Göran Lennmarker; EMU – för välståndets skull
1995
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
EMU – ÅTERVÄNDSGRÄND ELLER VÄG MOT FRAMTIDEN?
EMUo
FOR VALSTANDETS SKULL
GORAN LENNMARXER.
Det är bara att jämföra vilka länder som rönt framgång sedan Brettort Woods-systemets sammanbrott; Sverige och Storbritarmiell, med sirt släpphänta devalveringspolitik, eller Schweiz och Tyskland med sin strama penningpolitik.
Det är dags för en e11ropeisk valuta.
E
tt stabilt penningvärde är ~ som en inflation på (högst) två procent.
viktigt for ekonomin och ~ Schweiz har målet en procent.
hela samhällsutvecklingen. Tyskland har under de 47 år som gått
En bred erfarenhet visar att l sedan D-marken infordes 1948 haft en
länder med stabil valuta rar en bättre genomsnittlig årlig inflation på 2,2 proutveckling såväl vad gäller välstånd som J cent.
när det gäller arbetslöshet och sociala
problem. Uthålligt välskötta länder har
också en uthålligt välskött valuta.
Ett fast penningvärde gör det lättare att
spara, eftersom inflationen inte undergräver sparandets värde. Handel och
andra ekonomiska transaktioner underlättas om avtal som sträcker sig över en l
längre tid blir mer forutsägbara. Det viktigaste av allt är att konkurrensen underlättas om det blir lättare att järnfora priser
och relativprisforändringar. Vid hög
inflation drunknar dessa viktiga signaler i
de allmänna prishöjningarna.
Det är svårt att säga exakt vad som är
ett fast penningvärde. I den utvecklade
västvärlden brukar det idag definieras
GÖRAN LENNMAR.KER. är riksdagsledamot for moderatema.
Vissa forskare hävdar att en inflation
på 1,5 procent egentligen inte är någon
inflation. Den implicita kvalitetsforbättringen på främst varor men även tjänster
är enligt dessa bedömare så stor att det
som framstår som inflation egentligen är
en mot ökad kvalitet motsvarande prisökning.
Göra rätt för sig
Ett fast penningvärde handlar i grunden
om att statsmakten vårdar en av sina centrala uppgifter, nämligen penningpolitiken. Statsmakten måste helt enkelt göra
rätt for sig. Den rar inte genom hög inflation smita från delar av sin skuld. Det är
en frestelse som regeringar i många
länder, inte minst Sverige, inte har klarat
sig från. Inflationen blir helt enkelt en
osynlig och mycket orättvis skatt som särSVENSK TIDSKRIFT 383
skilt hårt drabbar dem som inte kan eller
vet hur man skall skydda sig från skadeverkningarna.
För västvärldens konservativa partier
är ett fast penningvärde en central del i
politiken. Därigenom uppmuntras de
goda borgerliga dygderna arbete, sparande och företagande som är grundstenar i den goda samhällsutvecklingen.
För moderata samlingspartiet och likasinnade partier är omsorgen om det fasta
penningvärdet en självklar utgångspunkt
i diskussionen om den europeiska penningpolitiken.
Fasta växelkurser
Under efterkrigstidens första kvartssekel
var västvärldens valutor fast knutna till
dollarn, som i sin tur var knuten till
guldet (en dollar = 35 uns guld). Detta
fungerade väl under en tid när Europa
och Japan kännetecknades av återuppbyggnad och USA var världens helt
dominerande ekonomi. 1971 bröts
Bretton Woods-systemet.
Dramatisk uppgång
En orsak var den successivt allt högre
inflationen i USA. Spänningarna mellan
valutorna växte och till sist kunde systemet inte hållas ihop. De mer välskötta
valutorna påbörjade en dramatisk uppgång i förhållande till dollarn.
Storbritannien och USA var vid den
tidpunkten starkt influerade av Keynes
föreställningar om värdet av en underbalanserad budget och av föreställningen att
en lägre arbetslöshet kunde erhållas
genom en högre inflationstakt (Phillipskurvan) . Dessa ideer, som då betraktades
som moderna, kom att ha ett betydande
inflytande under många år i den anglosaxiska världen, Skandinavien och vissa
andra europeiska !änder. Däremot kom
aldrig Japan eller en centraleuropeisk
kärna av länder kring Schweiz-Tyskland
att omfatta dessa principer.
Erfarenheten av hyperinflationen i
början på 1920-ta!et har satt djupt i den
tyska folksjälen. Bytet av valuta efter
andra världskriget likaså. En valuta måste
vara stabil och att lita på.
skadeverkningarna av inflationen är så
stora att de kan medverka till diktatur
och världskrig.
I Storbritannien, Keynes hemland,
degenererade penningpolitiken till en del
av partipolitiken. Inför val förslappades
penningpolitiken och efter val stramades
den upp. Stopp-go-politiken blev
Storbritanniens kännemärke, med förö-
dande resultat för välstånd och företagsamhet.
Skärpta krav
På europeisk nivå efterträddes Bretton
Woods-systemet av först ”ormen” och
sedan ERM. Strävan var att bygga upp
fasta växelkurser inom ett mer begränsat
område med D-marken som ankare.
Därmed skärptes kraven på penningpolitiken. USA:s slappare penningpolitik
ersattes av Tysklands stramare. Det gick
väl för den grupp av länder som var
beredda att tillämpa en sådan penningpolitik. Andra europeiska länder klarade
inte av att hålla en sådan hög kvalitet
utan hamnade i större eller mindre devalveringar mer eller mindre ofta.
Av alla utvecklade industriländer
384 SVENSK TIDSKRIFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS
Västeuropa, Nordamerika samt Japan, l
Australien och Nya Zeeland hade Sverige
svårast att sköta sin penningpolitik.
I början av 1970-talet inleddes en 20-
årig period av slapp penningpolitik vars
strävan var att parera oansvariga löneavtal
och oansvarig finanspolitik. Många och
kraftiga devalveringar blev foljden.
Den svenska ekonorruska tillväxten
som under tiden fram till 1970 hade kännetecknats av en stark produktivitetstillväxt och en därav foljande välståndsökning forbyttes till en på relativlönesänkningar baserad tillväxt. Sverige började
konkurrera med sänkta relativlöner l
istället for genom ökad produktivitet.
Snabb och djup nedgång
Resultatet blev forödande. Från att ha
varit Europas näst rikaste land har Sverige
fallit ner till under EU:s genomsnitt och
enligt OECD är det enbart fyra västeuropeiska länder som är fattigare än oss.
Sveriges relativa nedgång är snabbare och
djupare än vad Storbritanniens var, som
avbröts i början på 1980-talet.
Svensk penningpolitik byggde på en
antingen fristående penningpolitik eller
en växelkursanknytning som inte togs på
allvar. Som tidigare nämnts var huvudorsaken en dåligt fungerande arbetsmarknad med löneökningar som uthålligt
låg långt över produktivitetsökningarna.
Detta i kombination med periodvis
galopperande ökningar i de offentliga
utgifterna och ett socialt system som är
extremt känsligt for konjunktursväng- l
ningar. Underskott byggs snabbt upp vid
konjunkturfall och minskar relativt
snabbt vid konjunkturuppgångar (vilket
”Eifarenheten av en
självständig svensk penningpolitik är alltså
mycket negativ och har
kostat oerhört mycket i
förlorat välstånd.
Huvudansvariga för
detta ärfrämst största
delen av fackföreningsrö-
relsen och socialdemokratin. Men även arbetsgivare och borgerliga partier, inklusive moderata
samlingspartiet, har sitt
medansvar.
”vi ser nu). Kvar blir en högre statsskuld
och ett strukturellt budgetunderskott
som sedan forvärras vid nästa konjunkturfall.
Svagheten i den svenska penningpolitiken demonstrerades vid de tre oljeprischockerna. Istället for att absorbera de
kraftiga oljeprishöjningarna (fyrdubbling
1971/73) samt fordubbling (1979/80)
prövades en ackomoderande politik med
starkt negativa effekter. När så den
omvända oljepriskrisen kom (halvering
1985/ 86) blev resultatet nästan värre.
Den slappa penningpolitiken bidrog till
den finansiella bubbla som så allvarligt
skadade Sverige i slutet på 1980-talet och
som sprack 1991/92.
Erfarenheten av en självständig svensk
penningpolitik är alltså mycket negativ
och har kostat oerhört mycket i forlorat
välstånd.
SVENSK TIDSKRIFT 385
Huvudansvariga for detta är främst
största delen av fackforeningsrörelsen och
socialdemokratin. Men även arbetsgivare
och borgerliga partier, inklusive moderata samlingspartiet, har sitt medansvar.
Kampen mot den slappa finans- och penningpolitiken och de oansvariga löneökningarna kunde ha forts betydligt tuffare.
Framtidens europeiska penningpolitik
Erfarenheterna från de gångna 50 åren är
tydliga vad avser penningpolitiken.
Sveriges och tidigare Storbritanniens
resultat är forskräckande. Schweiz och
Tysklands imponerande. skillnaderna i
välstånd och arbetslöshet talar sitt tydliga
språk.
Det har därfor växt fram en konsensus
om att en stram penningpolitik är önskvärd av alla skäl och en slapp felaktig av
också sociala skäl. Den insikten har tagit
lång tid särskilt på vänsterkanten. Det
finns fortfarande vissa partier, främst socialistiska, som lever kvar i foreställningen
att sociala problem eller arbetslöshet kan
botas med inflation.
Nu finns denna samsyn och den har
lett till att en gemensam europeisk valuta
framstår så som möjlig.
Tre vägar
Grovt räknat kan den europeiska penningpolitiken utformas efter tre riktlinjer
i framtiden. Den ena beprövade är att
fortsätta med ett system med fasta växelkurser. Det är svårt, särskilt for länder
med en historia av slapp penningpolitik.
Dagens ERM omfattar de facto enbart
sju länder med uthålligt låg inflation.
Erfarenheten visar alltså att en sådan lös- 386
ning är svår att fa långsiktigt stabil.
En andra möjlighet är att länderna har
flytande växelkurser med ett inflationsmål istället for ett växelkursmåL Det
är vad som gäller for Sverige idag.
Erfarenheten av det senare är inte den
bästa, vilket till stor del beror på att de
länder som är hänvisade till en sådan lösning är sådana som inte formått att hålla
en tillräckligt högkvalitativ penningpolitik. Höginflationsländerna i Sydeuropa,
i Norden samt Storbritannien har flytande växelkurser efter kraftiga devalveringar. Det gör också länderna känsliga
for internationella valutafluktuationer,
vilket vi inte minst sett det senaste året.
Undantaget är Schweiz, som har drivit en
framgångsrik självständig penningpolitik
under mycket lång tid.
Det tredje alternativet är att söka undvika
nackdelarna både med fasta eller flytande
växelkurser genom att skapa en
gemensam valuta. För länder som accepterat en gemensam penningpolitik har en
gemensam valuta stora fordelar.
Detta gäller naturligtvis under forutsättning att den gemensamma valutan far
en hög kvalitet. En gemensam valuta
med en slapp penningpolitik skulle bara
forvärra läget, genom att infora dålig disciplin i länder som hittills haft en välskött
penningpolitik.
En gemensam valuta eliminerar transSVENSK TIDSKR.IFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS …
aktionskostnaderna mellan olika valuta- j idag.)
områden. l EU:s inre marknad är just Om räntedifferensen mellan Sverige
gränserna mellan valutaområdena ett
kvarvarande hinder när den fria rörligheten i övriga hänseenden forverkligas.
Transaktionskostnaderna är av två slag.
Dels de direkta växlingskostnaderna och
dels kostnaderna for att parera forändringar i växelkursen. Den forstnänmda
är normalt inte så stor utom for hushållen, där den kan vara betydande. Det
vet var och en som vill växla en liten
semesterkassa.
Ökar konkurrenstrycket
Kostnaderna for att parera växelkursforändringar kan däremot vara mycket
höga, särskilt for småforetag med enstaka
utiandstransaktioner och långa fakturatider. Erfarenheten visar att just småferetag har svårast att ta sig över valutagränserna. Det är helt enkelt for krångligt, for osäkert eller for dyrt.
Den största fordelen med en
gemensam valuta ligger i att den ökar
konkurrenstrycket. Den inre marknaden
blir helt enkelt effektivare genom att
konkurrensen breddas i de enskilda länderna. Faktiska monopol kan lättare
undanröjas när valutan är gemensam.
En stor fordel just for Sverige ligger i
att räntedifferensen gentemot de länder
som bedriver en framgångsrik penningpolitik f6rsvinner. Det konm1er att råda
sa111111a räntenivå i Korpilombolo, Ystad
och Frankfurt. (Däremot konm1er natur- ~
ligtvis räntevillkoren att variera högst
avsevärt beroende på vem som lånar på
samma sätt som räntan skiljer sig högst
avsevärt inom sa111111a valutområde redan
och Tyskland forsvinner skulle det innebära en stor positiv injektion for näringslivet. De stora foretaget kan visserligen
redan idag låna upp i andra länder men
den möjligheten är svårare for småforetag. Hela tiden fitms risken av växelkursforändringar som gör det osäkert och
riskfYllt att 1åna i ett annat lands valuta, i
alla fall om man inte har intäkter i sanmn
valuta som man lånar i.
Genom bestämda kriterier for deltagande i den gemensamma valutan vad
avser budetgetunderskott, statsskuld,
inflationstakt och lång ränta skall garanteras att de deltagande länderna inte
enbart accepterar en gemensam stram
penningpolitik utan också har en dokumenterad fonnåga att uppfylla villkoren
for en sådan.
Den tyska synen
Det medfor att det gemensa111111a valutaområdet inte ko111111er att omfatta länder
som inte kan eller vill delta.
Den tyska synen på penningpolitik
dominerar, inte for att den är tysk utan
därfor att den har varit mycket framgångsrik.
Det enskilda medlemslandet forlorar
möjligheten att devalvera. Det är en
betydande fordel, särskilt for länder med
en lång devalveringshistoria.
Erfarenheten visar också att möjligheten att klara av ·externa chocker inte
nödvändigtvis är bättre därfor att man är
fri att genomfora devalveringar. Sverige
klarade oljepriskriserna sämre än de flesta
andra. En stram penningpolitik också i
SVENSK TIDSKRIFr 387
tider av yttre påfrestningar tvingar fram
de förändringar som långsiktigt är bäst.
Att skjuta på förändringsarbetet leder till
välfårdsförluster, vilket Sverige !att erfara
mer än något annat land.
Övergångstiden
Den svagaste punkten för en gemensam
valuta gäller själva övergången. Vid vilka
växelkurser skall valutan låsas och hur
lång tid skall fasta växelkurser råda innan
den gemensamrna valutan träder i kraft?
Enligt referensscenariot skall besluten
om de deltagande länderna ske våren
1998 och växelkurserna skall fixeras vid
samma tidpunkt. Den gemensamrna
valutan genomförs sedan med böljan den
l januari 1999 och skall vara fullt genomförd senast tre år senare.
En del fruktar att det skall bli en slags
tävlan att !a en så låg växelkurs som möjligt vid inträdet. Det är möjligt att en del
länder kan vilja sträva i den riktningen.
Samtidigt pekar erfarenheten på att
värdet av en låg växelkurs är överdrivet.
Tvärtom verkar en låg växelkurs snarast
leda till att ett land blir omodernare och
ineffektivare. Återigen finns bittra
svenska erfarenheter av detta.
Hög kvalitet
För Sverige är det angeläget att dels verka
för att en gemensam europeisk valuta
kommer till stånd snarast möjligt. Detta
naturligtvis under förutsättningen att
denna valuta blir av hög kvalitet. Dels
ligger det i Sveriges intresse att själv delta
i denna så snart som vi har kvalificerat
oss.
Nackdelarna med att stå utanför den
gemensamrna valutan kommer att bli
betydande. Det kommer att uppfattas
som att Sverige inte kan eller framför allt
inte vill underkasta sig den strama penningpolitiken i det gemensamrna projektet. Därmed kommer Sverige att !a
betala en fortsatt hög riskpremie i form
av en högre räntenivå.
Däremot skall naturligtvis de länder stå
utanför som inte är mogna för att bedriva
en sådan penningpolitik. Det är bättre att
de !ar kvalificera sig först och ansluta sig
när de faktiska förhållandena medger
detta.
Det enda västeuropeiska land som
möjligtvis skulle kunna gäna på att stå
utanför den gemensamrna valutan vore
Schweiz men det hänger samman med
dess traditionellt ännu stramare penningpolitik, ett förhållande som inget annat
land kommit i närheten av. Nu är
Schweiz inte med i EU, så frågan blir
därför inte aktuell.
Må bästa valuta vinna
Ibland hörs en kritik mot den gemensamrna valutan som bygger på en romantisk men felaktig föreställning om hur
valutamarknaden egentligen fungerar. I
korthet går denna föreställning ut på att
det är bra om det finns en rad olika
valutor som det råder konkurrens mellan.
Må bästa valuta ~inna skulle enligt detta
synsätt vara alternativet till en gemensam
valuta.
Tyvärr bygger det på en missuppfattning. Valutor är statliga monopolprodukter som bestäms av statsmakaterna.
Valutorna värderas på den internationella
valutamarknaden men styrs inte därifrån.
388 SVENSK TIDSKRIFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS …
Den svenska kronans dåliga utveckling
över de senaste decennierna hänger inte
alls samman med att valutamarknaderna
på något sätt skulle misshandla Sverige
eller tycka illa om just den svenska
kronan. Nej, den utvecklingen beror på
att den svenska ekonomin helt enkelt
inte har skötts väl vilket är den svenska
statsmaktens fel.
Att valutor är staternas produkter
hänger samman med nödvändigheten att
ha en trovärdig garanti i botten på varje
valuta. Valutan handlar i grunden om t.illforlitlighet. Endast en stabil statsmakt kan
garantera en valutas trovärdighet. Inte ens
i Hongkong, där numera tre banker ger
ut sedlarna är det bankerna själva som står
for valutan.
Slå ut kronan
Om vi tänkte oss teoretiskt att Sverige
skulle såsom lagligt betalningsmedel
acceptera skilda valutor skulle den
gemensamma europeiska valutan mycket
snart slå ut den svenska kronan. På kort
tid så skulle sannolikt D-marken ersätta
den svenska kronan och sedan skulle vi
komma med i den gemensamma valutan
den vägen.
Nu går det inte till så, därfor att
valutor handlar om att kunna garantera
betalningssystemet och vara ”lender of
last resort”. Vilken riksbank skall t ex
garantera de svenska bankernas betalningsformåga?
Den snabba tekniska utvecklingen på
betalningsområdet med betalkort och
elektroniska transaktioner ändrar
grunden inte penningpolitiken. Det
beräknas att den internationella valutahandeln omsätter nästan 1,5 triljoner
dollar per dag. Detta faktum gör att
marknaderna bli effektivare och mer kritiskt granskar de olika valutorna. Men en
valutas värde påverkas fortfarande av
vilken penningpolitik som fors.
Efterkrigstidens breda erfarenheter av
fasta och flytande växelkurser pekar på att
en gemensam valuta är att foredra fore de
två beprövade alternativen.
SVENSK TIDSKP..IFT 389
EMUo
FOR VALSTANDETS SKULL
GORAN LENNMARXER.
Det är bara att jämföra vilka länder som rönt framgång sedan Brettort Woods-systemets sammanbrott; Sverige och Storbritarmiell, med sirt släpphänta devalveringspolitik, eller Schweiz och Tyskland med sin strama penningpolitik.
Det är dags för en e11ropeisk valuta.
E
tt stabilt penningvärde är ~ som en inflation på (högst) två procent.
viktigt for ekonomin och ~ Schweiz har målet en procent.
hela samhällsutvecklingen. Tyskland har under de 47 år som gått
En bred erfarenhet visar att l sedan D-marken infordes 1948 haft en
länder med stabil valuta rar en bättre genomsnittlig årlig inflation på 2,2 proutveckling såväl vad gäller välstånd som J cent.
när det gäller arbetslöshet och sociala
problem. Uthålligt välskötta länder har
också en uthålligt välskött valuta.
Ett fast penningvärde gör det lättare att
spara, eftersom inflationen inte undergräver sparandets värde. Handel och
andra ekonomiska transaktioner underlättas om avtal som sträcker sig över en l
längre tid blir mer forutsägbara. Det viktigaste av allt är att konkurrensen underlättas om det blir lättare att järnfora priser
och relativprisforändringar. Vid hög
inflation drunknar dessa viktiga signaler i
de allmänna prishöjningarna.
Det är svårt att säga exakt vad som är
ett fast penningvärde. I den utvecklade
västvärlden brukar det idag definieras
GÖRAN LENNMAR.KER. är riksdagsledamot for moderatema.
Vissa forskare hävdar att en inflation
på 1,5 procent egentligen inte är någon
inflation. Den implicita kvalitetsforbättringen på främst varor men även tjänster
är enligt dessa bedömare så stor att det
som framstår som inflation egentligen är
en mot ökad kvalitet motsvarande prisökning.
Göra rätt för sig
Ett fast penningvärde handlar i grunden
om att statsmakten vårdar en av sina centrala uppgifter, nämligen penningpolitiken. Statsmakten måste helt enkelt göra
rätt for sig. Den rar inte genom hög inflation smita från delar av sin skuld. Det är
en frestelse som regeringar i många
länder, inte minst Sverige, inte har klarat
sig från. Inflationen blir helt enkelt en
osynlig och mycket orättvis skatt som särSVENSK TIDSKRIFT 383
skilt hårt drabbar dem som inte kan eller
vet hur man skall skydda sig från skadeverkningarna.
För västvärldens konservativa partier
är ett fast penningvärde en central del i
politiken. Därigenom uppmuntras de
goda borgerliga dygderna arbete, sparande och företagande som är grundstenar i den goda samhällsutvecklingen.
För moderata samlingspartiet och likasinnade partier är omsorgen om det fasta
penningvärdet en självklar utgångspunkt
i diskussionen om den europeiska penningpolitiken.
Fasta växelkurser
Under efterkrigstidens första kvartssekel
var västvärldens valutor fast knutna till
dollarn, som i sin tur var knuten till
guldet (en dollar = 35 uns guld). Detta
fungerade väl under en tid när Europa
och Japan kännetecknades av återuppbyggnad och USA var världens helt
dominerande ekonomi. 1971 bröts
Bretton Woods-systemet.
Dramatisk uppgång
En orsak var den successivt allt högre
inflationen i USA. Spänningarna mellan
valutorna växte och till sist kunde systemet inte hållas ihop. De mer välskötta
valutorna påbörjade en dramatisk uppgång i förhållande till dollarn.
Storbritannien och USA var vid den
tidpunkten starkt influerade av Keynes
föreställningar om värdet av en underbalanserad budget och av föreställningen att
en lägre arbetslöshet kunde erhållas
genom en högre inflationstakt (Phillipskurvan) . Dessa ideer, som då betraktades
som moderna, kom att ha ett betydande
inflytande under många år i den anglosaxiska världen, Skandinavien och vissa
andra europeiska !änder. Däremot kom
aldrig Japan eller en centraleuropeisk
kärna av länder kring Schweiz-Tyskland
att omfatta dessa principer.
Erfarenheten av hyperinflationen i
början på 1920-ta!et har satt djupt i den
tyska folksjälen. Bytet av valuta efter
andra världskriget likaså. En valuta måste
vara stabil och att lita på.
skadeverkningarna av inflationen är så
stora att de kan medverka till diktatur
och världskrig.
I Storbritannien, Keynes hemland,
degenererade penningpolitiken till en del
av partipolitiken. Inför val förslappades
penningpolitiken och efter val stramades
den upp. Stopp-go-politiken blev
Storbritanniens kännemärke, med förö-
dande resultat för välstånd och företagsamhet.
Skärpta krav
På europeisk nivå efterträddes Bretton
Woods-systemet av först ”ormen” och
sedan ERM. Strävan var att bygga upp
fasta växelkurser inom ett mer begränsat
område med D-marken som ankare.
Därmed skärptes kraven på penningpolitiken. USA:s slappare penningpolitik
ersattes av Tysklands stramare. Det gick
väl för den grupp av länder som var
beredda att tillämpa en sådan penningpolitik. Andra europeiska länder klarade
inte av att hålla en sådan hög kvalitet
utan hamnade i större eller mindre devalveringar mer eller mindre ofta.
Av alla utvecklade industriländer
384 SVENSK TIDSKRIFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS
Västeuropa, Nordamerika samt Japan, l
Australien och Nya Zeeland hade Sverige
svårast att sköta sin penningpolitik.
I början av 1970-talet inleddes en 20-
årig period av slapp penningpolitik vars
strävan var att parera oansvariga löneavtal
och oansvarig finanspolitik. Många och
kraftiga devalveringar blev foljden.
Den svenska ekonorruska tillväxten
som under tiden fram till 1970 hade kännetecknats av en stark produktivitetstillväxt och en därav foljande välståndsökning forbyttes till en på relativlönesänkningar baserad tillväxt. Sverige började
konkurrera med sänkta relativlöner l
istället for genom ökad produktivitet.
Snabb och djup nedgång
Resultatet blev forödande. Från att ha
varit Europas näst rikaste land har Sverige
fallit ner till under EU:s genomsnitt och
enligt OECD är det enbart fyra västeuropeiska länder som är fattigare än oss.
Sveriges relativa nedgång är snabbare och
djupare än vad Storbritanniens var, som
avbröts i början på 1980-talet.
Svensk penningpolitik byggde på en
antingen fristående penningpolitik eller
en växelkursanknytning som inte togs på
allvar. Som tidigare nämnts var huvudorsaken en dåligt fungerande arbetsmarknad med löneökningar som uthålligt
låg långt över produktivitetsökningarna.
Detta i kombination med periodvis
galopperande ökningar i de offentliga
utgifterna och ett socialt system som är
extremt känsligt for konjunktursväng- l
ningar. Underskott byggs snabbt upp vid
konjunkturfall och minskar relativt
snabbt vid konjunkturuppgångar (vilket
”Eifarenheten av en
självständig svensk penningpolitik är alltså
mycket negativ och har
kostat oerhört mycket i
förlorat välstånd.
Huvudansvariga för
detta ärfrämst största
delen av fackföreningsrö-
relsen och socialdemokratin. Men även arbetsgivare och borgerliga partier, inklusive moderata
samlingspartiet, har sitt
medansvar.
”vi ser nu). Kvar blir en högre statsskuld
och ett strukturellt budgetunderskott
som sedan forvärras vid nästa konjunkturfall.
Svagheten i den svenska penningpolitiken demonstrerades vid de tre oljeprischockerna. Istället for att absorbera de
kraftiga oljeprishöjningarna (fyrdubbling
1971/73) samt fordubbling (1979/80)
prövades en ackomoderande politik med
starkt negativa effekter. När så den
omvända oljepriskrisen kom (halvering
1985/ 86) blev resultatet nästan värre.
Den slappa penningpolitiken bidrog till
den finansiella bubbla som så allvarligt
skadade Sverige i slutet på 1980-talet och
som sprack 1991/92.
Erfarenheten av en självständig svensk
penningpolitik är alltså mycket negativ
och har kostat oerhört mycket i forlorat
välstånd.
SVENSK TIDSKRIFT 385
Huvudansvariga for detta är främst
största delen av fackforeningsrörelsen och
socialdemokratin. Men även arbetsgivare
och borgerliga partier, inklusive moderata samlingspartiet, har sitt medansvar.
Kampen mot den slappa finans- och penningpolitiken och de oansvariga löneökningarna kunde ha forts betydligt tuffare.
Framtidens europeiska penningpolitik
Erfarenheterna från de gångna 50 åren är
tydliga vad avser penningpolitiken.
Sveriges och tidigare Storbritanniens
resultat är forskräckande. Schweiz och
Tysklands imponerande. skillnaderna i
välstånd och arbetslöshet talar sitt tydliga
språk.
Det har därfor växt fram en konsensus
om att en stram penningpolitik är önskvärd av alla skäl och en slapp felaktig av
också sociala skäl. Den insikten har tagit
lång tid särskilt på vänsterkanten. Det
finns fortfarande vissa partier, främst socialistiska, som lever kvar i foreställningen
att sociala problem eller arbetslöshet kan
botas med inflation.
Nu finns denna samsyn och den har
lett till att en gemensam europeisk valuta
framstår så som möjlig.
Tre vägar
Grovt räknat kan den europeiska penningpolitiken utformas efter tre riktlinjer
i framtiden. Den ena beprövade är att
fortsätta med ett system med fasta växelkurser. Det är svårt, särskilt for länder
med en historia av slapp penningpolitik.
Dagens ERM omfattar de facto enbart
sju länder med uthålligt låg inflation.
Erfarenheten visar alltså att en sådan lös- 386
ning är svår att fa långsiktigt stabil.
En andra möjlighet är att länderna har
flytande växelkurser med ett inflationsmål istället for ett växelkursmåL Det
är vad som gäller for Sverige idag.
Erfarenheten av det senare är inte den
bästa, vilket till stor del beror på att de
länder som är hänvisade till en sådan lösning är sådana som inte formått att hålla
en tillräckligt högkvalitativ penningpolitik. Höginflationsländerna i Sydeuropa,
i Norden samt Storbritannien har flytande växelkurser efter kraftiga devalveringar. Det gör också länderna känsliga
for internationella valutafluktuationer,
vilket vi inte minst sett det senaste året.
Undantaget är Schweiz, som har drivit en
framgångsrik självständig penningpolitik
under mycket lång tid.
Det tredje alternativet är att söka undvika
nackdelarna både med fasta eller flytande
växelkurser genom att skapa en
gemensam valuta. För länder som accepterat en gemensam penningpolitik har en
gemensam valuta stora fordelar.
Detta gäller naturligtvis under forutsättning att den gemensamma valutan far
en hög kvalitet. En gemensam valuta
med en slapp penningpolitik skulle bara
forvärra läget, genom att infora dålig disciplin i länder som hittills haft en välskött
penningpolitik.
En gemensam valuta eliminerar transSVENSK TIDSKR.IFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS …
aktionskostnaderna mellan olika valuta- j idag.)
områden. l EU:s inre marknad är just Om räntedifferensen mellan Sverige
gränserna mellan valutaområdena ett
kvarvarande hinder när den fria rörligheten i övriga hänseenden forverkligas.
Transaktionskostnaderna är av två slag.
Dels de direkta växlingskostnaderna och
dels kostnaderna for att parera forändringar i växelkursen. Den forstnänmda
är normalt inte så stor utom for hushållen, där den kan vara betydande. Det
vet var och en som vill växla en liten
semesterkassa.
Ökar konkurrenstrycket
Kostnaderna for att parera växelkursforändringar kan däremot vara mycket
höga, särskilt for småforetag med enstaka
utiandstransaktioner och långa fakturatider. Erfarenheten visar att just småferetag har svårast att ta sig över valutagränserna. Det är helt enkelt for krångligt, for osäkert eller for dyrt.
Den största fordelen med en
gemensam valuta ligger i att den ökar
konkurrenstrycket. Den inre marknaden
blir helt enkelt effektivare genom att
konkurrensen breddas i de enskilda länderna. Faktiska monopol kan lättare
undanröjas när valutan är gemensam.
En stor fordel just for Sverige ligger i
att räntedifferensen gentemot de länder
som bedriver en framgångsrik penningpolitik f6rsvinner. Det konm1er att råda
sa111111a räntenivå i Korpilombolo, Ystad
och Frankfurt. (Däremot konm1er natur- ~
ligtvis räntevillkoren att variera högst
avsevärt beroende på vem som lånar på
samma sätt som räntan skiljer sig högst
avsevärt inom sa111111a valutområde redan
och Tyskland forsvinner skulle det innebära en stor positiv injektion for näringslivet. De stora foretaget kan visserligen
redan idag låna upp i andra länder men
den möjligheten är svårare for småforetag. Hela tiden fitms risken av växelkursforändringar som gör det osäkert och
riskfYllt att 1åna i ett annat lands valuta, i
alla fall om man inte har intäkter i sanmn
valuta som man lånar i.
Genom bestämda kriterier for deltagande i den gemensamma valutan vad
avser budetgetunderskott, statsskuld,
inflationstakt och lång ränta skall garanteras att de deltagande länderna inte
enbart accepterar en gemensam stram
penningpolitik utan också har en dokumenterad fonnåga att uppfylla villkoren
for en sådan.
Den tyska synen
Det medfor att det gemensa111111a valutaområdet inte ko111111er att omfatta länder
som inte kan eller vill delta.
Den tyska synen på penningpolitik
dominerar, inte for att den är tysk utan
därfor att den har varit mycket framgångsrik.
Det enskilda medlemslandet forlorar
möjligheten att devalvera. Det är en
betydande fordel, särskilt for länder med
en lång devalveringshistoria.
Erfarenheten visar också att möjligheten att klara av ·externa chocker inte
nödvändigtvis är bättre därfor att man är
fri att genomfora devalveringar. Sverige
klarade oljepriskriserna sämre än de flesta
andra. En stram penningpolitik också i
SVENSK TIDSKRIFr 387
tider av yttre påfrestningar tvingar fram
de förändringar som långsiktigt är bäst.
Att skjuta på förändringsarbetet leder till
välfårdsförluster, vilket Sverige !att erfara
mer än något annat land.
Övergångstiden
Den svagaste punkten för en gemensam
valuta gäller själva övergången. Vid vilka
växelkurser skall valutan låsas och hur
lång tid skall fasta växelkurser råda innan
den gemensamrna valutan träder i kraft?
Enligt referensscenariot skall besluten
om de deltagande länderna ske våren
1998 och växelkurserna skall fixeras vid
samma tidpunkt. Den gemensamrna
valutan genomförs sedan med böljan den
l januari 1999 och skall vara fullt genomförd senast tre år senare.
En del fruktar att det skall bli en slags
tävlan att !a en så låg växelkurs som möjligt vid inträdet. Det är möjligt att en del
länder kan vilja sträva i den riktningen.
Samtidigt pekar erfarenheten på att
värdet av en låg växelkurs är överdrivet.
Tvärtom verkar en låg växelkurs snarast
leda till att ett land blir omodernare och
ineffektivare. Återigen finns bittra
svenska erfarenheter av detta.
Hög kvalitet
För Sverige är det angeläget att dels verka
för att en gemensam europeisk valuta
kommer till stånd snarast möjligt. Detta
naturligtvis under förutsättningen att
denna valuta blir av hög kvalitet. Dels
ligger det i Sveriges intresse att själv delta
i denna så snart som vi har kvalificerat
oss.
Nackdelarna med att stå utanför den
gemensamrna valutan kommer att bli
betydande. Det kommer att uppfattas
som att Sverige inte kan eller framför allt
inte vill underkasta sig den strama penningpolitiken i det gemensamrna projektet. Därmed kommer Sverige att !a
betala en fortsatt hög riskpremie i form
av en högre räntenivå.
Däremot skall naturligtvis de länder stå
utanför som inte är mogna för att bedriva
en sådan penningpolitik. Det är bättre att
de !ar kvalificera sig först och ansluta sig
när de faktiska förhållandena medger
detta.
Det enda västeuropeiska land som
möjligtvis skulle kunna gäna på att stå
utanför den gemensamrna valutan vore
Schweiz men det hänger samman med
dess traditionellt ännu stramare penningpolitik, ett förhållande som inget annat
land kommit i närheten av. Nu är
Schweiz inte med i EU, så frågan blir
därför inte aktuell.
Må bästa valuta vinna
Ibland hörs en kritik mot den gemensamrna valutan som bygger på en romantisk men felaktig föreställning om hur
valutamarknaden egentligen fungerar. I
korthet går denna föreställning ut på att
det är bra om det finns en rad olika
valutor som det råder konkurrens mellan.
Må bästa valuta ~inna skulle enligt detta
synsätt vara alternativet till en gemensam
valuta.
Tyvärr bygger det på en missuppfattning. Valutor är statliga monopolprodukter som bestäms av statsmakaterna.
Valutorna värderas på den internationella
valutamarknaden men styrs inte därifrån.
388 SVENSK TIDSKRIFT
EMU FÖR VÄLSTÅNDETS …
Den svenska kronans dåliga utveckling
över de senaste decennierna hänger inte
alls samman med att valutamarknaderna
på något sätt skulle misshandla Sverige
eller tycka illa om just den svenska
kronan. Nej, den utvecklingen beror på
att den svenska ekonomin helt enkelt
inte har skötts väl vilket är den svenska
statsmaktens fel.
Att valutor är staternas produkter
hänger samman med nödvändigheten att
ha en trovärdig garanti i botten på varje
valuta. Valutan handlar i grunden om t.illforlitlighet. Endast en stabil statsmakt kan
garantera en valutas trovärdighet. Inte ens
i Hongkong, där numera tre banker ger
ut sedlarna är det bankerna själva som står
for valutan.
Slå ut kronan
Om vi tänkte oss teoretiskt att Sverige
skulle såsom lagligt betalningsmedel
acceptera skilda valutor skulle den
gemensamma europeiska valutan mycket
snart slå ut den svenska kronan. På kort
tid så skulle sannolikt D-marken ersätta
den svenska kronan och sedan skulle vi
komma med i den gemensamma valutan
den vägen.
Nu går det inte till så, därfor att
valutor handlar om att kunna garantera
betalningssystemet och vara ”lender of
last resort”. Vilken riksbank skall t ex
garantera de svenska bankernas betalningsformåga?
Den snabba tekniska utvecklingen på
betalningsområdet med betalkort och
elektroniska transaktioner ändrar
grunden inte penningpolitiken. Det
beräknas att den internationella valutahandeln omsätter nästan 1,5 triljoner
dollar per dag. Detta faktum gör att
marknaderna bli effektivare och mer kritiskt granskar de olika valutorna. Men en
valutas värde påverkas fortfarande av
vilken penningpolitik som fors.
Efterkrigstidens breda erfarenheter av
fasta och flytande växelkurser pekar på att
en gemensam valuta är att foredra fore de
två beprövade alternativen.
SVENSK TIDSKP..IFT 389