Print Friendly

Gunnar Fröroth; Som grönsallad efter julmaten

Av Redaktionen | 31 december 1997


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

GUNNAR FRÖTOTH:
Som grönsallad efter julmaten
i vet hur det är.
Efter att ha ätit
stabbig julmat i
ett par veckor är
det skönt att slå
sig ner med en fräsch grönsallad, och
känna att man helt byter diet.
Lite samma känsla får jag av att läsa
Liberalarianism av David Boaz, efter
att ha genomlidit den senaste tidens
svenska samhällsdebatt. Sverige är
fullt av entreprenörer som tar sig fOr
helt fel saker, som att ge ut böcker om
alla de bidrag som finns att söka från
socialstaten. Eller som att organisera
bussresor till Stockholm for att demonstrera mot arbetslösheten, istället
for att fundera på vad man skulle kunna åstadkomma på hemorten.
horisont tycka att USA är ett under av
låga skatter och återhållen stat, men
sett ur den nyliberala traditionen är de
federala organen i Washington DC
verkligen ”Big Government”. Och
allt fler amerikaner lyssnar till de nyliberala tankegångarna. Ideerna saknar
inte populära företrädare.
Magasinet Rolling Slones vassaste
penna, PJ O’Rourke, sammanfattade
sin politiska hållning med formu-leringen ”att ge pengar och makt till
politiker är som att ge whiskey och
bilnycklar till tonåriga grabbar”. En
av mina favoritkåsörer, Dave Berry,
analyserar statens verksamhet som att
den ”tar pengar från en del människor, behåller en hygglig del, och ger
fotvård i kommunerna.
Boaz går igenom tillvarons olika aspekter och konstaterar att med individualism istället for kollektivism blir
samhället trevligare (rasism och andra
kollektivistiska problem elimineras),
välståndet ökar med mer av marknadsekonomi, och civilsamhället tar
mer ansvar om staten backar.
I den tröttsamt klientorienterade
svenska debatten är jag benägen att
hålla med honom, om inte annat fOr
debattens skull.
I sista kapitlet finns en appendix där
man kan fYlla i ett enkelt formulär,
med påståenden som man ska poängsätta. Den samlade poängen skriver
man in i en matris med två axlar –
resten till andra människor”. Som ekonomisk och personlig frihet. Man
Liberalarianism- aprimer är nybörja- skattebetalande svensk känner man placeras in efter hur mycket frihet
rens guide till nyliberalismen, skriven 1gen s1g. (frånvaro av statliga ingrepp) man är
av en man som känner den utan och
innan. David Boaz är den framgångsrike vice presidenten i Cato Institute,
den mest välrenommerade nyliberala
tankesmedjan i USA.
Han konstarerar att de riktigt antietatistiska och frihetliga ideerna är på
frammarsch i USA. Vi kan från svensk
Liberalarianism
David Boaz, Free
York, 1997.
a primer,
Press, New
Trevligare med individualism
Boaz går tillbaka i litteraturen och
historien, och visar på ideernas ursprung, ytterst den mentalitet som
präglade människor som kom till
Amerika, och som kodifierades i
självständighetsförklaringen och konstitutionen. Där finns tydliga skrivningar om att staten skapas for att garantera människors naturgivna frioch rättigheter, inte for att skapa
jobb, forbättra folkhälsan eller bedriva
SVENS K TIDSKRIFT
villig att acceptera. Hög personlig frihet men låg grad av ekonomisk frihet
innebär att man är ”liberal”, omvända
resultatet innebär att man är ”conservative”. Låga poäng på bägge axlar
ges etiketten ”authoritarian”, och hö-
ga poäng på bägge innebär att man är
”liberatarian”.
Jag fYllde i mina poäng och hamnade mitt i faltet for ”liberatarian”.
Mina gamla folkpartiränder har nog
gått ur.
41

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism