Print Friendly

Gösta Sundin; Mer vattenkraft

Av Redaktionen | 31 december 1983


1983


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

OÖSTA SUNDIN:
Mer vattenkraft
Dtt är nödvändigt att minska oljeberoendet och utnyttja alla andra energiUJ/or. Satsa resolut på det vi behärskar
– kolet och vattenkraften – och gör det
rmedelbart, uppmanar civilingenjör
Gösta Sundin. Att ersätta betydande
lliingder olja med el och värme från koleldade kraftvärmeverk och med vattenlraft skulle bli en lönsam investering i
lllålblåsten.
Av elkraften i Sverige kommer mer än
hälften från vattenkraften. Våra vattenkraftverk producerar nu i medeltal 61,3
TWh per år. Medeltalet får man fram av
vattentillgången i kraftälvarna under en
trettioårsserie från l juli 1950 till 30 juni
1980. Som mål för vattenkraften i Sverige har riksdagen satt 65 TWh år 1990 och
66 TWh några år senare. Det skedde
1977. Då såg man framför sig ett långsiktigt utnyttjande av kärnkraften, hade
hämtat sig hjälpligt efter oljekrisen 1973/
74 och fick hjälp av Sehlstedts-utredningen när det gällde att väga nyttan av
vattenkraften mot naturvärdet av de
oundvikliga ingreppen.
Förre landshövdingen Sehlstedt startade sitt arbete i slutet av 1972- samma
år som det internationella miljövårdsmö-
tet i Stockholm – och levererade betänkandet ”Vattenkraft och Miljö” i början
av 1974 med stordelen av arbetet utfört
före oljekrisen. _
Av landets vattenkraftspotential 200
TWh bedöms 95 TWh vara utbyggnadsvärt. Genom 1977 års riksdagsbeslut undantog man först och främst de 4 stora
älvarna Torne, Kalix, Pite och Vindelälven från utbyggnad, vidare flera outbyggda sträckor i redan reglerade sydligare storälvar och därtill ett antal små
älvar. Riksdagen beslöt senare om ytterligare några undantag, så att den undantagna produktionen nu uppgår till mer än
20 TWh. Av den undantagna produktionen avser knappt 15 TWh de 4 stora
älvarna, drygt 4 TWh kvarvarande
sträckor i redan reglerade men ofullständigt utbyggda stora älvar samt drygt l
TWh småälvarna.
~~—~J
/
/
88
Ny utredning om vattenkraften
Birgit Friggebo tillsatte i sin sista flyende
minut en departementsutredning med
trånga direktiv om hur man skulle kunna
nå målet 65 TWh år 1990. Birgitta Dahl
– som inte hämmas av folkparties landsmötesbeslut mot vattenkraft – vill vidga
vyerna en aning. Friggeboutredningen
läggs ned och förre landshövdingen Ragnar Edenman utses att leda en parlamentarisk utredning. Denna skall även befatta sig med nyttan och förlusten av utbyggnad i’någon eller några av de 4 stora
outbyggda älvarna.
Vägningen mellan intrång i miljön och
nyttan av utbyggnaden skall självfallet
ske mot dagens situation. Den situationen betyder ännu dyrare och äventyrligare olja än 1977, en dämpad optimism
för kärnkraft på jorden (ännu ingen
brider), och ett svenskt riksdagsbeslut
att avveckla kärnkraften när våra nuvarande kärnkraftverk blir för gamla. Det
förutsättes också vara möjligt att minska
intrånget i naturen genom miljövänlig,
eller som det kallas skonsam, utbyggnad.
Nu kan man tycka att det finns starka
skäl att glömma siffran 65 TWh. Den
borde väl även vara mogen för omprövning. Energiförsörjningen i vårt kalla
land med stora avstånd borde inte utsättas för tillfälligt åstadkomna eller dåligt
underbyggda restriktioner som ej kan
ändras när förutsättningarna blivit ändrade.
År 1990 lär den utbyggda vattenkraften ha nått 63 TWh och det kommer alltså att fattas 2 TWh för att uppfylla riksdagens mål år 1977. Inte kan väl den lilla
differensen vara skäl nog för att engagera Ragnar Edenman, politiker från riksdagens fem partier samt utomstående ex·
pertis på miljövård och energiförsöljning. Nej ambitionen måste sättas högre
Det är inte 2 TWh som skall diskuteras
utan var man skall göra halt mellan 2och
30TWh.
I bottnen för bedömningen måste mu
lägga de ekonomiska förutsättningarna.
Det behövs jämförelse såväl mellan val·
tenkraftutbyggnad och andra energikäJ.
lor som mellan vattenkraftprojekt inbör·
des. Detta är en teknisk-ekonomisk studie för sig. Där ovanpå lägger man först
en jämförelse mellan oundviklig miljöpi.
verkan av olika energislag och sedan et
jämförelse mellan miljöeffekterna vid
olika vattenkraftutbyggnader.
Att väga ihop den teknisk-ekonomis
studien med studien av miljöeffekte
må bli en uppgift för politikerna.
första delen kan bli lätt, nämligen
vattenkraften visar sig vara bäst b’
tekniskt-ekonomiskt och med hänsyn ti
hälsa, miljö och natur. Den andra dele
att rangordna vattenkraftprojekten ill;
bördes, bör inte behöva urarta till el&
detaljarbete.
Effektivisering – litet och dyrt,
skonsamt
Redan Sehlstedt utgick ifrån att omby
nad och modernisering av befintl”
kraftverk – s k effektiviseringar- bo
vara tillåtlig. Så blev också riksdage
beslut 1977. Totalt skulle sådan prod
tionsutveckling kunna ge drygt l T
varav knappt hälften medräknats i p
gnosen för år 1990. Dessa tillskott vi
t ex genom att större och effektivare t
biner sätts in när maskineriet måste
tas på grund av förslitning. På det sä
e
c
~
ö
v
e
E
?l
k
p
V’
st
U1
n:
la
k~
v
n
l
kan man dels ta vara på mer av det vatten som vid flöden släpps förbi kraftverken genom att dammluckorna öppnas,
dels få ut någon procent mer energi ur
ftlje kubikmeter vatten som går igenom
de effektivare nya turbinerna. I många
fall kommer emellertid den största vinsten att bestå i att man kan korttidsreglera
bättre. Det innebär att man flyttar över
en större del av produktionen från natt
och helgtid till vardagarnas dagtid, då
kraftbehovet är störst. Betydelsen därav
ökarju större andelen baslast blir; främst
värmekraft men också väderberoende
energikällor som vind och sol.
Bygg färdigt i påbörjade älvar
Närmast efter förbättringar av befintliga
kraftverk lär man i allmänhet ranka kompletterande utbyggnader i redan delvis utbyggda och reglerade vattensystem. Först och främst gäller det att fylla
ut de felande stegen i de reglerade älvarnas falltrappor. Sådana outbyggda mellansträckor är redan miljömässigt påverkade av att vattenmängden ökat under
vintern och minskat under sommaren genom regleringarna. Kraftverk i sådana
luckor innebär ju också att den investering som gjorts i regleringar blir bättre
utnyttjad. Under driftåret från l juli 1981
till 30 juni 1982 uppgick vattenkraftproduktionen till 59 TWh. Därav kom 20
1Wh eller en tredjedel från vatten som
legat och vilat i regleringsmagasin från
vlrtloden 1981 till vintern 1981/82.
Kraftbehoven är ju större på vintern
in på sommaren. Vinterns toppvecka är
dubbelt så tung som den lataste semesterveckan. Väger man in detta, kanske
man kan påstå att regleringsmagasinen
står för hälften av kraftproduktionens
89
nytta. Kraftverk i de outbyggda strömsträckorna i en reglerad älvs falltrappa
har därför dubbelt så högt värde som
kraftverk i en helt orörd älv.
Med hänsyn till intrånget i miljön bör
man ju som regel också föredra att bygga
ut färdigt i redan reglerade och delvis
utbyggda älvar framför att bygga kraftverk i orörda älvar. Där måste man ju
förutom kraftverk också åstadkomma
sjöregleringar. Detta tar sig också uttryck i kostnaderna för exploateringen.
Kraften från utbyggnad av någon av de 4
stora orörda älvarna är mer än 2 kr/kWh
årligen utvinnbar energi mot l kr a l ,50
kr för färdigbyggande i de redan reglerade nio stora huvudälverna.
Även utbyggnader i de större bitlö-
dena till huvudälvarna har liknande plusvärden. Regleringsmagasinen ligger ofta
i vattensystemens utkanter, där landskapet är brantare och bebyggelsen gles.
Kompletterande kraftverk och regleringsmagasin i biflöden gör det också lättare att ge kraftverken i huvudälven den i
allmänhet veckoplanerade optimala vattentillgången.
Färdigbyggande inom de redan delvis
utbyggda större vattensystemen beräknas kunna ge 7 TWh, varav dock mer än
hälften för närvarande är undantaget genom riksdagsbeslut.
De fyra stora älvarna har böljat likna
Indiens heliga kor. Innan de blir mogna
för slakt kommer man kanske att släppa
förbudet mot ytterligare några av de 18
norrländska större skogsälvarna. Dessas produktionsförmåga uppskattas totalt till 2 TWh, varav mer än hälften undantagits från utbyggnad. De större
åarna i syd- ochmellansverigehar beräknats kunna ge ytterligare drygt 1/2 TWh.
/
/
90
Skonsam utbyggnad
Nu har ju vattenkraftutbyggande – som
all industriell verksamhet – en skaleffekt när det gäller ekonomi. Större kraftverk blir billigare per producerad enhet
än små kraftverk. Något liknande torde
också gälla ifråga om ingrepp i miljön.
Mindre kraftverk kan ”ställa till” mer i
landskapet räknat per utvunnen produktion än stora kraftverk. Extremfallet i
dessa avseenden är förstås de minikraftverk som man med statliga lån hoppas
skall ge oss in emot l TWh.
Den generation av byggare som upplevt vattenkraftutbyggaodet under 50-,
60 och 70-talen har så småningom intresserat sig för miljön kring byggena och för
anpassning av anläggningarna till älvlandskapen, därtill pressade men alls
icke påhejade av miljöentusiaster. I dessas svåraste stunder har modellering,
grässådd och plantering av oundvikliga
massupplag och avstädade arbetsplatser
föraktligt kallats för kosmetik. Förslag
från kraftverksbyggare till rekreationsanläggningar – badplatser oh campingplatser m m – har vid vattendomstolen
kritiserats som mutor för att, väl färdiga,
snabbt bli accepterade och uppskattade.
Kraftverksbyggarna erkänner gärna att
den numera mer än en mansålder gamla
miljöopinionen varit nyttigt pådrivande
men anser också att ”exploatörerna”
gett viktiga bidrag till förbättra kraftverksmiljöer och landskapsanpassad planering. Ett exempel är att göra nya
stränder tillgängliga genom strandskoningar – erosionsskydd, ett annat uppdelning av en älvsträcka på tre i stället
för två kraftverk (vilket medför ökade
kostnader) för att kunna bevara särskilt
attraktiva älvpartier. Sistnämnda åtgärder hör till det som benämns skonsall
utbyggnad.
Nu har vi många gamla kraftverk med
torrlagda älvfåror och regleringssjö11
med ovårdade stränder, som exponeras
va~je år innan vårflod och fjällflod lyckats fylla magasinet. Inte alla men några
landskapsskador av redan byggda kraft·
verk kan lindras genom åtgärder. Mea
det kostar pengar. Den nya skatten pl
vattenkraft – som ju skall bli jämlik ock
inte skall få snedvrida konkurrensea
mellan statlig och annan vattenkraft –
borde få reduceras med de kostnader
som kraftverksägaren lägger ned på sAdan miljömodernisering. Det vore en utmärkt möjlighet att främja en positivaa
syn på vattenkraften, som ju är en grui»
pelare för vårt näringsliv.
Mer vattenkraft har ju också Birgill
Dahl syftat till med sitt utredningsu~t
drag till Ragnar Edenman, men det fa.
mösa skatteförslaget stimulerar sanneri
gen inte investeringsviljan. De ”orättfa.
diga” vinsterna på den äldsta vattenkniten kunde – liksom skogsindustri~~
vinster av Koreakrisen – ha tagits 01
hand genom obligatoriska avsättning~
till investeringsfonder hos kraftföretagen. Medlen skulle sedan få tas i anspli
för investeringar i nya vattenkraftverk.
Då hade Birgitta Dahls bägge initialit
samverkat.
Efter denna gruppindelning (se tabö
len) av vattenkraftverksutbyggnaderoci
deras verkningar må det vara dags al
närma sig huvudfrågan. Hur klarar re
vattenkraften i konkurrensen – ekon~
och miljöeffekt – med andra energikj
lor? Men kanske allra först, varför bebiver vi mer energi?
TWh Därav
undantaget
Modernisering av befintliga kraftverk 1,3
Färdigutbyggnad i de 9
stora älvsystem som är
delvis utbyggda och reglerade 7,0 4,3
Utbyggnad av 18 skogsälvar 2,1 1,2
Kompletteringar i sydliga
åar 0,6
Minikraftverk 1,0
De 4 stora älvarna 14,5 14,5
Ej medtagna projekt i nationalparker, obrutna fjällområden mm 3,5 3,5
Utbyggt 1982 _§_!J
Summan av diskuterade
projekt 91,3 23,5
Hela naturenergin i Sveriges alla vattendrag 200
Oljeimporten måste minskas
Vi måste minska vår oljeimport. Den är
för dyr, för äventyrlig och för stor. För
att värma våra bostäder och arbetslokaler bränner vi årligen upp 150 TWh
olja. En del kan vi spara genom att isolera bättre och frysa lite mer och på lite
längre sikt – nästa husgeneration – genom att bo lite trängre. Vi kan gå över till
kol som är billigare och som det finns 5 a
10 gånger så mycket av på jorden. Vi har
eldat med kol förut, före andra världskriget. Men då var vi inte så många och
hade inte så stora hus och hade inte så
varmt inne. Vår koleldning nådde aldrig
över 75 TWh per år. Vi kan elda med
ved, det har vi ju också gjort förr. Men
91
då bodde många fler av oss på landet där
veden finns. Sedan dess har vi också lärt
oss tjäna dollar genom att göra papper av
veden i stället för att bränna upp den.
Oljeimporten kan vi inte rå på med
bara en metod. Vi kan inte välja mellan
att spara eller att gå över till annan energikälla. Vi måste både spara och ”konvertera”. Vi kan inte heller välja mellan
de olika energikällorna. Vi måste satsa
på alla. Vi behöver kol, ved, sol, vind,
vågor, kärnkraft och vattenkraft. Och vi
måste bölja i rätt ända, bölja med det vi
redan kan och göra det med detsamma.
Småhusuppvärmning med el är bekväm och energiekonomisk. En kWh el
ersätter mer än l kWh olja, som ju lämnar en del åt kråkorna också. Samma
gäller stora elpannor till hetvattencentraler och i mångfald grad el som används för att driva värmepumpar. De ger
3 kWh värme för l kWh drivkraft. Under
åren fram till sekelskiftet skulle vår vattenkraftreserv kunna ersätta 15% av vår
oljeimport. Allt tal om döverskott är ju
nonsens så länge vi eldar olja för uppvärmning.
När det gäller att ersätta olja finns förutom vattenkraft också färdig teknik för
att använda kol. Vi har ju kommit så
långt i Sverige nu att vi inte bygger några
större hetvattencentraler enbart för oljeeldning. De måste eldas med kol eller
andra fasta bränslen. Centraler för större
städer utrustas med mottrycksmaskiner
för elproduktion, s k kraftvärmeverk.
Hetvattencentraler byggs också för eldning med skogsavfall, sopor och torv.
Tekniken för att elda med kol är välutvecklad, liksom möjligheterna att rena
avgaserna och ta hand om avfallet.
Konsten att elda skogsavfall, sopor och
/
/
92
torv är under utveckling i mindre anläggningar. En av svårigheterna är ojämnheter i bränslet och dess fuktighetshalL
Pelletering kan bli en framgångsväg.
Miljöeffekterna av koleldning ses av
många som ett svårbemästrat hot. Kol i
större anläggningar ger dock energi till
priser ned emot hälften av oljans. Kolet
kan därför bära de kostnader för rening
och avfallshantering som är nödvändiga,
trots att det är dyrare att bygga för kol än
för olja.
Miljömässigt har man att väga föroreningar och försurningar från kolkraftverk mot de förändringar i glesbygdens
landskap som vattenkraften medför.
Kostnadsmässigt har man att jämföra investeringar och importkostnaden för kolet till kraftvärmeverk med investeringen
för vattenkraftutbyggnaden. Dess bränsle är ju gratis, inhemskt och evigt.
Möjligheten att åstadkomma el från
vattenkraft begränsas av tillgången på
outbyggda vattenfall och strömmar. På
liknande sätt begränsas möjligheten att
åstadkomma el i kraftvärmeverk av tillgången på större fjärrvärmenät. Kraftvärmeverken får ju sin elekonomi av att
bränslet utnyttjas så effektivt. Ångbildningsvärmen tas till vara av fjärrvärmenätet i stället för att kylas bort utan nyt·
ta, som sker i kondenskraftverk.
Kraftvärmeverkens goda utnyttjande
av bränslets energiinnehåll leder till att
elkostnaden blir jämförbar med kostnaden för vattenkraft. De dyraste av val·
tenkraftverken kan få svårt att konkurrera.
Kondenskraftverk eldade med kol eller alternativa fasta bränslen får en hell
annan ekonomi med en bränslekostnad
som är 2,5 gånger så stor som i kraftvärmeverk. Det första stora koleldade kOlo
denskraftverket planeras till OxelösliM
och för det andra kan Hälsingekusta
mellan Gävle och Söderhamn bli aktucl
redan före sekelskiftet.
I dag kan vi ersätta betydande mäiJIII
olja med el och värme från koleldaå
kraftvärmeverk och med vattenkral
För ytterligare oljeminskning och för Il
en gång ersätta kärnkraften måste w
först och främst spara energi och dess-.
om hoppas på de nya energikällorna.~
skall utvecklas intensivt under den nådt
tid av blomstring som vi kan skapa ID’
nom att nu resolut satsa på de energikJI.
lor vi behärksar – kolet och vattenknf.
ten.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Efter demokratin

webshop_banner