Print Friendly

Göran Thorstenson; Svaret på livet, universum och allting

Av Redaktionen | 31 december 1995


1995


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

TILL SIST
GÖRAN THORSTENSON:
SVARET PÅ LIVET,
UNIVERSUM OCH ALLTING?
V
ad är det egentligen som
gör att ett lands ekonomi
växer? Frågan har sysselsatt
många och debattens vågor
har gått höga kring olika modeller får att
fårklara varfår vissa länder blir rikare,
medan andra inte fårmår ta sig ur sin fattigdom.
Rikedom mäter vi vanligen i BNP per
capita, dvs det samlade värdet per invå-
nare på de varor och tjänster som produceras i ett land. Man behöver inte vara
ekonom får att inse det vanskliga i att
fårsöka hitta enstaka faktorer som skulle
kunna fårklara utvecklingen av ett ekonomiskt aggregat som BNP. Försöken
påminner inte så litet om vetenskapsmännens sökande efter svaret på ”Livet,
Universum och Allting” i Douglas
Adams berömda Liftarens guide till galaxen.
Efter 7,5 miljoner år hade forskarnas
GÖRAN THORSTENSON ingår i Svensk Tidskrifts
redaktion.
största superdator Djupa Tanken räknat
ut svaret som blev 42! Detta sade av
naturliga skäl inte de stackars forskarna så
mycket som givetvis undrade vilken fråga
som 42 var svaret på. Djupa Tanken
konstaterade då att det skulle ta ytterligare 10 miljoner år att komma fram ri11
Den Yttersta Frågan och får det krävdes
en mycket mer kapabel dator. Och så
byggde man Jorden…
Förvirring på riksbanken
Det svenska slagsmålet om skattetryckets
– eller får den delen den offentliga sektorns – relation till BNP-tillväxten är ett
exempel på rätt meningslösa fårsök att
isolera en – aggregerad – faktor i jakten
på fårklaringen till varfår människor är
mer eller mindre ekonomiskt aktiva.
Nyligen utbröt också förvirring på riksbanken när en Harvard-professor ifrågasatte den fårhärskande dogmen genom
att påstå att sänkt inflation inte automatiskt gav högre tillväxt.
222 SVENSK T!DSKR! Ff
Mer intressanta är istället de fårsök
som organisationerna IMD (International
Institute for Management Developement) och World Economic Forum gör
vaije år får att fårsöka ranka olika länders
konkurrenskraft. Konkurrenskraften definieras som ett lands – eller ett fåretags –
fårn1åga att producera mer rikedom proportionellt sett än konkurrenterna på
världsmarknaden.
Tillståndsanalyser
Deras senaste rapport (The World
Competitiveness Report, 1994) bygger på
analys av närmare 400 kriterier. I 44
länder har man analyserat tillståndet i den
inhemska ekonomin, graden av internationalisering, statens inblandning i ekonomin, finansmarknadens förmåga, infrastrukturens kvalitet, nivån på fåretagens
management, omfattningen av forskning
och utveckling, samt arbetskraftens egenskaper. Av tabellen framgår den sammanvägda rankingen med USA, Singapore,
Japan, Hong-Kong och Tyskland i topp.
Ett annat ambitiöst fårsök att analysera
rikedomens orsaker har nyligen gjorts av
Heritage och återges i rapporten The
Index of Economic Freedom (Heritage
Foundation, 1995).
Författarna Bryan T Johnson och
Thomas P Sheehy har studerat tio faktorer som de menar tillsammans
bestämmer den totala ekonomiska friheten i ett land: omfattningen av handelshinder, skattetryck och skattesystem,
statens utgiftsnivå, penningpolitiken,
möjligheterna får utländska investerare,
kreditpolitiken, graden av pris- och lönekontroll, skyddet av egendom, omfattningen av regleringar samt förekomsten
av svarta marknader.
På en skala 1-5 (där 1 är ”fritt” och 5
är ”ofritt”) rar Sverige ett genomsnitt på
2,65 och klarar därmed gränsen mellan ”i
huvudsak fritt” och ”i huvudsak ofritt”
(3,0). Det som drar upp värdet får
Sverige är fårstås skattetrycket och statens
utgifter, medan vi rar låga (dvs bra)
värden på t ex frihandel, skyddet får
egendom, och förekomsten av pris- och
lönekontroll (allt är ju relativt här i
världen…).
Rapporten är en grundlig genomgång
av över hundra länder. I den totala rankinglistan hittar vi intressant nog i princip
samma länder i topp som i IMDs konkurrenskraftstudie, dvs Hong-Kong,
Singapore, Bahrain, USA och Japan, med
Tyskland på nionde plats.
Rika friare än fattiga
Författarna till Heritagerapporten har
dessutom fårsökt sig på den lätt riskabla
manövern att järnfåra graden av ekonomisk frihet med BNP-nivån per capita
får respektive land. Resultatet visas i
figuren. Författarna menar att slutsatsen
är given: rika länder är friare än fattiga.
Visst är detta ett intressant fårsök i
jakten på Den Yttersta Förklaringen till
Rikedom. Samtidigt kan man inte låta bli
att sätta ett antal frågetecken i marginalen. Hade det t ex inte varit rimligare
att titta på sambandet mellan frihet och
tillväxt, istället får absolut BNP-nivå –
SVENSK TIOSKRIFT 223
också friheten har ju förändrats över
tiden i många länder (Gör man detta för
det senaste decenniet försvinner det enkla
sambandet)? Är det dessutom självklart
att ett högt värde för skattetryck kompenseras automatiskt av ett lågt värde på
inflationen?
Det förefaller rätt uppenbart att ingen
av dessa stuclier ger oss hela svaret. Inte
minst därför att kausaliteten egentligen
finns på verklighetens mikronivå och dess
nyanser går oundvikligen förlorade i
kvantifieringen och aggregeringen på
makronivå.
Det är klart att modeller som tar
hänsyn till fler faktorer är mer intressanta
än de ekonomiska schamanernas primitiva ”samband”. I synnerhet när man studerar faktorer som är kopplade till grundläggande incitament och förhållanden på
mikronivå.
Svaret på Allting
Men kanske är det ändå hög tid att inse
att det fullständiga svaret på varför
Verkligheten beter sig som den gör, inte
låter sig reduceras till något annat och
mindre än just Verkligheten själv. På
samma sätt som Livet självt är det fullstäncliga svaret på frågan om ”Livet,
Universum och Allting” – om man nu
kan tillåta sig att vara en smula filosofisk i
Douglas Adams anda.
THE CURVE OF ECONOMIC FREEDOM
A Comparison of Economic Freedom and Wealth
Free
2
Most ly
Free
3
Most ly
Unfree
4
Repressed
s
224
IEF Score
l
Taiwan
1
•l D • • KoreJ
• D l
l … l
… …~ … Greece0…
%….~~1! o~~
D
… .AD
D

oo
0
‘ …~…
D
;2o OO DI!i p
0 Russia
o ~… J China l D
~ .
p
~
D
Mozambique
e Vietnam
$5,000 $ 10,000
Singapore• ;
l
o l
Bahrain
…D
o Spain 1
o
Israel
Japan l U S
l D · ·
~9Germany
U.K.
D
D
• l
ltalb D Fran9e
D l
Sweden
O Europe and North America
e Asia/Pacifk Region
A Latin America and the Caribbean
O Africa and the Hiddle East
$1 5,000 $20,000
Per Capita GDP (in Purchasing Power Parity)
SVENSK TIDSKRIFT
$25,000

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Läs mer

Efter demokratin

webshop_banner