Print Friendly

GU; Namn att minnas – Ulf af Trolle

Av Redaktionen | 31 december 1974


1974


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Namn att minnas
Ulf af Trolie
Ätten Trolie nådde sin högsta ryktbarhet redan i början av 1500-talet genom ärkebiskop
Gustav T roile – mannen som animerade
Kristian II till Stockholms blodbad.
Ätten af T roile har först i våra dagar nått
en motsvarande ryktbarhet genom professor
Ulf af Troile – ”företagsdoktorn” med amputationer som specialitet. Detta innebär sä-
kerligen en orättvisa mot hans store förfader
generalamiralen Henrik af Trolle, som med
Gustaf III :s starka stöd och hjälp av Chapmans snille nyskapade svenska flottan. Men
på den tiden existerade inte begreppet PR,
ett ämne i vilket Ulf af Trolie skulle kunnat
vara professor om han inte råkat bli det i
företagsekonomi, särskilt distributionsteknik.
Ulf af Trolies sinne för PR – eller om
man så vill hans ekonomiska företagsamhet
och hans högt utvecklade teknik för distribution av sig själv – har kanske aldrig visat sig
tydligare än under Coronaaffären. Efter mycket invecklade turer, varunder af Trolie bl a
telegrafiskt avsade sig ledamotskapet i Coronas styrelse men efter två timmar återtog avsägelsen sedan han kommit underfund med
att han i annat fall också måste avgå som Goronas VD, har han framstått som ”segerherren i kampen om Corona”, för att citera en
entusiastisk pressröst. Inte minst imponerande är att denne typiske teknokrat lyckats
”lösa den komplicerade affären efter de anställdas önskemål” för att citera en annan,
lika entusiastisk pressröst. Den store företagsdoktorn som så ofta varit den store företagsdiktatom gör till slut succe i rollen som den
store företagsdemokraten. Applåder! Det kan
man kalla ett förvandlingsnummer värdigt en
– trolleriprofessor.
Men Ulf af Troile förstod tidigt att dra
uppmärksamheten till sin person. Riksbekant
blev han 1967 när han efter 16 år som professor vid Handelshögskolan i Göteborg, varav
tre år som högskolans rektor, icke blott avsade
sig sin befattning utan även förklarade sig beredd att bli docent hos sin efterträdare. Ja,
inte nog med det, han ville även lämna docenturen om det skulle visa sig att han stod i
vägen för någon yngre förmåga. På ett mer
hjärte- och publikknipande sätt kan man inte
gärna förbereda sin övergång till mera lukra·
tiva uppgifter inom näringslivet. Efter att re·
dan under högskoletiden flitigt ha anlitats för
utrednings- och konsultuppdrag sitter han numera i över tjogtalet svenska företagsstyrelser,
av vilka han är ordförande i något tiotal.
Ulf af Trolie har en mycket borgerlig bak·
grund. Han föddes 1919 som son till en meje·
rikonsulent, tog studenten som privatist 1939
och diplomerades från Handelshögskolan i
Stockholm 1945. Han tvekade mellan Jlå.
ringslivet och fortsatta studier och valde till
sist det senare – så småningom har han, som
framgått, förstått att förena det bästa av ck
två världarna: den akademiska och affärsvärlden. Han började som amanuens vid AffäJJ.
ekonomiska Forskningsinstitutet men blev redan som 32-årig ekonornie licentiat utnämnd
till professor i Göteborg. Doktorstiteln har
han inom parentes sagt inte därför behövt
sakna: kungen av Siam har nämligen gjon
honom till ekonornie hedersdoktor vid ChuJa.
longkornuniversitetet, en ärebetygelse som ti·
digare endast tillkommit kungligheter och regeringsledamöter. . . Det bör ju kännas betryggande.
Som akademisk lärare hade af Troile rykt!
om sig att vara effektiv, hård och fordrande.
Begåvade elever tog han under sitt hög~~
personliga beskydd, och så länge de uppfyllde
sin mentors höga krav och -väl så viktigträttade sig efter hans riktlinjer kunde dc
vara förvissade om goda rekommendatio
till påläggsposter inom näringslivet. Som
följd härav har af Trolle åtskilliga vä
-och ett par fiender- bland f d lärjun
på ledande befattningar i affärsvärlden.
I den image som af Trolie snart nog ska
de sig är hans dynamiska arbetstempo en ·
grerande del. Som professor icke blott org
serade, administrerade och examinerade
Sj
gla
rastlöst utan hann även -åtminstone i början
– med åtskillig forskning, som avkastade en
rad skrifter. Några titlar som säger en del om
hans intresseinriktning: ”Från producent till
konsument”, ”Bruttoprissystemet”, ”Hårdare
tider, hårdare tag”, ”Effektiv konkurrens”.
Det dröjde inte länge förrän han fick praktisera sina hårdare tag för att uppnå effektiv
konkurrens inom den svenska företagsvärlden.
Han anlitades alltmera för saneringar och rationaliseringar inom vårt näringsliv, och det
var som företagsdoktor han etablerade sig efter att ha lämnat professuren – uttrycket är
f ö hans eget. För några år sedan beslöt han
visserligen att vända ett otacksamt och hopplöst fosterland ryggen, men det är inte första
gången af Troile visat att han inte är sämre
karl än att han kan ändra sig.
Sin kometliknande bana som det svenska
näringslivets helbrägdagörare har han utan
falsk blygsamhet (och utan att nämna sina få
men dock fiaskon), skildrat på följande sätt i
en bulletin till Coronas anställda:
– Jag har under all min verksamhet som
”företagsdoktor” tillämpat en totalt öppen
informationspolitik och en demokratisk beslutsprocess i något, som torde vara det
mest gigantiska experiment, som någonsin
gjorts i personalpolitiska frågor. Det har
omfattat en lång rad svenska företag av
skiftande storleksordning. Det räcker här
med att erinra om – i bokstavsordning –
AGA, Bahco Verktyg, Borås Wäfveri, Coronakoncernen, Fagersta, Mecman och Volvo
BM.
Självkänslan är det som synes inget fel på,
möjligen stilistiken. Lägg till detta följande
dagsprogram, meddelat i en intervju, och man
får en rätt god bild av företagsdoktom: ”04.30
Morgongymnastik i Askim, där han äger ett
hus. 06.00 Arbete på Coronas kontor i Göteborg. 08.00 Flyg till Emmaboda i Småland där
han är ordförande i styrelsen för Emmaboda
glasbruk. 10.00 Flyg till Stockholm och styre!-
387
sesammanträde med AGA. 17.30 Flyg till
Västtyskland och nya sammanträden.” En
helt vanlig dag, kommenterar professorn, som
flyger 50 000 svenska mil per år, och pendlar
mellan Princeton i USA där han har sin familj (och en forskningsprofessur) och Sverige
så gott som varje veckoslut …
Hur orkar han? Ingen fara: han sover gott
på flyget och håller sig i form med golf,
tyngdlyftning (han har varit ordförande i
Svenska tyngdlyftningsförbundet! ), bastu –
och så har han den egenheten att han inte
äter lunch. ”När andra äter lunch, motionerar
jag,” meddelar han. ”Det är mycket nyttigare”. Dessemellan uttalar han sina oförgripliga meningar om samhället. Av två onda ting
föredrar han det mindre onda och socialism
är i alla fall bättre än vår blandekonomi (låt
vara att han blivit miljonär genom att hålla
den vid liv). Sovjets administration borde
vara en förebild för den svenska. Men fick
han rationalisera AB Sverige skulle han avskeda var fjärde statstjänsteman: ”det är ett
fruktansvärt slöseri i den offentliga sektorn,
byråkraterna producerar ingenting, de bara
kostar pengar.” Ingen företagsledare borde
sitta längre än femton år. Själv skall han sluta
så snart Corona går med vinst och återvända
till vetenskapen i Princeton.
Hur hänger detta ihop? Hänger det över
huvud taget ihop? Övermänniska eller undergörare? Hjältedåd eller hokuspokus? Några
omdömen: ”en underbar sällskapsmänniska,”
”en datamaskin utan förståelse”, ”ett geni på
sitt område.” Svenska Dagbladets Göran Albinsson har vitsigt frågat om coronan kring af
Trolie håller på att vissna? Tja, det är inte
lätt att säga. Men hur som helst är det svårt
att tro att han har trollat färdigt. Det skulle
förvåna om han inte fortsatte att utföra magiska konster på affärslivets scen – så svårt
som han har att hålla sig borta från rampljuset.
GU

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner