de här nämnda som korrekt, politiskt
neutral och ändå omväxlande och intressant.
Om radio- eller TV-reportrar är partipolitiskt neutrala, bör åhöraren av deras framställning inte kunna sluta sig till deras placering på den politiska färgskalan. Är det oriktigt att förmoda, att ett betydande antal av
dem, som vi dagligen hör utlägga texten i
radio och TV, med ganska stor träffsäkerhet
skulle kunna placeras ifråga om sin politiska
hemvist?
De anställda i våra etermedia har givetvis
samma rätt som alla andra medborgare att
omfatta politiska åsikter och att tillhöra
tiska partier. Men därmed har de,
mening, inte rätt att begagna sitt
att torgföra sina egna politiska ·
Det torde inte vara oriktigt att påstå,
hetsförmedlingen i radio och TV för
rande inte är politiskt neutral, den
påtaglig vänsterinriktning.
Man kan som exempel välja det länge
ligt debatterade regeringsförslaget att ·
karensdagar i sjukförsäkringen. Detta
har i etermedierna genomgående
som ”regeringens förslag att försämra
försäkringen”. Detta är en tendentiös,
tagande rubriksättning. Ett förslag
nämnas efter vad förslagsställaren
inte efter vad förslaget i något visst
kan få för konsekvenser.
som ett led i regeringens
borde i radio och TV opartiskt ha
rats tex som ” regeringens förslag
på sjukförsäkringen” eller ” ·
get att införa karensdagar” .
Den politiska oppositionen är
fulla rätt att i sina tidningar
strationsplakat och från ””‘”r~”””’rn•
sätta förslaget och
Genom att i sina
utrymme åt den kampanj,
mot regeringsförslaget, tex i
proteststrejker här och där i
och radio i själva verket att unrt••rhr~••
panjen mot ”försämringen”. Som man
i skogen får man svar! Sparmålet,
förslagets syfte, kom helt i ”‘”””u.uu~n.
Åtskilliga reportrar i radio
sig före att uppträda som något
ledare eller folkkommissarier.
snäJja den intervjuade till
stundom med ett karskt ‘ ‘ja eller
”det där var inte svar på min fråga
inte utan att man erinrar sig den gamla
”har herr Domaren upphört att taga
en fråga som, vare sig den besvaras
eller nej, sätter den tillfrågade i klistret.
Nyhetsförmedlingen kan politiseras
genom vad som presenteras och
som eventuellt utelämnas. Man
välja sig mot intrycket, att
larna i något för svenska folket
republikanskt nit avsiktligt försu
iga evenemang, exempelvis statsbesö-
i olika länder och de återkommande
vunna eriksgatorna, som alltid drar stor
· och är verkliga folkfester. En överväle majoritet av svenska folket älskar att
de kungliga. När en uppseendeväckande
melse av TV vid något tillfälle påta- ‘ lät vederbörande redaktör förstå att
mangen ifråga betraktades som betylösa ”jippon”!
n svenska vänsterns ofta visade ovilja
försvaret demonstreras stundom i radio
TV genom att frågor, som berör försvakan illustreras med bilder som närmast är
e att sprida löje, t ex trivial exercis på
kaserngård eller med talet om att ”ligga i
n”. Det är sällsynt att militära aktiviibild eller ord omges med något av den
, som förlänas exempelvis idrotten.
t skall dock villigt erkännas, att nyhetsrteringen om ubåtsincidenten var rik- . och, såvitt författaren kan bedöma,
· och utan besvärande politisk vinkling.
mot var nyhetsförmedlingen i ”Rap- ” från den stora manövern ”Norrsken”
ägande negativ och ensidig. ÖB fick
rligen i ett kort inslag framlägga vad man
med den stora manövern. Ett par soltillfrågades därefter och fann manövern
onödig och ett dåligt sätt att använda
257
pengar. I reportaget ingick en pacifistisk demonstration mot försvaret. Reportaget gav
några glimtar från en mottagning för de inbjudna utländska militärattacheerna. Den
ende, vars omdöme inhämtades, var den
ryske, som fann det förvånande att ”fienden” vid sådana här manövrar alltid anses
komma österifrån.
Detta var alltså vad som förekom i det ordinarie nyhetsprogrammet i TV. Senare har i
TV gjorts ett större program” Manöver”
med en mera objektiv och opartisk skildring
av den stora manövern, ett program som i
någon mån förtagit intrycket av den usla rapporteringen i nyhetsprogrammen.
Hur skall missförhållandena rättas till och
nyhetsprogrammen i det kommande bli politiskt neutrala som de bör vara? (Kritiken i
denna artikel avser nyhetsprogrammen, inte
andra program även om dessa ingalunda kan
gå fria från kritik ifråga om politiskt tendens).
Detta torde kräva en reformation till huvud
och lemmar av radions och televisionens programledningar. Etermediernas nyhetsförmedlare måste bringas att respektera kraven
på neutralitet. De som inte kan eller vill avstå
från att utnyttja sitt etermedium som forum
för egna politiska värderingar, bör förmås
välja andra massmedier än radio och TV.
Pärmar för årgång 1981
kan rekvireras från Svensk Tidskrifts
expedition, tel 08-67 59 55, eller genom insättning av kronor 30:- på
postgiro 727 44-6.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner