Print Friendly

Gunnar Palm; Skymningslandet

Av Redaktionen | 31 december 1993


1993


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GUNNAR PALM:
SKYMNINGSLANDET?
A
tt förutspå Västerlandets
nedgång ochfall harlänge
varit en favoritsport bland
journalister. OswaldSpenglers ”Untergang des Abendlandes” var
ett känt exempel. Senare skribenter siktar särskilt på Västeuropa och tror sig se
den kontinenten förlora betydelse. Liknande tankegångar ser man också hos
historiker som borde begripa bättre.
Geoffrey Barracloughs ”An Introduction to Contemporary History”
(1964) – välkänd doktorandlitteratur
vid svenska universitet – upprepar på
minst tio ställen forfattarens drömmar
om ett krympande Västeuropa. De utgör ett ledmotiv i boken. Kapitlet ”The
drawfing ofEurope” innehållerföljande
ord och exemplet kan mångfaldigas:
”The urban revolution in the Soviet
Union and subsequently in China
took place at a speed greater than
ever witnessed before, and its result
was to intensify the existingtendency
for the eecnornie centre ofgravity to
shift away from western Europe”.
Barraclough borde ha kontrollerat
fakta hos någon nationalekonom. Snabbt
hade han insett att verkligheten rör sig i
motsatt riktning. Tabellen nedan visar
hurEG-blocket höjersinandel av världsekonomin; EG (12) betyder nuvarande
tolv medlemsländer, for jämförelsens
skull (DDR ingår inte).
1950 17% BNP i EG (12)
1960 19% som andel av
1970 20% hela världens
1980 26% BNP.
1990 28% (FN, Economist)
Andra ekonomiska mått ger samma
bild. EG växer kontinuerligt snabbare
än världsekonomin inom export och
import, industriproduktion, patent och
i varje fall tidvis inom den viktiga bilbranschen. Det finns enskilda grenar
med annorlunda tendenser, t ex stål;
”gamla” branscher flyttar ut till tredje
världen – samtidigt som de minskar i
betydelse- medan ”framtidsbranscher”
uppstår i de redan rika länderna. Hur
som helst är det mest allmänna måttet
(BNP) otvetydigt. Den som invänder
SVENSK TIDSKRIFT 283
att BNP inte mäter all ekonomisk aktivitet, har delvis rätt men bör betänka att
denna svaghet avser alla år, varför den
knappast påverkar tendensen.
Nu harvärldsproduktionen stigitva~e
decennium, räknat i volym. Detinnebär
att sununan (100 % i tabellen) blir allt
större. Den relativa förskjutningen över
längre perioder är emellertid intressant,
och det var den som Barraclough tog
upp. Några naturliga följdfrågor inställer sig. Den första: om EGs vikt i världsekonomin stiger … och Japans ökar
ännu snabbare … vilka regioner går
bakåt, relativt sett?
Östeuropa förlorar mest; därsjönk faktiskt produktionen i absoluta tal under
1980-talet, för att därefterfalla ännu brantare och i samtliga länder. Den andra
förloraren heter USA, som visserligen
höjer produktion och välstånd men gör
det långsmunare än världsgenomsnittet.
Något liknande gäller USAs ”kusiner”,
de råvamexpotterande Kanada – Sydafrika- Australien- Nya Zeeland. Tredje
världen, däremot, rymmer både vinnare
och förlorare (källorna är FN, Världsbanken,OECD,GATT,EGmflochfinnspå
va~e bibliotek).
Andra följdfrågan siktar på EG. Hur
kan denna lilla kontinent, med en
stagnerande befolkning och ”mogna”
ekonomier, fortsätta att växa snabbare
än världsekonomin? Bland orsakerna
nedan väger den sista tyngst:
• marknaden för industrivaror växer
betydligt snabbare än råvammarknaden (drygt fyra gånger respektive
två gånger i volym året 1960-90)
• i en allt mer sofistikerad världsekonomi betyder hög utbildningsnivå
mer än tidigare; EG slår alla utom
Japan
• fred gynnar alltid ekonomisk tillväxt,
och EG var nära nog den enda regionen i världen som levde i fred hela
perioden
• frihandel stimulerar näringslivet i alla
länder som deltar- både via exporten
och importen – och inget ekonomiskt block sänkte sina handelshinder
lika drastiskt som EG.
Om Barraclough inhämtat upplysningar från sina nationalekonomikollegor och anlagt det femtioåriga perspektiv man kan begära av en historiker,
hade han inte missat så grovt i sina
fömtsägelser. Den som läser hans bok
kan inte undgå misstänka att han drevs
av önsketänkande.
Med ovan redovisade ekonomiska
data i bagaget, frågar man sig humvida
Västeuropa förlorar betydelse i andra
avseenden (politik, kulrur m m). Ligger
”skymningslandet” i Bryssel, Paris, Milano och Frankfurt? Med hänsyn till den
ekonomiska basens avgörande vikt för
politiskt inflytande, måste man svara
neJ.
284 SVENSK TIDSKRIFT

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism