Print Friendly

Gästledare
In med riskkapitalet i folkhemmet

Av Eleonore Lundkvist | 16 maj 2014

Riskkapitalisterna borde med stolthet och kraftfull stämma betona att deras kapital möjliggör för nedläggningshotade sjukhus att leva vidare, att de äldre får fler boenden att välja mellan och att nya mediciner kan utvecklas, skriver Eleonore Lundkvist.

Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen, Mikael Damberg, föreslog i Dagens Industri 26/4 stärkt riskkapitalförsörjning för småföretag för att underlätta investeringar. Är det någon som framför sig kan se S-märkta valaffischer med budskapet ”Mer riskkapital!”? Det kan bli intressant att höra Stefan Löfven pressas på varför mer riskkapital är en lösning för att sänka arbetslösheten samtidigt som samma riskkapital utmålas som ett allvarligt hot mot god välfärd.

När det före detta arbetarpartiet tar ton vore det ett utmärkt tillfälle för riskkapitalisterna att själva kliva fram i ljuset. Sakliga beskrivningar av människorna bakom ordet riskkapital nås vi sällan av. Därför är det hög tid att göra upp med karikatyren av dem som mörka, giriga skuggor vars bankkonton fylls med vinster gjorda på sjuka och äldre.

Alltid någonstans långt borta. Aldrig personifierade. Antagligen ganska bekväma med detta faktum, eller så vet de inte hur de ska ta sig an debatten. Kanske räds de, likt flera företrädare för välfärdsföretag, att markera sitt revir, ängsliga för att stöta sig med beslutsfattare. Förståeligt, men det lämnar fältet fritt åt andra att sätta bilden av dem.

Riskkapitalisterna borde med stolthet och kraftfull stämma betona att deras kapital möjliggör för nedläggningshotade sjukhus att leva vidare, att de äldre får fler boenden att välja mellan och att nya mediciner kan utvecklas.

Vågar de utmana kan de med all rätt stödja sig på ett antal faktauppgifter.

Hur många känner till att Finlands pensionärer äger Vardaga (tidigare Carema)? Investerarna i Ambeakoncernen där Vardaga ingår består nämligen i huvudsak av försäkringsbolag och de finska kommunernas pensionsförsäkring Kuntien Eläkevakuutus.

Förmodligen blir det mindre skrämmande när det visar sig att det är harmlösa finska pensionssparare som i första hand tjänar på att Vardaga byter ägare. Dessutom betalar Ambea in två miljarder till den svenska statskassan i sociala avgifter och källskatter varje år.

Så ser det ut även i andra bolag. Det är vanligt att investeringarna i riskkapitalbolag i grund och botten är pengar från universitetsstiftelser och pensionsfonder.

Samtidigt sjunker lönsamheten. Fyra av de tio största vårdkoncernerna går med förlust. Det osäkra politiska läget innebär att många välfärdsverksamheter hotas. Detta borde vara ytterligare ett skäl att visa sig i debatten. Skäl nog att synliggöra sig. Kanske kalla till en presskonferens på Caymanöarna och dra med ett gäng finska seniorer, eller skicka ut styrelsen för Svenska riskkapitalföreningen på en praktikdag inom hemtjänsten. Vad som helst för att visa att riskkapitalister inte bits. Inte för att det skulle vända opinionen i ett slag, men det skulle vara ett steg mot att nyansera verklighetsbeskrivningen. Så länge riskkapitalisterna håller sig i det fördolda överlåter de åt någon annan att tala om vilka de är och varför de finns till. I valfrihetsdebatten kan den underlåtenheten komma att stå sig dyrt.

eleonore_lundkvistEleonore Lundkvist arbetar som politisk sekreterare för Moderaterna i Landstinget Västmanland och går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism