Print Friendly

Gott och ont i politiken
För en friare värld

Av Maria Eriksson | 7 september 2012

Finns det en moralisk dimension i politiken? Kan man till och med säga att den handlar om kampen mellan gott och ont? Under vinjetten gott och ont i politiken kommer vi att undersöka den frågan genom intervjuer. Först ut är Mats Johansson, tankesmedjan Frivärlds grundare. Han menar att världen står inför ett nytt kallt krig, mellan demokrati och diktatur.

-Du håller på att bli gammal, säger Mats Johansson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Detta med anledning av att jag nyss avslöjat min oförmåga att se vilka vår tids stora stora ideologiska frågorna är. Att vilja förändra världen är ju som bekant en egenskap som anses höra ungdomen till.

För Mats är dock svaret klart. Det är på den utrikespolitiska arenan den viktiga kampen står, i dag likaväl som under den tid i slutet av 1960-talet när det som engagerade ungdomen var apartheid och Vietnamkriget. För Mats egen del var det invasionen i Tjeckoslovakien 1968 som väckte det politiska engagemanget.

I dag står vi inför ett nytt kallt krig, mellan demokrati och diktatur, menar han, ett kalla kriget 2.0.
– Francis Fukuyama hade fel. Han trodde att marknadsekonomins spridning också skulle göra världen mer demokratisk. Liberaler har tagit den utvecklingen för given.

Istället verkar historien ha gett Samuel Huntington mer rätt i hans påstående om en civilisationernas kamp.
– I dag ser vi hur Kina får en växande roll. Obama har sagt att Kina är viktigare för USA än Europa. Samtidigt försvagas USAs roll. De ekonomiska problemen förvärrar läget. Världspolisen har inte längre råd med batonger.

Vad händer då med västs roll som demokratisk förebild?
– Tänk om det blir vi i väst som anpassar oss till dem, till Kina och Ryssland, istället för tvärtom. Om människor här börjar säga att ”det kanske inte är så dumt ändå med en stark man”.

Inte heller europasamarbetet framstår längre som en räddare i nöden.
– Jag brukar säga att Sverige har två övertygade européer. Carl Bildt och Mats Johansson. Nu är det väl bara Carl Bildt kvar, efter att jag har suttit i Europarådet i två år och sett hur det fungerar.

Historien tog inte slut men intresset för utrikespolitisk debatt är svagt. För att råda bot på detta startade Mats tankesmedjan Frivärld förra året. I dag är han ordförande och Stefan Olsson från FOI chef. Nästa vecka, på tisdag, publiceras också det första numret av Frivärld magasin, med Henrik Sundbom som redaktör.

Mats Johansson uppskattar att det finns några tusen utrikespolitiskt intresserade personer i Sverige. För dem ska Frivärld utgöra en plattform. Uppgiften är tudelad, det handlar om att förhindra ett återfall i en glömska om omvärlden och att bygga akademiska nätverk. Mats exemplifierar med Nato:
– Vi ska vara en ledande mötesplats för dem som är intresserade av Natofrågan.

En relaterad fråga är återväxten av utrikespolitiskt intresserade personer i partierna. I Folkpartiet har ett utrikespolitiskt engagemang alltid varit en väg framåt, men hur står det till med den moderata utrikespolitiska profilen.

Mats nämner biståndet som ett exempel på ett område där det skett en förändring:
– Det har skett en kursomläggning. Men politiken utgår fortfarande ifrån att vi måste bli av med en viss summa pengar. Vi måste ställa frågan om det leder till att fattiga människor får det bättre? Sämre?
Det låter som en uppgift för Frivärld.

Varför är det då just unga som intresserar sig för utrikespolitik?
– Det handlar nog om att man som ung försöker orientera sig i världen. De ställer helt enkelt frågan: vilken värld lever jag i?

Namnet på den nystartade tankesmedjan väcker en förhoppning om att morgondagens unga kan ge ett mer positivt svar på det än dagens.

Maria Eriksson är chefredaktör för Svensk Tidskrift.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner