Print Friendly

Gunnar Hökmark; En ny giv

Av Redaktionen | 31 december 1981


1981


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GUNNAR HÖKMARK
En ny giv
Förbundsordföranden i Moderata
Ungdomsförbundet, civilekonom Gunnar
Hökmark, har skrivit den tredje artikeln om
moderaternas rrya handlingsprogram.
Det förslag till partiprogram som nu är ute på
remiss präglas av en genomgående enighet i
enskilda sakståndpunkter. Det är en styrka för
Moderata Samlingspartiet.
Men ett politiskt program har inte bara till
uppgift att föra fram korrekta sakståndpunkter
det måste också lyfta fram de viktigaste poli
tiska kraven på ett sådant sätt att partiets samhällssyn och politiska mission kommer klart
dagen. l det perspektivet kan vissa detaljer for
summas medan centrala problemområde
måste prioriteras. Programmet måste till si
disposition genomsyras av den attityd med vii
ken man vill möta framtiden.
Häri ligger det nuvarande programförslagc
brister. Även kommitten, i vilkenjag själv ,·ari
ledamot, säger detta i sin missivskrivelse. Pr
grammets olika krav avspeglar inte tillräckli
de förutsättningar för svensk politik som ko
mer att gälla under hela 80-talet. Förutsätt
ningar som kräver nytänkande, ifrågasältan
och ett uppbrott från den traditionella polit’
kerrollen. Programmet redovisar inom områ
efter område viktiga ståndpunkter men utan a
ange vad som är viktigt och inte viktigt oc
framförallt, vad som är nödvändigt.
All politik utgår från verkligheten. Den verk
lighet som vi idag lever med i Sverige är att
är ett ledande välf<irdsland rikt på mänsklig
tekniska och ekonomiska resurser. Trots dess
goda förutsättningar befinner vi oss i kris. \
riskerar att genom felaktigt handhavande a
våra samhälleliga resurser förlora viktiga del
av vår nations välfärd.
Samtidigt som vi står inför risken att förlo
delar av vår välfärd ser vi också att mån
människor, mitt i och trots välfården är olyc
liga och ensamma. Vårt samhälle lider av e
slags gemenskapsproblem.
Djupgående problem
\’arf<.ir är det så att det land som moderaterna
\iii formulera ett 80-tals program för riskerar
att f<.irlora viktiga delar av sin välfärd? Och
varfor är vi, trots den välfärd vi ändå har, inte
rtt sa lyckligt land som vi skulle vilja vara?
Detta är grundläggande frågor vars svar måste
vara utgångspunkten för moderat BO-tals-politik.
S1·aret ligger i att våra ekonomiska problem
egentligen är symtom på ett betydligt mer
djupgående problem. Våra ekonomiska problem är egentligen den ekonomiska redovisningen av att vi byggt upp vårt samfälle fel.
\’i har skapat en struktur i vårt samhälle
som står utanför människornas inflytande. Välfärdens innehåll har bestämts av politiker i
stället f<ir av människorna själva. Vi har fått ett
samhälle som alltför mycket präglas av politikers övertro på politiska åtgärder och alltför
litet tro på människorna själva. Det har minskat utrymmet för människorna och skapat ett
samhälle som är någon annans.
För många regleringar
\’årt samhälle förutsätter idag att statliga verk
och myndigheter skall kunna planera och administrera ända in i människornas vardag.
Regh, regleringar och förbud anses inom alla
upptänkliga sidor av livet vara förutsättningen
för f<.irnuftigt beteende hos människorna. Men
eftersom administration och planer inte i verkligheten – möjligtvis i teorin – skapar lycka
och välbefinnande har vi bara fått kostnaderna
och tungroddheten samtidigt som människor
med all rätt själl-a krävt resurser för sina egna
liv.
23
Vi fungerar fel i Sverige. Vi tror att förhandlingar, sammanträden, planering och prognoser är det viktigaste. Vårt näringsliv planerar
och sammanträder, utbildar och konfererar i
stället för att satsa på att producera och sälja.
Och alla regler, alla planer och alla förhandlingar har skapat den största offentliga sektorn
i världen.
Här har vi det egentliga svenska problemet.
Misstron mot människorna har lett till en förmyndarattityd hos politiker som skapat ett
samhälle som beskär människors flexibilitet
och frihet. Men eftersom det är människorna
Jälva som är drivkraften i vårt samhälle har vi
i Sverige beskurit drivkraften samtidigt som
samhället blivit annorlunda än vad vi själva
hade velat.
På den vägen har vi fått ett dyrare samhälle
än vad vi har råd med. Där nya ideer är kringgärdade av så många regler att vi i stället för
vitalitet fått resignation. Och när de egna insatserna, det egna ansvaret, inte spelar någon roll,
då har vi också fått just rotlöshet och en slags
hopplöshet inför samhälle och framtid.
En ny giv
Ett moderat partiprogram måste kunna formulera vad jag vill kalla en ny giv i svensk politik
som utgår ifrån denna grundläggande syn på
hur det svenska samhället, trots all välfärd, har
misslyckats.
En plattityd som kan sägas är, att om det
fortsätter att fungra som det har fungerat, då
kommer det att gå som det har gått. Programmet anger inte med sin redovisning av sakståndpunkter inom alla upptänkliga områden
hur vi ska uppnå en politik som garanterar att
l.
24
vi fungerar annorlunda som samhälle. Det
räcker inte med justeringar för då kommer det
ändå, mer eller mindre att gå som det hitintills
har gått.
Hur ser då grunden för en ny giv ut?
För det första måste politiker inse att de inte
själva kan lösa alla problem. Politiker kan vare
sig skapa lycka eller livskvalitet. Däremot kan
de skapa förutsättningar. En ny giv förutsätter
ödmjukare politiker som inser sin begränsning.
Tyvärr menar jag att programförslaget i sina
olika avsnitt inte återspeglar detta.
För det andra måste man inse att mänsklig
gemenskap i verklig bemärkelse endast kan
växa fram i frihet. Det är endast människornas
eget direkta engagemang för varandra som betyder något om vi vill skapa ett varmt samhälDen offentliga sektorn
En ny giv måste vara beredd
varje enskild verksamhet inom den offentligai
sektorn. Inte för att den offentliga sektorn i si
själv är dålig utan för att den är för stor. Vill\
värna om de viktigaste områdena måste vi vara
beredda att gå desto hårdare fram inom andra.
Nya tankar om den offentliga sektorn måst
tänkas. Landstingen är en tvåhundraårig insti
tution i Sverige. Det är därmed inte sagt at
detta är den bästa organisationsformen fl”
sjukvården.
I stället innebär landstingen ytterligare e
beskattningsnivå. Det innebär att skatteh-·
ningar som sker var för sig i kommunerna och
landsting tillsammans blir stora höjningar. D
innebär att de prioriteringar i olika kommuna
le. Denna grundläggande attityd saknar jag i verksamheter som måste göras, inte blir gjord
det socialpolitiska avsnittet som i stället exer- Landstingen innebär i sig ytterligare en a
cerar med skatteskalor. ministrationsnivå med mer byråkrati än va
För det tredje måste vi inse att det är endast som egentligen behövs. Landstingen inneb”
de ideal, de värderingar och normer, den gemenskap som kan leva av sin egen kraft som är
värda något, vare sig det gäller föreningslivet,
folkrörelserna eller kulturlivet. Även denna attityd borde i högre utsträckning prägla avsnitten om kultur och massmedia.
För det fjärde måste vi göra klart att frihet
och tillväxt är förutsättningar för livskvalitet.
De är bara förutsättningar, inga garantier för
livskvalitet. Men det finns inga andra än människorna själva som kan avgöra vad livskvalitet
är. Här vill jag gärna säga att det inledande
avsnittet ”Frihet och demokrati” når en viktig
ansats.
också att den viktiga sjukvården hängerunda
skymd för väljarna mellan kommunalpolitik
och rikspolitiker. Här har programkommille
gjort ett viktigt ställningstagande som visar
den goda viljan att inte i första hand komma’
den offentliga sektorns verksamheter utan de
struktur.
Ett moderat partiprogram måste dock ifrå
gasätta inte bara strukturen för den offentlig
sektorn utan också varje enskild verksamhet
den. Behöver vi ett Konsumentverk, större ä
någonsin, när svenska folket är mer utbildat ä
någonsin och när vi tvingas låna 20 miljard
varje år? Behöver vi en Skolöverstyrelse? \
måste fråga oss om inte svenska barn komm
att gå till skolan även om v1 avskaffar SÖ
Behöver vi Planverket? Skulle våra hus ra
liDlillan eller byggas utan garderober om Planverket avskaffades? Behöver vi i Sverige ha ett
lekmiljöråd som bestämmer hur dockorna skall
se ut? Behöver vi ett Statens Ungdomsråd som
falskeligen utger sig får att vara ungdomsföreträdare samtidigt som man bekämpar allt som
uagdomar tycker om? Här menar jag att partiprogrammet i resonemanget om den offentliga
sektorn inte tillräckligt starkt anger den nödvändiga färdriktningen.
Partiprogrammet bör offensivt göra klart att
om vi vill värna om den svenska välfärden, då
måste vi ifrågasätta varje del av den offentliga
sektorn. Vi måste spara administration får att
vtrkligen ha råd med den offentliga sektorns
produktiva och vikiga områden. Vi behöver
firre kansliråd, sjukhusdirektörer, kanslisekreterare och fler sjuksköterskor, fler lärare och
Otranställda på våra ålderdomshem. Här finns
det all anledning att vara självmedveten, denna
syn på besparingar har inget med småginhet
och snålhet att göra.
I stället är det så, att de som inte sparar nu
är illojala mot den svenska välfärden. Varje
procents expansion av den offentliga sektorn är
ett hot mot vår framtid eftersom vi måste låna
pengar till den. Det budskapet borde programtörslaget aggressivt överlämna till varje moderat kommunalpolitiker.
Återupprätta marknadsekonomin
I programfårslaget har marknadsekonomin en
framskjuten roll. Vi måste återupprätta marknadsekonomin får att vi ska klara 80-talet.
Marknadsekonomin är överlägsen när det gäller att ta till vara resurser, initiativ, ideer och
allt annat som är av betydelse får tillväxt och
25
utveckling. Programfårslaget borde dock inte
nöja sig med att konstatera sådant. I stället
borde man skisserat ett åtgärdsprogram får att
steg får steg återupprätta marknadsekonomin.
Det är nämligen 80-talets viktigaste politiska
uppgift.
Inom ramen får att återupprätta marknadsekonomin måste vi också se över de regler som
idag gör näringslivet onödigt tungrott. Därfår
bör vi avskaffa MBL. Medbestämmandelagen
har inte lett till ökat inflytande får de enskilda
arbetstagarna, inte till ökad effektivitet och inte
heller till ökad känsla av deltagande. Det svaret
kan man få på varje svensk arbetsplats. Om en
reform inte lever upp till sina syften bör den
avskaffas. Där har programfårslaget fårgänstfullt tagit ett rakt ställningstagande.
Sverige och utlandet
I en orolig värld är det viktigt att vi sluter upp
bakom de ideal som kännetecknar vårt samhälle. Det innebär att vi känner ett ansvar får alla
de människor som idag lider av en fattigdom
som vi inte kan tänka oss, får de barn som på
grund av undernäring döms till livslång passivitet. Därfår måste vi – trots egna problem –
vara beredda att öka svenskt u-landsbistånd.
Ett sådant ställningstagande saknas i programförslaget.
Men vi måste också våga låta vår utrikespolitik självmedvetet präglas av en strävan får
demokratisk utveckling, marknadsekonomi
som grund får internationell handel och får
utveckling även i fattiga länder och en enveten
kamp får frihet. Kring dessa punkter skulle jag
vilja se mer av självmedvetenhet i det utrikespolitiska avsnittet.
26
Framtidstro
Ett partiprogram bör ha som sin ambition att
formulera en politik som kan återskapa tron på
morgondagen, som motiverar till nya investeringar, som uppmuntrar till mänsklig gemenskap och som stimulerar mänsklig skaparglädje
och initiativkraft. Det är mer viktigt än någonsin att visa på att med rätt politik kan våra
problem klaras upp. Ett riktigt krismedvetande
fOrutsätter inte bara insikt i problemen utan
också en tro på att de kan klaras upp.
[ en tid av bristande politikerfortroende behöver vi en politik som gör det värt att tro på
politiker. Vi behöver en ny giv som inte i forsta
hand vill skapa fårdiga lösningar på livets alla
områden utan som i stället koncentrerar sig på
att skapa de forutsättningar som krävs for att
människor skall ta personligt ansvar, visa medmänskligt engagemang och självpåtagen samhällssolidaritet. Moderat politik måste konsekvent präglas av en insikt i att mänskliga problem inte alltid kan lösas genom politiska beslut och en insikt i att frihet fcir människor är
den drivkraft som stimulerar till personliga insatser inom samhällets alla områden. Det bud·
skapet borde vara programfOrslagets samman·
hängande tråd. men är det inte i tillräckli~
styrka.
Mina synpunkter på programförslaget ha
inte direkt foljt dispositionen. Detta beroende
på att jag inte haft ambitionen att diskutera
enskilda sakfrågor, eftersom det här som jag
inledningsvis slog fast, möter enighet. I stället
har jag valt att visa på den attityd och de
grundläggande budskap som bör prägla pr
grammet.
Vi moderater har ett ansvar fOr att 80-talet
skall präglas av en sådan ny giv i svensk politik
Vi står infcir ett decennium då vår nation kan
ske mer än någonsin behöver moderat politik
Min fOrhoppning är att det slutliga programfOrs laget bättre än det nu liggande skall teckna
en sådan.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner