Print Friendly

Gunilla Sjöberg; Hypen.slut – verklighet.nu

Av Redaktionen | 31 december 2001


2001


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Hypen.slut
verklighet.nu
l av Gunilla Sjöberg
Internet är inte längre nytt och nyfikenheten har ersatts av vardag.
aftonbladet.se kommer att ge politisk information åt allmänheten snarare än
moderat.se. För partierna öppnar sig andra nya möjligheter.
fl.I!.L.lli!!!Y.._
RELATEp STOR!ES·
* Vlttory restares Bush d)’nasty to Wa;sh!natoo
‘* Bysn· 1w!!! wgrk;to aarn your resoecf
* Qorf! concedes ores!den!la!elecUon
* How we gothern Atimelina of the Florida
Illillll1
U
ND ER D ET AMERIKANSKA presidentvalet
1996 besökte så många som en fjärdedel
av Internet-användarna kandidaternas
hemsidor för att söka information. Det
öppnade helt nya möjlig-heter för kandidaterna och partierna att kommunicera direkt med väljarna, utan att filtreras via massmedia.
Inför valet förra året trodde många därför att nätet
skulle få sitt riktigt stora politiska ge-nombrott, att det
kanske helt och hållet skulle komma att revolutionera
valrörelserna.
Det var inte till partiernas
hemsidor man vände sig för
information om förra årets
amerikanska presidentval,
utan till CNN.
Men så blev det inte. En studie från Pew Internet &
American Life Project, med titeln ”Internet election news
audience seeks convenience, familiar names” visade att
intresset för kandidaternas hemsidor hade minskat högst
betydligt sedan 1996.
Andelen Internetanvändare som besökte någon av
kandidaternas hemsidor föll från 25 procent 1996 till 7
procent år 2000. Orsaken till detta är inte att George W.
Bush eller Al Gore skulle vara mindre intressanta kandidater än Bill Clinton eller Bob Dole. Orsaken ligger i att
nätet mellan 1996 och 2000 gick från att vara ett relao
ro
3
o
-,::-
‘Q.)
,…..,..
lSvensk Tidskrift 12001, nr l III]
+-‘
ro
l….
…:::.::
o
E
Q)
o tivt exklusivt medium till att bli ett allemansmedium.
Precis som tidningen, radion och TV:n i sin barndom
endast nådde smala och snäva målgrupper nådde även
nätet i sin barndom en exklusiv skara.
I dag är ungefär hälften av de amerikanska väljarna
on-line. I de städer som ligger i front-linjen- San Fransisco, Seattle och San Diego – börjar andelen att närma
sig 70 procent. När basen för Internetanvändningen ökar
så påtagligt förändras också bevekelsegrunderna för att
söka information. För även om det var färre som sökte
sig till kandidaternas hemsidor så var det desto fler av
väljarna som använde sig av nätet för att söka politisk
information, en ökning från 4 procent 1996 tilll8 procent år 2000.
1996 sökte man politisk information via nätet för att
man där fick ny och annorlunda in-formation. År 2000
var det främsta skälet bekvämlighet. Med det som bakgrund är det föga förvånade att ameger inte nya eller revolutionerande metoder att övertyga
väljare, men väl nya och effektiva vägar att kommunicera och interagera med väljarna.
Det är inte så länge sedan, faktiskt inte mer än lO år
sedan, som den förtroendevalde ute i någon kommun i
Sverige befann sig på mångmilavstånd från partihögkvarteret. Fick man reda på att partiet presenterat en
rapport fick man efter bästa förmåga med hjälp av telefo-nen försöka att beställa ett exemplar, som förhoppningsvis dök upp ett par dagar senare. I dag kan KarlGunnar i Kalix tanka hem rapporten i samma sekund
som den läggs ut på nätet.
O
CH INTE NOG MED DET, den SOm har åsikter, synpunkter och tankar kan enkelt och billigt föra en
dialog direkt med de ledande partiföreträdarna. Eller
utbyta erfarenheter med andra förtroendevalda runt i
Sverige.
rikanernas klick i hälften av fallen
antingen tog dem till CNN eller New
York Times. Till skillnad mot vad
många trodde 1996 minskade inte
nätet massmedias makt. Istället gav
nätet mäktiga massmedia nya möjligheter att fungera som gatekeepers.
”Internet är den moderna
För även om det så gott som aldrig
är helt ny information som förmedlas via nätet utan sådant som
tidigare förmedlats via brev och
fax, så kan inte betydelsen av bytet
av kanal nog understrykas. Minskade kostnader, minskad byrå-
krati och minskat tidsspilL Okad
snabbhet, ökad aktualitet och kortare avstånd.
injektion som partierna
såväl behöver och dess
betydelse skall inte
D
ET ÄR LÄTT ATT av de amerikanska erfarenheterna dra slutsatsen att Internet inte kommer att
förändra hur väljarna söker politisk
underskattas.”
information. För de alla flesta kommer det att vara mer
naturligt att klicka på www.aftonbladet.se än på
www.moderat.se för att hämta informa-tion, precis som
det för de allra flesta ligger närmare till hands att läsa
en dagstidning än ett partiprogram.
Inte heller kommer Internet att förändra hur väljarna bestämmer sitt partivaL Även om det är allt fler som
svarar att den information de tar del av på nätet påverkar deras partival är det fortfarande en majoritet som
svarar att de inte låter sig påverkas.
Men nätets riktigt stora potential ligger snarare i partiernas än i väljarnas händer. Att parti-erna i dag har
svårt att hitta arbets- och verksamhetsformer som fungerar i en ny tid är ingen nyhet.
Internet är den moderna injektion som partierna
såväl behöver och dess betydelse skall inte underskattas.
Nätet ger inte bara partierna möjlighet att kommunicera med stora grupper av väljare, utan det ger också möjlighet att aktivera de egna väljarna. Möjligheten för ett
litet parti, med sin databas fullmatad med e-postadresser och fingerfärdighet med tangenterna, är minst lika
stora som för ett gammalt och trött parti med sido- och
underorganisationer och fackförbund i ryggen. Internet
Ytterligare en viktig funktion för
nätet är att det kan bli en väg att
samla in ekonomiska stöd till kampanjverksamheten.
Kanske innebär lättillgängligheten på nätet att vi svenskar
äntligen får den injektion som behövs för att vi skall
börja öppna våra egna portmonnäer för att stödja det
vi tror på och inte överlämna åt statskassan att stå för
fiolerna. Det här är ett viktigt användningsområde för de
politiska partierna i USA. Att det fungerar utmärkt att
samla in pengar på nätet visade sig inte minst i republikanernas primärval, då John McCain lyckades samla in
l miljon USD på ett dygn – enbart via nätet. Här har vi
svenskar mycket att lära. Tekniskt och ideellt.
Undersökningen från USA visar även att nätet föder
aktivitet. Av dem som sökte informa-tion på nätet, främst
om kandidaternas ställningstagande, deltog även 35 procent i olika opinionsundersökningar on Iine. 22 procent
skickade e-post till kandidaterna. Fem procent lämnade ekonomiska bidrag till kampanjerna via Internet.
Nätet gör det enkelt att gå från ord till handling. Att
ta ställning, att engagera sig. På sina egna villkor. Internet är en stor utmaning för de politiska partierna.
Gunilla Sjöberg (gunilla.sjoberg@moderat.se) är opinionsanalytiker vid moderaternas riksorganisation.
[l] lSvensk Tidskrift l2oo1, nr 1l

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner